Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Omslag boken "Allt tyder på ett terrordåd" från Institutet för mediestudier (2018)
"Allt tyder på ett terrordåd", Institutet för mediestudier (2018)

Forskningsresultat från panelen

Resultaten från Medborgarpanelens datainsamlingar används bland annat för att utveckla samhällsforskning inom flera olika områden. På den här sidan listas sammanfattningar av den forskning som bedrivs med hjälp av data från panelen.

2020

Andersson, Hawranek, Öfverholm m.fl., 2020: Nio av tio svenskar vill bli informerade om en ärftlig sjukdom

Nio av tio svenskar vill bli informerade om en ärftlig sjukdom

Svenskar har tydliga åsikter om kommunikation av genetiska risker för cancer. 9 av 10 vill veta, och 9 av 10 vill att släktingarna får veta om en ökad risk för cancer i familjen. En majoritet föredrar även att sjukvården informerar både dem själva och släktingarna, företrädesvis via brev eller telefon. Det visar forskarna Andreas Andersson och Carolina Hawranek med flera i en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Hereditary Cancer in Clinical Practice.

Studien bygger på data insamlade genom Medborgarpanelen och är en av flera förstudier som ingår i forskningsprojektet DIRECT som mynnat ut i en nationell klinisk studie ledd av ett tvärvetenskapligt forskarlag vid Umeå universitet.

 

Esaiasson, Ghersetti, Johansson och Sohlberg, 2020: Ökad tilltro till svenska myndigheter under coronakrisen

Ökad tilltro till svenska myndigheter under coronakrisen
Svenskarnas tilltro till myndigheter ökade kraftigt under de inledande månaderna av coronakrisen våren 2020. Det visar forskarna Peter Esaiasson, Jacob Sohlberg, Maria Ghersetti och Bengt Johansson vid statsvetenskapliga institutionen samt institutionen för jounalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Resultaten i studien bygger på data insamlade genom Medborgarpanelen och undersöker bland annat hur svenskarnas tillit till myndigheter, politiska partier samt andra människor påverkats av coronakrisen där samma personer tillfrågats under pandemins inledningsfas respektive intensivfas. Resultaten har också säkerställts genom att jämföra nivån av tilltro bland delar av samma befolkningsurval i Medborgarpanelen ett år tidigare 2018. 

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Political Research och diskuteras i korthet på DN:s debattsida den 24 september (länk i rubriken ovan).

2019

Brommesson och Bengtsson, 2019: Förtroende, ansvar och oro om krisen eller kriget kommer – en panelstudie av effekterna av en statlig informationskampanj

Förtroende, ansvar och oro om krisen eller kriget kommer
Statsvetarna Douglas Brommesson och Rickard Bengtsson vid Lunds universitet har i denna studie undersökt effekterna av nyutgåvan av broschyren Om krisen eller kriget kommer, som delades ut till samtliga svenska hushåll i maj 2018 med information om civilt försvar och hur medborgare bör agera i händelse av kris eller krig. Genom en datainsamling i två steg före och efter utskicket av Om krisen eller kriget kommer studeras om informationen överhuvudtaget nådde ut till den svenska befolkningen samt om informationen påverkade befolkningens attityder i förhållande till civil beredskap.
 

Felicia Robertson, Sverker Jagers och Björn Rönnerstrand 2019: Vad är betydelsen av mellanmänsklig tillit för en hållbar antibiotikaanvändning?

Vad är betydelsen av mellanmänsklig tillit för en hållbar antibiotikaanvändning?
Felicia Robertson, Sverker Jagers och Björn Rönnerstrand, statsvetare vid Göteborgs universitet och affilierade vid Centrum för antibiotikaresistensforskning (CARe) har i denna studie använt Medborgarpanelen för att undersöka om mellanmänsklig tillit påverkar människors benägenhet att avstå från att äta antibiotika i samband med sjukdom, och därigenom bidra till en mer hållbar antibiotikaanvändning.


Eelco Harteveld, Stefan Dahlberg, Andrej Kokkonen & Wouter van der Brug 2019:Vad förklarar könsskillnaden i röststöd för högerpopulistiska partier?

Vad förklarar könsskillnaden i röststöd för högerpopulistiska partier?
I denna studie har statsvetare vid Göteborgs universitet och universitetet i Amsterdam undersökt förklaringar till skillnaderna i män och kvinnors väljarbeteende, närmare bestämt det starka könsgapet som finns i stödet för högerpopulistiska politiska partier. Med enkätsvar från Medborgarpanelen studerar forskarna huruvida partiers sociala stigmatisering påverkar kvinnor och mäns partival på olika sätt.


Erika Ramos och Cecilia J. Bergstad 2019: Attityder till bilpoolsanvändning i europeiska städer

Attityder till bilpoolsanvändning i europeiska städer
Inom ramen för forskningsprojektet STARS (Shared mobility opporTunities And challenges foR European citieS) har forskarna Erika Ramos och Cecilia Bergstad vid Göteborgs universitet studerat vilka faktorer som påverkar människor att använda bilpool. I Medborgarpanelen undersökte Ramos och Bergstad skillnader i transportbeteenden mellan användare- och ickeanvändare av bilpooler, med syftet att identifiera om det gick att urskilja grupper av resenärer med liknande åsikter och resmönster.

2018

Ulrika Holmberg och Lena Hansson 2018: Mobilen i butiken – ett konsumentperspektiv i John Magnus Roos (red) 2018: Konsumtionsrapporten 2018 – Under ytan

Mobilen i butiken – ett konsumentperspektiv
Ulrika Holmberg och Lena Hansson, forskare i företagsekonomi på Centrum för konsumtionsvetenskap och Centre for retailing vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, visar i en studie genom Medborgarpanelen bland annat att mobiltelefonen ofta ersätter den roll som personal och andra informations- och marknadsföringskällor har i butiken med digitala motsvarigheter.

 

Bengt Johansson 2018: Vågar jag verkligen säga det här? Flyktingkrisen och tystnadsspiraler i Lars Truedsson (red) m.fl. 2018: Sverigebilden - om journalistik och verklighet

Vågar jag verkligen säga det här? Flyktingkrisen och tystnadsspiraler
Bengt Johansson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, har genom Medborgarpanelen undersökt hur det offentliga samtalet om flyktingmottagning förändrats sedan regeringen 2015 ändrade inriktningen i flyktingpolitiken.

 

Bengt Johansson och Lars Truedsson (red) m.fl. 2018:
"Allt tyder på ett terrordåd" - Stockholmsattentatet 2017 i medier och opinion

Fredagen den 7 april 2017 inträffade ett attentat på Drottninggatan i Stockholm, och svenska medier inledde den hittills största svenska nyhetsbevakningen någonsin av en pågående händelse. På årsdagen av attentatet gav Institutet för mediestudier ut en bok som handlar om just mediebevakningen kring händelsen. Boken innehåller nio kapitel skrivna av svenska forskare från framförallt Göteborgs universitet och fyra av dessa utgår särskilt från data insamlade via Medborgarpanelen.

2017

Maria Ghersetti, 2017: Varifrån fick vi veta - och vad gjorde vi sen? Information och kommunikation under Stockholmsattentatet

Varifrån fick vi veta - och vad gjorde vi sen?
Marina Ghersetti, docent vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, har använt panelen till att identifiera de kommunikationskanaler som människor använde i samband med attentatet. Hon visar bland annat att dagstidningar på nätet och nyhetsrapportering i traditionell linjär-tv spelade stor roll då man sökte efter information om vad som hade hänt.
 

Bengt Johansson och Maria Ghersetti, 2017: Behöver vi verkligen veta allt? Krisjournalistik och etik i samband med Stockholmsattentatet

Behöver vi verkligen veta allt?
Tillsammans med Bengt Johansson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, har Marina Ghersetti också undersökt hur pass nöjda såväl journalister som vanliga människor var med mediernas arbete i samband med attentatet, framförallt då det gäller etiska ställningstaganden som till exempel hur tidigt namn och hemland på förövaren kunde publiceras. För att samla in svar från jouranlister har de kompletterat Medborgarpanelen med ett urval från den sk. journalistpanelen.
 

Jacob Sohlberg, 2017: Opinionen kring nyhetsrapporteringen av terrordådet i Stockholm 2017

Opinionen kring nyhetsrapporteringen av terrordådet i Stockholm 2017
Statsvetaren Jacob Sohlberg, Göteborgs universitet, har i flera steg samlat in åsikter om nyhetsrapporteringen kring händelsen och visar i sitt kapitel att de svarande gav denna sämre betyg ju längre tid som gått. Framförallt började omdömena bli sämre från och med den 10 april, alltså tre dagar efter attentatet.
 

Jacob Sohlberg och Peter Esaiason, 2017: "Uppgifter om en knivattack" - Allmänhetens förståelse av journaistiska osäkerhetsmarkörer under ett terrorattentat

"Uppgifter om en knivattack"
Jacob Sohlberg har även tillsammans med professorerna Bengt Johansson och Peter Esaiasson (GU) med hjälp av Medborgarpanelen studerat hur människor uppfattar osäkerhetsmarkörer i samband med nyhetsrapporteringen, såsom "obekräftade uppgifter", "personer kan vara skadade" eller "två män uppges ha attackerat...". Denna studie använder sig av ett experiment i panelen där de svarande får ta ställning till några olika påhittade nyhetsartiklar eller löpsedlar. Mer information kring studien finns att läsa på Institutet för mediestudiers hemsida.

 

Johan Wejryd 2017: Vad händer med medborgarrollen när människor blir "kunder" hos kommunen?

Vad händer med medborgarrollen när människor blir "kunder" hos kommunen? 
Johan Wejryd, doktorand vid Uppsala universitet, har använt Medborgarpanelen till att experimentellt studera hur "kundval" hos kommunen (i detta fall val av skola) påverkar politiskt deltagande. Den övergripande frågeställningen är om kundvalsreformer stärker medborgare i sin känsla av att kunna påverka politiken.

 

Alexa Bankert m.fl. 2017: Hur mäts partitillhörighet bäst i demokratier med flerpartisystem?
Hur mäts partitillhörighet bäst i demokratier med flerpartisystem?
Denna internationella studie jämför data från Medborgarpanelen i Sverige med liknande undersökningsdata från Nederländerna och Storbritannien för att ta reda på vilket mått på partitillhörighet som bäst kan förutspå politiskt beteende.

2016

Andreas Nilsson m.fl. 2016: Trängeslskatten i Göteborg - Kan attityder till politiska beslut förutses?

Kan attityder till politiska beslut förutses?
Genom att studera attityderna till trängselskatter i Göteborg studeras till vilken utsträckning det går att förutse opinion kring politiska förslag.
 

Jacob Sohlberg, 2016: Utmanande tankeverksamhet och vilja att ta sig an kognitivt belastande uppgifter kan kopplas till politik

Utmanande tankeverksamhet och vilja att ta sig an kognitivt belastande uppgifter kan kopplas till politik
Sohlbergs artikel är skriven på engelska och publicerades i "International Journal of Public Opinion Research" under 2016. Länken ovan ger en svenskspråkig sammanfattning av artikeln.
 

Peter Esaiasson, Johan Martinsson och Jacob Sohlberg, 2016: Flyktingkrisen och medborgarnas förtroende för samhällets institutioner

Flyktingkrisen och medborgarnas förtroende för samhällets institutioner - en forskarrapport 

Forskarna i statsvetenskap Peter Esaiasson, Johan Martinsson och Jacob Sohlberg har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) analyserat medborgarnas förtroende för viktiga samhällsinstitutioner före, under och efter flyktingkrisen hösten 2015. 

2015

Björn Rönnerstrand och Karolina Andersson Sundell, 2015: Socialt kapital och antibiotikaresistens

Tillit, ömsesidighet och kollektivt handlade för att bekämpa antibiotikaresistens. En experimentell studie
Forskarna Björn Rönnerstrand och Karolina Andersson Sundell gjorde en undersökning på Medborgarpanelen som visar att människors egen vilja att skjuta upp en antbiotikabehandling påverkas av hur man tror att andra människor agerar i samma situation. Denna undersökning är relevant för bekämpandet av antibiotikaresistens, ett allvarligt globalt problem som dessutom blir allt större.

 

Göran Duus-Otterström, 2015: Ideologi och individens rättigheter

Saknar (den yttersta) vänstern respekt för individens rättigheter?
Statsvetarna Mikael Persson och Göran Duus-Otterström gjorde med hjälp av Medborgarpanelen en undersökning om sambandet mellan politisk ideologi och respekt för individens rättigheter. Via länken ovan kan du läsa en sammanfattning av vad de kom fram till.

 

Björn Rönnerstrand, 2015: Doktorsavhandling

Generalized trust and the collective action dilemma of immunization
I avhandlingen – baserad på data från Medborgarpanelen – visas att hög vaccinationsgrad i ett samhälle gynnas av att folk känner tillit till varandra. I en sådan miljö ökar också rent altruistiska motiv till att vaccinera sig.

2014

Jenny de Fine Licht, 2014: Doktorsavhandling (engelska)

Magic wand or pandora’s box? How transparency in decision making affects public perceptions of legitimacy.
I avhandlingen - baserad på data från Medborgarpanelen - visas att transparent beslutsfattande kan ha olika effekter på allmänhetens uppfattningar om, tillit till och acceptans för olika politiska beslut.

2013

Tomas Odén, 2013: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. 

Ingen eld utan rök
I september 2012 bröt en stor brand ut i Halmstads hamn. Medborgarpanelen tillsammans med Institutionen för Journalistik, Medier och Kommunikation vid Göteborgs universitet genomförde en studie om kriskommunikationen kring branden. Syftet är att beskriva och analysera hur digitala medier används av myndigheter, medieföretag och allmänhet i samband med samhälleliga kriser. Här kan du läsa en kort rapport om kriskommunikationen i samband med branden i Halmstad.

2011

Jenny de Fine Licht, 2011: Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.

Öppna prioriteringar och extern legitimitet
Resultatet från en experimentell studie om hur människor uppfattar information om privatiseringar av sjukvård som är genomförd av en doktorand verksam vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Jenny de Fine Licht, 2011. Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.

Öppna prioriteringar och extern legitimitet
Resultatet från en experimentell studie om hur människor uppfattar information om privatiseringar av sjukvård som är genomförd av en doktorand verksam vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.