Göteborgs universitet
Bild
Foto av en journalist som fotograferar utomhus
Foto: Jana Shnipelson/unsplash.jpg
Länkstig

Journalistpanelen

Journalistpanelen är en webbpanel där omkring 1 500 journalister inom olika delar av mediebranschen med jämna mellanrum svarar på frågor om sin yrkesroll, villkoren för journalistiskt arbete och om mediers roll i samhället.

Gå med i Journalistpanelen

Vill du vara med och bidra till svensk forskning om journalister och journalistik? Då är du välkommen att anmäla dig med din e-postadress på länken nedan:

Jag är journalist och vill delta i Journalistpanelen


Du är välkommen att vara med i Journalistpanelen oavsett om du är frilans, vikarie, visstids- eller heltidsanställd och oavsett om du arbetar helt eller delvis med journalistiska eller andra former av redaktionella arbetsuppgifter.

Du kan läsa mer om hur dina uppgifter behandlas i Journalistpanelens deltagaravtal. 

Panelomgångar och resultat

Nedan listas de olika undersökningar som genomförts i Journalistpanelen sedan starten 2012. Sedan panelomgång elva ansvarar SOM-institutet för panelverksamheten, dessförinnan genomfördes undersökningarna i samverkan mellan SOM-institutet och Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. I några fall har det gjorts undersökningar som ägt rum utanför den ordinarie panelverksamheten. Dessa redovisas nedan som specialundersökningar.

 

Journalistpanelen 15 - Frihet i arbetet och en arbetsfri fritid 2018-2021

Undersökningen fokuserade på arbetsliv med frågor om mobilitet, hur arbetet förändrats efter pandemin samt styrning av det egna arbetet. Jämförelser med resultat från Journalistundersökningen 2018 visar på relativt likvärdiga mönster. Bland annat har många hög grad av upplevd frihet i arbetet men också ofta svårt att koppla bort jobbet på fritiden.

Läs mer i Stor frihet i arbetet – men svårt att koppla bort jobbet på fritiden

 

Journalistpanelen 14c - Samhällsförtroende hos journalister och allmänhet 2020

I denna studie jämförs återigen journalister med allmänheten, men denna gång med avseende på förtroende för samhällsinstitutioner och för vår demokrati. Överlag ger journalister en mer positiv bedömning än medelsvensken, i synnerhet för riksdag, sjukvård, radio och tv samt dagspress, och är därtill mer nöjda med hur demokratin fungerar i landet.

Läs mer i Samhällsförtroende hos journalister och allmänhet

 

Journalistpanelen 14b -  Pandemioro och förtroende hos journalister och allmänhet 2020

Journalister jämförs i denna studie med allmänheten med avseende på frågor kring coronapanedmin. Resultaten visar att journalisterna tenderar att vara lite mer oroade, inte minst för pandemins konsekvenser på det svenska samhället, samt att journalister i högre utsträckning anser att åtgärderna varit otillräckliga. Journalister har betydligt högre förtroende för svenska nyhetsmediers hantering av pandemin än vad svenskarna över lag har.

Läs mer i Oro och förtroende hos journalister och allmänhet under pandemin

 

Journalistpanelen 14a - Nyhetsmediers hantering av coronapandemin 2020

Svenska journalister anser att omfattningen av nyhetsmediers bevakning av coronapandemin under 2020 har varit lagom. Journalistiken bedöms ha hållit hög etisk standard och innehållet har varit informativt. Resultaten kommer från Journalistpanelen, JP14, genomförd senhösten 2020.

Läs mer i Journalister nöjda med mediernas coronabevakning

 

Journalistpanelen 13b - Upplevd diskriminering 2020

Undersökningen studerar upplevelser av diskriminering bland journalister och finner bland annat att väldigt få av de svarande har blivit diskriminerade utifrån exempelvis etnicitet eller sexuell läggning. Däremot har relativt många kvinnor upplevt diskriminering med avseende på kön och relativt många äldre har upplevt diskriminering med avseende på ålder.

Läs mer i Var tredje journalist över 50 år har känt sig åldersdiskriminerad senaste året

 

Journalistpanelen 13a - Sponsrad journalistik 2020

Svenska dagstidningar arbetar intensivt för att hitta nya fungerande finansieringsmodeller. Olika former av sponsrad journalistik har blivit en viktig del i detta arbete. Undersökningen fokuserar på i vilken utsträckning detta förekommer på svenska redaktioner och hur journalister ser på sponsrad journalistik.

Läs mer i Nej tack till innehållssamarbeten mellan redaktion och marknad

 

Journalistpanelen 12 - Namnpubliceringar 2020

Avväganden kring namnpublicering av brottslingar är en del av en journalists vardag. Journalistpanelens undersökning visar att journalister har en mer restriktiv hållning till namnpublicering än för 20-25 år sedan.

Läs mer i Namnpubliceringar och journalistisk etik

 

Specialundersökning: Hat och hot mot journalister (3) 2019

En undersökning från JMG visar att knappt 30 procent av de svenska journalisterna har hotats och att cirka 70 procent har fått motta nedsättande kommentarer under de senaste tolv månaderna. Situationen vad gäller hot ser ut ungefär som vid tidigare undersökningar genomförda 2013 och 2016, men de nedsättande kommentarerna har minskat något sedan 2013 som en följd av såväl individuella som redaktionella åtgärder.

Denna undersökningen genomfördes utanför Journalistpanelen inom ramen för forskningsprojektet Hot och hat mot journalister. Ansvarig forskare är Monica Löfgren Nilsson, JMG.

Läs mer i Hot och hat mot journalister 2019

 

Journalistpanelen 11c - Journalistikens roll i samhället och redaktionell styrning 2018

Denna undersökning fokuserade på journalistikens roll i samhället, journalistikens trovärdighet och styrning av redaktionellt arbete. Frågorna var utformade för att få journalisternas bild av hur detta förändrats över tid.

Läs mer i Journalistikens roll i samhället ökar – men trovärdigheten minskar

 

Journalistpanelen 11b - Samhälle, journalistik och politik, alkoholopinion 2018

Undersökningen studerade journalisters bild av alkoholens konsekvenser för individen och för samhället. Journalister har en mer restriktiv hållning i alkoholpolitiska frågor jämfört med allmänheten. Få har dock någon alkoholpolicy på den egna arbetsplatsen.

Läs mer i Journalister och allmänhet nöjda med demokratin – men skiljer sig i synen på alkohol

 

Journalistpanelen 11a - Datavisualiseringar och nyhetsgrafik 2018

Datavisualiseringar och nyhetsgrafik är enligt svenska journalister viktiga element för att skapa sammanhang i journalistiken. Relativt få arbetar dock själva med datajournalistik. De vanligaste ämnena som visualiseras genom datajournalistik är politik och brottslighet.

Läs mer i Datavisualiseringar viktiga för att skapa sammanhang

 

Journalistpanelen 10 – Stockholmsattentatet 2017

I samband med plötsliga och allvarliga händelser sätts den journalistiska etiken på prov. Så skedde även vid terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017. Denna undersökning studerar den journalistiska praktiken i samband med terrorattentatet och hur olika situationsfaktorer påverkade journalisters etiska bedömningar. Läs mer om resultaten i den vetenskapliga artikeln To Publish or Not to Publish? Assessing Journalism ethics in news about a terrorist attack, publicerad 2021.

Specialundersökning - Journalisternas trygghetsundersökning, Journalisters utsatthet 2016

2016 genomfördes en specialundersökning om trygghet och utsatthet bland journalister. Studien genomfördes av forskare vid JMG i samarbete med kulturdepartementet.

Läs mer om undersökningen i Hot och hat mot journalister – trygghetsundersökning 2017

 

Journalistpanelen 9 - Hat och hot mot journalister (2) – 2016

Trakasserier är en del av många journalisters vardag. Denna undersökning visar att ca 30 procent av de svenska journalisterna har hotats och två tredjedelar har fått motta nedsättande kommentarer under de senaste tolv månaderna.

Läs mer om resultaten i ett nyhetsbrev från maj 2016


Journalistpanelen 8 - Gamification, yrkesroll och kommersiella drivkrafter 2015

Undersökningen handlar om journalisters syn på robotjournalistik och gamification, sin yrkesroll samt på kommersiella drivkrafter.

Läs mer om resultaten i frågan om kommersiella drivkrafter i boken Profession möter management

 

Journalistpanelen 7 - Samhälle, politik och journalistik 3, Journalistik och marknadsföring 2015

Reklamtrötthet och vikande annonsintäkter har fått allt fler redaktioner och medieföretag att prova nya samarbete med annonsörer. Det som förr kallades smygreklam heter numera native advertising, branded content och sponsrad journalistik. Denna sammanblandning av reklam och journalistik medför etiska dilemman för den journalistiska professionen.

Läs mer i kapitlet Trovärdighet till salu? ur boken Näjtiv, kånntänt, brändidd från 2017.

 

Journalistpanelen 6 - Samhälle, politik och journalistik 2, Hur sköter de sig egentligen? 2014

Politiker, journalister och medborgare om synen på journalistik och politik. För en kort presentation av resultaten se Hur sköter de sig egentligen?

 

Journalistpanelen 5 - Samhälle, politik och journalistik 1, Sociala medier 2014

Journalisters användning av sociala medier ökar både i tjänsten och för privat bruk. Facebook är mest populärt, medan Twitter har svårt att locka bredare skaror av användare. Samtidigt uppger journalister att sociala medier minskat i betydelse för det dagliga arbetet.

Läs mer i ett nyhetsbrev från januari 2014

 

Journalistpanelen 3 & 4 - Worlds of Journalists 2014

Journalister bedömer att det egna och redaktionernas inflytande över journalistiken alltjämt är stort samtidigt som vinstkrav, annonsmarknad och publikundersökningar ökat i betydelse de senaste fem åren. Det journalistiska arbetet har också ändrat karaktär med avseende på arbetsbelastning och arbetsmetoder.

Läs mer i ett nyhetsbrev från maj 2014

 

Journalistpanelen 2 - Hat och hot mot journalister (1) 2013

Studien visar att var tredje journalist har hotats och att fyra av fem har fått nedsättande kommentarer under de senaste tolv månaderna.

Läs mer i ett nyhetsbrev från maj 2013

 

Journalistpanelen 1 - Etiska dilemman 2012

Etiska avvägningar är en del av en journalists vardag. Undersökningen visar att gränsen mellan den professionella och den privata rollen i många fall är tydlig. Kontroversiella arbetsmetoder bör användas restriktivt och konsekvensneutralitet är inte ett ideal bland svenska journalister.

Läs mer i ett nyhetsbrev från juni 2013