Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Poliser på plats efter terrorattentatet i Stockholm den 7 april 2017.
Drottninggatan i Stockholm efter terrorattentatet den 7 april 2017.
Foto: Frankie Fouganthin (CC BY NC SA).
Länkstig

Ingen koppling mellan närhet till terrorattacken i Stockholm och attityder till terrorism

Publicerad

Att uppleva en traumatisk händelse på nära håll anses inom forskningen förändra människors politiska attityder. Men under terrorattentatet i Stockholm 2017 hade närhet till attacken ingen extra politisk betydelse. Svenskarnas attityder till terrorrelaterade frågor påverkades ungefär lika mycket oavsett var i landet de befann sig under dådet, visar forskning från Göteborgs universitet.

Den 7 april 2017 stal Rakhmat Akilov en lastbil och körde över människor på Drottninggatan i centrala Stockholm. Fem personer dog, femton skadades och många människor blev vittnen till dådet. Akilov som sympatiserar med terrororganisationen Islamiska staten (IS), greps senare och dömdes till livstids fängelse.

Samsyn inom forskningen utmanas

Vid terrorattacker är det vanligt att en befolkning reagerar med att bli mer patriotisk, mer negativ till så kallade utgrupper som till exempel invandrare, och starkare förespråkare för olika typer av säkerhetsåtgärder. Inom forskningen har det funnits en samsyn om att den här typen av politiska attitydförändringar förstärks ännu mer om människor upplever ett terrorattentat personligen – de hör skrik, känner lukter och ser otäcka saker som antas påverka också deras politiska ställningstaganden.

Forskarna talar om förstärkningen som ökad intensitet eller ”vividness”, efter det engelska begreppet. Detta antagande har fått ett mycket stort genomslag inom forskningen, men det har inte testats empiriskt fullt ut förrän nu.

Unik empirisk mätning

– Vi behöver före- och eftermätningar med tillräckligt många människor som är med om en riktigt dramatisk händelse för att kunna mäta det här. Det är inget som kan göras på experimentell väg, säger Jacob Sohlberg, forskare i statsvetenskap.

Han har tillsammans med statsvetarkollegan Mattias Agerberg undersökt om människor som befann sig i närheten av eller på Drottninggatan under attacken och som såg, hörde eller på andra sätt upplevde det som hände då, förändrade sina politiska attityder till terrorism mer än personer som befann sig på andra platser i Sverige.

Undersökningen baseras på data från Medborgarpanelen. Det statsvetarna tittat närmare på är svenskarnas syn på frågor som kan relateras till terrorism, som nationell identifikation, förtroende för riksdag och regering, huruvida svenskarna anser att muslimer utgör ett hot, inställning till invandrare samt uppfattning kring säkerhet och övervakningsfrågor.

Närhet spelade mindre roll

När attacken ägde rum 2017 fanns det alltså redan en före-mätning kopplad till terrorism att tillgå. Och eftersom flera av deltagarna som ingår i Medborgarpanelen befann sig i närheten av Drottninggatan under själva terrorattentatet var det också möjligt att göra en efter-mätning precis efter dådet. Resultaten av undersökningen indikerar att tidigare teoretiska förklaringar som kopplar samman upplevelsen av en traumatisk händelse med förändrade politiska åsikter har överdrivits.

– Människor som var i närheten av Drottninggatan kände sig visserligen mycket mer berörda, men de ändrade inte åsikter i terrorrelaterade frågor mer än övriga svenskar. Bara för att man genomgår ett trauma behöver det inte innebära att man ändrar sina ställningstaganden i grunden eller att man ifrågasätter hela sin verklighetsuppfattning, säger Mattias Agerberg.

Studien utmanar därmed vividness-antagandet och ger ett viktigt teoretiskt bidrag till forskningen om terrorattacker. Samtidigt bekräftar studien att svenskar i allmänhet, oavsett var de befann sig, reagerade ungefär som folk gjort i andra länder i samma situationer. Till exempel utvecklade svenskar en mer patriotisk hållning efteråt.

Mer information

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Comparative Political Studies: Personal Proximity and Reactions to Terrorism.

Datan har samlats in av LORE, Laboratory of Opinion Research, vid Göteborgs universitet via den så kallade Medborgarpanelen. Direkt efter attacken gjordes uppföljande surveys med personerna som svarat på före-mätningar med terrorrelaterade frågor. Forskarna ställde även frågor långt efter dådet för att undersöka om eventuella effekter skulle dyka upp med fördröjning. Även andra statistiska åtgärder gjordes för att säkerställa resultatet. Medborgarpanelen har över 75 000 aktiva respondenter och gör flera datainsamlingar per år. Den tillhör SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Foto: Terrorattentatet i Stockholm den 7 april 2017 av Frankie Fouganthin (CC BY NC SA).