Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Etik i forskning
Forskningsetik är inte statisk utan förändras i takt med utvecklingen av det vetenskapliga landskapet. Nya principer formuleras, gamla omtolkas eller används på nytt sätt.
Foto: IStock
Länkstig

Etik i forskningen

Göteborgs universitet värnar om forskningens kvalitet, integritet och självständighet, vilket förutsätter att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed. Ansvaret för detta vilar på såväl ledning som enskilda forskare.

Forskningsetik

Om hänsyn till deltagare och försökspersoner i forskningsprojekt.

God forskningssed

God forskningssed vilar på några grundläggande principer: att det går att lita på att forskningen håller hög kvalitet, att forskningen utförs och rapporteras på ett sanningsenligt sätt, utförs med respekt för viktiga samhälleliga värden samt att forskaren tar ansvar för sin forskning och dess följdverkningar. Det är av avgörande betydelse att allmänheten har förtroende för den forskning som bedrivs.

All forskning vid Göteborgs universitet ska därför bedrivas under etiskt säkerställda och trygga former. 

Forskning på människor

I stort sett alla projekt som innefattar forskning på människor och omfattas av Etikprövningslagen (EPL, SFS 2003:460) kräver etisk prövning av Etikprövningsmyndigheten (EPM).

Forskning på djur

En stor del av den medicinska forskningen utförs i provrör eller med hjälp av cellodlingsteknik. Så långt som det är möjligt används inte djurförsök. Men det finns forskningsstudier där djurförsök är nödvändiga och kan ge oss bättre diagnos och behandling av sjukdomar som cancer, diabetes, Parkinson och stroke.

Forskaretik

Om forskarens relation till forskningsuppgiften eller forskningsuppdraget.

I skriften ”Den europeiska kodexen för forskningens integritet”, som ges ut av All European Academics (ALLEA), uttrycks grundläggande principer som god forskningssed baseras på. Principerna är tänkta att ge forskare vägledning i praktiska, etiska och intellektuella problem som är förenade med forskning.

• Tillförlitlighet i fråga om att säkerställa forskningens kvalitet, vilket avspeglas i design, metod, analys och utnyttjande av resurser.

• Ärlighet i fråga om och utveckla, genomföra, granska samt rapportera och informera om forskning på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt.

• Respekt för kolleger, forskningsdeltagare, samhälle, ekosystem, kulturarv och miljö.

• Ansvar för forskningen från idé till publicering, för ledning och organisation, för utbildning, tillsyn och mentorskap samt för dess vidare konsekvenser.

Utskottet för etiska frågor

Inrättades av rektor i mars 2021. Utskottets uppgift är att stödja forskare och ledning i frågor som rör forskningsetik, exempelvis lagtexter, regelverk, riktlinjer, etik, miljö och hälsa.

Utskottet för etiska frågor vid Göteborgs universitet

Carina Mallard, vicerektor för forskning (ordförande)
Elisabeth Hjort, HDK Valand
Maja Cederberg, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Richard Torkar, institutionen för data- och informationsteknik
Christian Munthe, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Katarina Nordblom, institutionen för nationalekonomi med statistik
Björn Rydevik, institutionen för kliniska vetenskaper.
Sekreterare i utskottet är Moa Ekbom, etikhandläggare vid Forskning- och innovationskontoret. Hon svarar på frågor kring etikprövning, god sed, krav från forskningsfinansiärer samt forskningssamarbeten.

Hantering av oredlighet i forskning

En definition av oredlighet är fabrikation, falsifiering, och plagiering (FFP), men det finns andra former av avvikelser från god forskningssed, ex. självplagiat, undanhållande av forskningsresultat, missbruk av överordnad ställning och avsaknad av nödvändiga tillstånd. Oredlighet och andra avvikelser från god forskningssed kan skada förtroendet för forskning och risk för människor och miljö.

Nationell nämnd utreder oredlighet

Sedan 1 januari 2020 regleras frågor om oredlighet i forskning av ”lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning” (2019:504). Misstänkt oredlighet, enligt denna definition, utreds av en särskild nämnd, Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof).

Rådet för prövning av avvikelser från god forskningssed

Rådet för prövning av avvikelser från god forskningssed ger Göteborgs universitets rektor stöd i frågor som rör misstanke om oredlighet i forskning eller andra avvikelser från god forskningssed. Rådet hanterar ärenden endast på uppdrag av rektor.

Rådets huvudsakliga uppgifter är att:

  • Genomföra en inledande bedömning då en misstanke om oredlighet i forskning eller andra  avvikelser från god forskningssed kommit universitetet till kännedom och lämna en rekommendation om vidare hantering till rektor.
     
  • Utreda misstanke om andra allvarliga avvikelser från god forskningssed och därefter lämna ett utlåtande till rektor.

Med andra avvikelser från god forskningssed avses avvikelser från god forskningssed som inte omfattas av den lagstadgade definitionen. Bedömning av huruvida sådana avvikelser är att betrakta som allvarliga bör i första hand utgå från de principer som finns i den europeiska kodexen för forskningens integritet, utgiven av ALLEA. Det bör särskilt beaktas huruvida avvikelsen väsentligen skadar eller riskerar skada forskningens eller forskarnas integritet samt huruvida den begåtts med uppsåt eller av grov oaktsamhet 

Läs mer om rådet för prövning av avvikelser från god forskningssed.