Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Frequencies

Forskningsresultat från panelen

Resultaten från Medborgarpanelens datainsamlingar används bland annat för att utveckla samhällsforskning inom flera olika områden. På den här sidan listas sammanfattningar av den forskning som bedrivs med hjälp av data från panelen.

2021

Fredén och Sikström 2021: Väljares egna ord förklarar val av parti i riksdagsval

Väljares egna ord förklarar valet av parti - en studie av röstning med kvantitativ textanalys

I den här studien har forskare vid Karlstads universitet och Lunds universitet på ett helt nytt sätt undersökt hur människor resonerar när de väljer parti. Genom analys av kvalitativ textdata med hjälp av språkmodeller och maskininlärning har forskarna studerat statistiska samband mellan associationer till partier, partiledarna och partival.

I augusti och september 2018, mitt under valrörelsen, bjöds 7000 deltagare i Medborgarpanelen in till en enkätdatainsamling för att studera hur väljares egna ord förklarar partival. Hälften av deltagarna tilldelades slumpmässigt att först beskriva fyra partier (Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, och Miljöpartiet) och därefter dessa partiers partiledare/språkrör (Jan Björklund, Ulf Kristersson, Ebba Busch Thor, och Isabella Lövin) med tre nyckelord vardera. Övriga hälften beskrev ledarkvartetten först och partierna sist på samma sätt. Slutligen fick de svarande ange vilket parti de hade röstat på om det vore val idag, vilket alltså var vid en tidpunkt väldigt nära valdagen.

Resultaten visade att de politiska aktörer som beskrevs först – oavsett om det var en partiledare eller ett parti – förutsåg partival bättre än de beskrivningar som gavs sist. Väljares beskrivningar av partiledare lyckades alltså förutsäga partival i lika hög grad som beskrivningar av partier, vilket går emot en tidigare samlad bild inom (svensk) statsvetenskap om att ledaren betyder relativt lite för svenska väljare vid partival. Forskarna drar slutsatsen att väljares bild av ledare innefattar både sakfrågor och egenskaper och troligen har en underskattad betydelse i svenska val.

Studien bygger på enkätdata insamlade i Medborgarpanelen under valrörelsen 2018 och har nu publicerats i den högt rankade vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology.

 

Thurfjell, Willander och Frisk 2021: Religion och sekularisering hos svenskar med muslimsk respektive kristen familjebakgrund

Religion och sekularisering hos svenskar med muslimsk respektive kristen familjebakgrund

I den här studien har forskare vid Södertörns högskola och Uppsala universitet undersökt religion och sekularisering hos svenskar med muslimsk respektive kristen familjebakgrund, med särskilt fokus på vilket sätt svenskar med muslimsk familjebakgrund ser på religion.

Under 2018 bjöds 2800 deltagare i Medborgarpanelen in till en enkätdatainsamling för att studera detta. Deltagarna hade i en tidigare undersökning i Medborgarpanelen angett att de har muslimsk, kristen eller sekulär familjebakgrund.

Ett tema som undersöktes var vad deltagarna associerade till begreppen ”kristen”, ”sekulär” och ”muslim”. Resultaten visade att identiteterna sekulär och kristen i hög utsträckning ses som ett individuellt ställningstagande medan identiteten muslim i högre utsträckning förstås som en grupptillhörighet. Därutöver fann forskarna att deltagarna med en kristen familjebakgrund har en starkare koppling till sitt religiösa arv än de med muslimsk familjebakgrund.

Resultaten visade att islam är en religion som många tar avstånd från, även hos personer som själva har denna religion i sin egen familjebakgrund. Sekulariseringsgraden, i motsats till förväntningarna, visade sig alltså vara högre bland de med muslimsk familjebakgrund än bland de med kristen.

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Numen

 

Bäck, Fredén och Renström, 2021: Effekter av partisignaler på attityder till ett kontroversiellt politiskt förslag

I den här studien har statsvetare och psykologer från Lunds universitet, Karlstads universitet respektive Göteborgs universitet studerat hur sympati för ett politiskt parti formar väljares åsikter till politiska förslag. Som exempel har de valt förslaget legalisera cannabis för privat bruk i Sverige.

Under 2017 genomfördes ett enkätexperiment med 3600 deltagare i Medborgarpanelen. Deltagarna fick i olika grupper se budskap som antingen förespråkade eller opponerade sig mot förslaget att legalisera cannabis för privat bruk, presenterade av antingen en representant från respondentens eget parti (det parti som hen vill rösta på) eller ett annat, ogillat parti.

Resultaten visade att motstånd mot förslaget ökade när en representant från det egna partiet opponerade sig mot förslaget, d.v.s. då det egna partiet presenterade en position i linje med deltagarens egen (som förväntades vara emot förslaget). Motstånd mot förslaget ökade också när det ogillade partiet förespråkade förslaget, alltså när det andra partiet presenterade en position som gick stick i stäv med deltagarens egen åsikt.

Under 2021 publicerades resultaten i den vetenskapliga tidskriften Journal of Elections, Public Opinion and Parties.

Läs sammanfattningen av studien här: Effekter av partisignaler på attityder till ett kontroversiellt politiskt förslag

 

Holmberg, Persson och Stripple, 2021: Svenskarna positiva till hårdare regler för plastanvändning

Svenskarna positiva till hårdare regler för plastanvändning.

Svenskarna är positiva till hårdare regler för plastanvändning för att komma åt miljö- och klimatproblem relaterade till plastförbrukning. Det visar resultaten från en undersökning genomförd i Medborgarpanelen av forskarna Karl Holmberg, Sara Persson och Johannes Stripple vid statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

I undersökningen, som genomfördes på ett riksrepresentativt urval i Medborgarpanelen under februari-mars 2021, fick deltagarna ställning till 18 förslag på hur användningen av plast kan regleras. Resultaten visar att samtliga förslag, oavsett hur långtgående de var, har stöd hos svenska folket. Undersökningen visar också på stora skillnader mellan olika grupper. Kvinnor är betydligt mer positiva till långtgående åtgärder än vad män är. Även vänster- och högerväljare skiljer sig åt – vänsterväljare ställer sig bakom en hårdare plastpolitik i högre grad än de till höger.

Resultaten från undersökningen i Medborgarpanelen har publicerats i rapporten ”The future of plastics? Swedish public opinion on plastics policies”, inom ramen för forskningsprogrammet Sustainable Plastics and Transition Pathways vid Lunds universitet (länk i rubriken ovan).

Ursprungligt pressmeddelande från Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

 

Sohlberg och Agerberg, 2021: Ingen koppling mellan närhet till terrorattacken i Stockholm och attityder till terrorism

I den här studien har forskare från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet undersökt om människor som befann sig i närheten av eller på Drottninggatan under attacken och som såg, hörde eller på andra sätt upplevde det som hände då, förändrade sina politiska attityder till terrorism mer än personer som befann sig på andra platser i Sverige.

Resultaten av undersökningen indikerar att människor som var i närheten av Drottninggatan kände sig mycket mer berörda av attacken men de ändrade inte åsikter i terrorrelaterade frågor mer än övriga svenskar. Detta pekar på att tidigare teoretiska förklaringar som kopplar samman upplevelsen av en traumatisk händelse med förändrade politiska åsikter har överdrivits. 

Studien bygger på data från Medborgarpanelen som samlats in före, i samband med samt efter attacken. Direkt efter attacken gjordes uppföljande surveys med personerna som svarat på före-mätningar med terrorrelaterade frågor. Forskarna ställde även frågor långt efter dådet för att undersöka om eventuella effekter skulle dyka upp med fördröjning.

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Comparative political Studies.

Ursprungligt pressmeddelande från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

 

Sandelind och Hjerm, 2021: Hur uppfattningar om invandrares anknytning till Sverige påverkar attityder till välfärdsstaten

Hur uppfattningar om invandrares anknytning till Sverige påverkar attityder till välfärdsstaten

I den här studien har forskare vid University of Manchester och Umeå universitet undersökt huruvida olika sätt att se på nationell identitet och nationell sammanhållning påverkar attityder till välfärdsstaten. 3000 deltagare i Medborgarpanelen bjöds in att delta i studien.

Resultaten visar bland annat att personer som uppfattar att invandrare är känslomässigt fästa vid Sverige också är mer villiga att ge välfärdsrättigheter – något som gäller både för invandrare födda inom och utom Europa. Effekten är dock över 50% starkare för invandrare födda utanför Europa, dvs om de är födda inom Europa är kravet på nationell anknytning lägre än om de är födda utanför Europa när det kommer till att frammana solidaritet.

Resultaten publicerades 2021 i tidskriften Scandinavian Political StudiesStudien bygger på enkätdata insamlad genom Medborgarpanelen under 2018.

 

Rasmussen, Ewald och Sterner, 2021: Stora skillnader i allmänhetens reaktioner på radioaktiv kontaminering och åtgärder

Stora skillnader i allmänhetens reaktioner på radioaktiv kontaminering och åtgärder

I den här artikeln har forskare vid Örebro universitet och Göteborgs universitet analyserat allmänhetens inställning till att bo kvar i sitt bostadsområde efter att en kärnkraftsolycka med radioaktivt nedfall inträffat i närheten. Syftet med studien var att skapa kunskap om vilken betydelse faktorer så som kön och ålder har för människors attityder till ett bostadsområde som har drabbats av förhöjda nivåer av joniserand strålning och efterföljande sanering.

2140 deltagare i Medborgarpanelen fick läsa en scenariobaserad text och besvara frågor kring huruvida de skulle vilja bo kvar i sitt bostadsområde vid en radiologisk olycka och att förhöjd strålning skulle uppmätas i närheten av bostadsområdet.

Resultaten visade att drygt hälften av respondenterna trodde att de skulle flytta från området, även i de fall saneringen var lyckosam och ledde till säkra strålningsnivåer. Vidare visade studien statistiskt säkerställda skillnader mellan könen och olika åldersgrupper. Kvinnor uttryckte både mer oro för joniserande strålning i hemmet och större benägenhet att flytta än män. Äldre tenderade att uttrycka både mindre oro och mindre benägenhet att flytta jämfört med yngre deltagare.

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLoS One. Studien bygger på enkätdata insamlad genom Medborgarpanelen under 2018.

 

Larsson, Matti och Nässén, 2021: Allmänhetens stöd för styrmedel som syftar till att minska flygets klimatpåverkan

Allmänhetens stöd för styrmedel som syftar till att minska flygets klimatpåverkan

I den här artikeln har forskare vid Chalmers tekniska högskola och Luleå universitet analyserat allmänhetens acceptans för olika politiska styrmedel som syftar till att minska klimatpåverkan från flyget. 4500 deltagare i Medborgarpanelen fick indikera sitt stöd för sju olika och i debatten vanligt förekommande klimatåtgärder.

Resultaten visar att mindre tvångsåtgärder, så som subventioner och regleringar riktade mot flygindustrin snarare än mot individer direkt, har ett högre stöd bland allmänheten än åtgärder som syftar till att driva individer bort från flygresor, till exempel genom flygskatter - något som ligger i linje med tidigare forskning. Stödet för olika klimatåtgärderna har också en koppling till individers ideologiska orientering. Personer med politisk orientering till vänster är i genomsnitt betydligt mer positiva till politiska instrument än respondenter med en politisk inriktning mot centrum, som i sin tur är mer positiva än respondenter till höger.

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Climate Policy. Studien bygger på data insamlade genom Medborgarpanelen under 2018.

2020

Bendz och Oskarson, 2020: Policy-specifik information om olika välfärdsområden påverkar människors attityder till svensk välfärdspolitik

Policy-specifik information om olika välfärdsområden påverkar människors attityder till svensk välfärdspolitik

Statsvetarna Anna Bendz och Maria Oskarson vid Göteborgs universitet har i denna studie undersökt hur information som beskriver fakta om hur olika välfärdsområden är utformade påverkar människors attityder till svensk välfärdspolitik. Mer specifikt studeras attityder till privatisering av svensk välfärdsservice inom grundskolan, sjukvård, äldreomsorg samt boenden för individer med funktionsvariation. Resultaten visar att människors åsikter förändras när de får information om privatiseringens omfattning inom olika välfärdsområden, men att detta endast påverkar uppfattningar hos personer som står ideologiskt till vänster.

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Elections, Public Opinion and Parties. Studien bygger på data insamlade genom Medborgarpanelen under 2017.

 

Andersson, Hawranek, Öfverholm m.fl., 2020: Nio av tio svenskar vill bli informerade om en ärftlig sjukdom

Nio av tio svenskar vill bli informerade om en ärftlig sjukdom

Svenskar har tydliga åsikter om kommunikation av genetiska risker för cancer. 9 av 10 vill veta, och 9 av 10 vill att släktingarna får veta om en ökad risk för cancer i familjen. En majoritet föredrar även att sjukvården informerar både dem själva och släktingarna, företrädesvis via brev eller telefon. Det visar forskarna Andreas Andersson och Carolina Hawranek med flera i en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Hereditary Cancer in Clinical Practice.

Studien bygger på data insamlade genom Medborgarpanelen och är en av flera förstudier som ingår i forskningsprojektet DIRECT som mynnat ut i en nationell klinisk studie ledd av ett tvärvetenskapligt forskarlag vid Umeå universitet.

 

Esaiasson, Ghersetti, Johansson och Sohlberg, 2020: Ökad tilltro till svenska myndigheter under coronakrisen

Ökad tilltro till svenska myndigheter under coronakrisen


Svenskarnas tilltro till myndigheter ökade kraftigt under de inledande månaderna av coronakrisen våren 2020. Det visar forskarna Peter Esaiasson, Jacob Sohlberg, Maria Ghersetti och Bengt Johansson vid statsvetenskapliga institutionen samt institutionen för jounalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Resultaten i studien bygger på data insamlade genom Medborgarpanelen och undersöker bland annat hur svenskarnas tillit till myndigheter, politiska partier samt andra människor påverkats av coronakrisen där samma personer tillfrågats under pandemins inledningsfas respektive intensivfas. Resultaten har också säkerställts genom att jämföra nivån av tilltro bland delar av samma befolkningsurval i Medborgarpanelen ett år tidigare 2018. 

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Political Research och diskuteras i korthet på DN:s debattsida den 24 september (länk i rubriken ovan).

2019

Brommesson och Bengtsson, 2019: Förtroende, ansvar och oro om krisen eller kriget kommer – en panelstudie av effekterna av en statlig informationskampanj

Förtroende, ansvar och oro om krisen eller kriget kommer
 

Statsvetarna Douglas Brommesson och Rickard Bengtsson vid Lunds universitet har i denna studie undersökt effekterna av nyutgåvan av broschyren Om krisen eller kriget kommer, som delades ut till samtliga svenska hushåll i maj 2018 med information om civilt försvar och hur medborgare bör agera i händelse av kris eller krig. Genom en datainsamling i två steg före och efter utskicket av Om krisen eller kriget kommer studeras om informationen överhuvudtaget nådde ut till den svenska befolkningen samt om informationen påverkade befolkningens attityder i förhållande till civil beredskap.
 

Felicia Robertson, Sverker Jagers och Björn Rönnerstrand 2019: Vad är betydelsen av mellanmänsklig tillit för en hållbar antibiotikaanvändning?

Vad är betydelsen av mellanmänsklig tillit för en hållbar antibiotikaanvändning?
Felicia Robertson, Sverker Jagers och Björn Rönnerstrand, statsvetare vid Göteborgs universitet och affilierade vid Centrum för antibiotikaresistensforskning (CARe) har i denna studie använt Medborgarpanelen för att undersöka om mellanmänsklig tillit påverkar människors benägenhet att avstå från att äta antibiotika i samband med sjukdom, och därigenom bidra till en mer hållbar antibiotikaanvändning.


Eelco Harteveld, Stefan Dahlberg, Andrej Kokkonen & Wouter van der Brug 2019:Vad förklarar könsskillnaden i röststöd för högerpopulistiska partier?

Vad förklarar könsskillnaden i röststöd för högerpopulistiska partier?

I denna studie har statsvetare vid Göteborgs universitet och universitetet i Amsterdam undersökt förklaringar till skillnaderna i män och kvinnors väljarbeteende, närmare bestämt det starka könsgapet som finns i stödet för högerpopulistiska politiska partier. Med enkätsvar från Medborgarpanelen studerar forskarna huruvida partiers sociala stigmatisering påverkar kvinnor och mäns partival på olika sätt.


Erika Ramos och Cecilia J. Bergstad 2019: Attityder till bilpoolsanvändning i europeiska städer

Attityder till bilpoolsanvändning i europeiska städer


Inom ramen för forskningsprojektet STARS (Shared mobility opporTunities And challenges foR European citieS) har forskarna Erika Ramos och Cecilia Bergstad vid Göteborgs universitet studerat vilka faktorer som påverkar människor att använda bilpool. I Medborgarpanelen undersökte Ramos och Bergstad skillnader i transportbeteenden mellan användare- och ickeanvändare av bilpooler, med syftet att identifiera om det gick att urskilja grupper av resenärer med liknande åsikter och resmönster.

2018

Ulrika Holmberg och Lena Hansson 2018: Mobilen i butiken – ett konsumentperspektiv i John Magnus Roos (red) 2018: Konsumtionsrapporten 2018 – Under ytan

Mobilen i butiken – ett konsumentperspektiv

Ulrika Holmberg och Lena Hansson, forskare i företagsekonomi på Centrum för konsumtionsvetenskap och Centre for retailing vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, visar i en studie genom Medborgarpanelen bland annat att mobiltelefonen ofta ersätter den roll som personal och andra informations- och marknadsföringskällor har i butiken med digitala motsvarigheter.

 

Bengt Johansson 2018: Vågar jag verkligen säga det här? Flyktingkrisen och tystnadsspiraler i Lars Truedsson (red) m.fl. 2018: Sverigebilden - om journalistik och verklighet

 

Vågar jag verkligen säga det här? Flyktingkrisen och tystnadsspiraler
Bengt Johansson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, har genom Medborgarpanelen undersökt hur det offentliga samtalet om flyktingmottagning förändrats sedan regeringen 2015 ändrade inriktningen i flyktingpolitiken.

 

Bengt Johansson och Lars Truedsson (red) m.fl. 2018:
"Allt tyder på ett terrordåd" - Stockholmsattentatet 2017 i medier och opinion

 

Fredagen den 7 april 2017 inträffade ett attentat på Drottninggatan i Stockholm, och svenska medier inledde den hittills största svenska nyhetsbevakningen någonsin av en pågående händelse. På årsdagen av attentatet gav Institutet för mediestudier ut en bok som handlar om just mediebevakningen kring händelsen. Boken innehåller nio kapitel skrivna av svenska forskare från framförallt Göteborgs universitet och fyra av dessa utgår särskilt från data insamlade via Medborgarpanelen.

2017

Maria Ghersetti, 2017: Varifrån fick vi veta - och vad gjorde vi sen? Information och kommunikation under Stockholmsattentatet

Varifrån fick vi veta - och vad gjorde vi sen?
Marina Ghersetti, docent vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, har använt panelen till att identifiera de kommunikationskanaler som människor använde i samband med attentatet. Hon visar bland annat att dagstidningar på nätet och nyhetsrapportering i traditionell linjär-tv spelade stor roll då man sökte efter information om vad som hade hänt.
 

Bengt Johansson och Maria Ghersetti, 2017: Behöver vi verkligen veta allt? Krisjournalistik och etik i samband med Stockholmsattentatet

Behöver vi verkligen veta allt?
Tillsammans med Bengt Johansson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, har Marina Ghersetti också undersökt hur pass nöjda såväl journalister som vanliga människor var med mediernas arbete i samband med attentatet, framförallt då det gäller etiska ställningstaganden som till exempel hur tidigt namn och hemland på förövaren kunde publiceras. För att samla in svar från journalister har de kompletterat Medborgarpanelen med ett urval från den sk. journalistpanelen.
 

Jacob Sohlberg, 2017: Opinionen kring nyhetsrapporteringen av terrordådet i Stockholm 2017

Opinionen kring nyhetsrapporteringen av terrordådet i Stockholm 2017
Statsvetaren Jacob Sohlberg, Göteborgs universitet, har i flera steg samlat in åsikter om nyhetsrapporteringen kring händelsen och visar i sitt kapitel att de svarande gav denna sämre betyg ju längre tid som gått. Framförallt började omdömena bli sämre från och med den 10 april, alltså tre dagar efter attentatet.
 

Jacob Sohlberg och Peter Esaiason, 2017: "Uppgifter om en knivattack" - Allmänhetens förståelse av journalistiska osäkerhetsmarkörer under ett terrorattentat

"Uppgifter om en knivattack"
Jacob Sohlberg har även tillsammans med professorerna Bengt Johansson och Peter Esaiasson (GU) med hjälp av Medborgarpanelen studerat hur människor uppfattar osäkerhetsmarkörer i samband med nyhetsrapporteringen, såsom "obekräftade uppgifter", "personer kan vara skadade" eller "två män uppges ha attackerat...". Denna studie använder sig av ett experiment i panelen där de svarande får ta ställning till några olika påhittade nyhetsartiklar eller löpsedlar. Mer information kring studien finns att läsa på Institutet för mediestudiers hemsida.

 

Johan Wejryd 2017: Vad händer med medborgarrollen när människor blir "kunder" hos kommunen?

Vad händer med medborgarrollen när människor blir "kunder" hos kommunen? 
Johan Wejryd, doktorand vid Uppsala universitet, har använt Medborgarpanelen till att experimentellt studera hur "kundval" hos kommunen (i detta fall val av skola) påverkar politiskt deltagande. Den övergripande frågeställningen är om kundvalsreformer stärker medborgare i sin känsla av att kunna påverka politiken.

 

Alexa Bankert m.fl. 2017: Hur mäts partitillhörighet bäst i demokratier med flerpartisystem?

Hur mäts partitillhörighet bäst i demokratier med flerpartisystem?

Denna internationella studie jämför data från Medborgarpanelen i Sverige med liknande undersökningsdata från Nederländerna och Storbritannien för att ta reda på vilket mått på partitillhörighet som bäst kan förutspå politiskt beteende.

2016

Andreas Nilsson m.fl. 2016: Trängselskatten i Göteborg - Kan attityder till politiska beslut förutses?

Kan attityder till politiska beslut förutses?
Genom att studera attityderna till trängselskatter i Göteborg studeras till vilken utsträckning det går att förutse opinion kring politiska förslag.
 

Jacob Sohlberg, 2016: Utmanande tankeverksamhet och vilja att ta sig an kognitivt belastande uppgifter kan kopplas till politik

Utmanande tankeverksamhet och vilja att ta sig an kognitivt belastande uppgifter kan kopplas till politik
Sohlbergs artikel är skriven på engelska och publicerades i "International Journal of Public Opinion Research" under 2016. Länken ovan ger en svenskspråkig sammanfattning av artikeln.
 

Peter Esaiasson, Johan Martinsson och Jacob Sohlberg, 2016: Flyktingkrisen och medborgarnas förtroende för samhällets institutioner

Flyktingkrisen och medborgarnas förtroende för samhällets institutioner - en forskarrapport 

Forskarna i statsvetenskap Peter Esaiasson, Johan Martinsson och Jacob Sohlberg har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) analyserat medborgarnas förtroende för viktiga samhällsinstitutioner före, under och efter flyktingkrisen hösten 2015. 

2015

Björn Rönnerstrand och Karolina Andersson Sundell, 2015: Socialt kapital och antibiotikaresistens

Tillit, ömsesidighet och kollektivt handlade för att bekämpa antibiotikaresistens. En experimentell studie
Forskarna Björn Rönnerstrand och Karolina Andersson Sundell gjorde en undersökning på Medborgarpanelen som visar att människors egen vilja att skjuta upp en antbiotikabehandling påverkas av hur man tror att andra människor agerar i samma situation. Denna undersökning är relevant för bekämpandet av antibiotikaresistens, ett allvarligt globalt problem som dessutom blir allt större.

 

Göran Duus-Otterström, 2015: Ideologi och individens rättigheter

Saknar (den yttersta) vänstern respekt för individens rättigheter?
Statsvetarna Mikael Persson och Göran Duus-Otterström gjorde med hjälp av Medborgarpanelen en undersökning om sambandet mellan politisk ideologi och respekt för individens rättigheter. Via länken ovan kan du läsa en sammanfattning av vad de kom fram till.

 

Björn Rönnerstrand, 2015: Doktorsavhandling

Generalized trust and the collective action dilemma of immunization
I avhandlingen – baserad på data från Medborgarpanelen – visas att hög vaccinationsgrad i ett samhälle gynnas av att folk känner tillit till varandra. I en sådan miljö ökar också rent altruistiska motiv till att vaccinera sig.

2014

Jenny de Fine Licht, 2014: Doktorsavhandling (engelska)

Magic wand or pandora’s box? How transparency in decision making affects public perceptions of legitimacy.
I avhandlingen - baserad på data från Medborgarpanelen - visas att transparent beslutsfattande kan ha olika effekter på allmänhetens uppfattningar om, tillit till och acceptans för olika politiska beslut.

2013

Tomas Odén, 2013: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. 

Ingen eld utan rök
I september 2012 bröt en stor brand ut i Halmstads hamn. Medborgarpanelen tillsammans med Institutionen för Journalistik, Medier och Kommunikation vid Göteborgs universitet genomförde en studie om kriskommunikationen kring branden. Syftet är att beskriva och analysera hur digitala medier används av myndigheter, medieföretag och allmänhet i samband med samhälleliga kriser. Här kan du läsa en kort rapport om kriskommunikationen i samband med branden i Halmstad.

2011

Jenny de Fine Licht, 2011: Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.

Öppna prioriteringar och extern legitimitet
Resultatet från en experimentell studie om hur människor uppfattar information om privatiseringar av sjukvård som är genomförd av en doktorand verksam vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Jenny de Fine Licht, 2011. Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.

Öppna prioriteringar och extern legitimitet
Resultatet från en experimentell studie om hur människor uppfattar information om privatiseringar av sjukvård som är genomförd av en doktorand verksam vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.