
Etik i forskningen
Göteborgs universitet värnar om forskningens kvalitet, integritet och självständighet, vilket förutsätter att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed. Ansvaret för detta vilar på såväl ledning som enskilda forskare.
God forskningssed
God forskningssed vilar på några grundläggande principer: att det går att lita på att forskningen håller hög kvalitet, att forskningen utförs och rapporteras på ett sanningsenligt sätt, utförs med respekt för viktiga samhälleliga värden samt att forskaren tar ansvar för sin forskning och dess följdverkningar. Det är av avgörande betydelse att allmänheten har förtroende för den forskning som bedrivs.
All forskning vid Göteborgs universitet ska därför bedrivas under etiskt säkerställda och trygga former, och det åligger institutionen tillsammans med de enskilda forskarna att se till att detta sker.
Forskning på människor
I stort sett alla projekt som innefattar forskning på människor och omfattas av Etikprövningslagen (EPL, SFS 2003:460) kräver etisk prövning av Etikprövningsmyndigheten (EPM).
Forskning på djur
En stor del av den medicinska forskningen utförs i provrör eller med hjälp av cellodlingsteknik. Så långt som det är möjligt används inte djurförsök. Men det finns forskningsstudier där djurförsök är nödvändiga och kan ge oss bättre diagnos och behandling av sjukdomar som cancer, diabetes, Parkinson och stroke.
I skriften ”Den europeiska kodexen för forskningens integritet”, som ges ut av All European Academics (ALLEA), uttrycks grundläggande principer som god forskningssed baseras på. Principerna är tänkta att ge forskare vägledning i praktiska, etiska och intellektuella problem som är förenade med forskning.
• Tillförlitlighet i fråga om att säkerställa forskningens kvalitet, vilket avspeglas i design, metod, analys och utnyttjande av resurser.
• Ärlighet i fråga om och utveckla, genomföra, granska samt rapportera och informera om forskning på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt.
• Respekt för kolleger, forskningsdeltagare, samhälle, ekosystem, kulturarv och miljö.
• Ansvar för forskningen från idé till publicering, för ledning och organisation, för utbildning, tillsyn och mentorskap samt för dess vidare konsekvenser.
Här kan du läsa mer om forskningsetik
- Sahlgrenska akademins webbplats om forskningsetik (Extern länk)
- Vetenskapsrådets sidor om etik i forskning (Extern länk)
- Vetenskapsrådets rapport om god forskningssed (pdf) (Extern länk)
- Lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (Extern länk)
- SUHF:s vägledning för hantering av misstankar om avvikelser från god forsknings… (Extern länk)
- Etikprövning av forskning - tydligare regler och skärpta straff (2019/20:UbU4) (Extern länk)
- Den europeiska kodexen för forskningens frihet (pdf) (Extern länk)
- Committee on Publication Ethics (COPE) (Extern länk)
Utskottet för etiska frågor vid Göteborgs universitet
Carina Mallard, vicerektor för forskning (ordförande)
Elisabeth Hjort, HDK Valand
Maja Cederberg, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Christian Munthe, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Katarina Nordblom, Institutionen för nationalekonomi med statistik
Björn Rydevik, Institutionen för kliniska vetenskaper.
Sekreterare i utskottet är Moa Ekbom, etikhandläggare vid Forskning- och innovationskontoret. Hon svarar på frågor kring etikprövning, god sed, krav från forskningsfinansiärer samt forskningssamarbeten.
Nationell nämnd utreder oredlighet
Sedan 1 januari 2020 regleras frågor om oredlighet i forskning av ”lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning” (2019:504). Misstänkt oredlighet, enligt denna definition, utreds av en särskild nämnd, Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof).
Rådet för prövning av avvikelser från god forskningssed
Rådet för prövning av avvikelser från god forskningssed ger Göteborgs universitets rektor stöd i frågor som rör misstanke om oredlighet i forskning eller andra avvikelser från god forskningssed. Rådet hanterar ärenden endast på uppdrag av rektor.
Rådets huvudsakliga uppgifter är att:
- Genomföra en inledande bedömning då en misstanke om oredlighet i forskning eller andra avvikelser från god forskningssed kommit universitetet till kännedom och lämna en rekommendation om vidare hantering till rektor.
- Utreda misstanke om andra allvarliga avvikelser från god forskningssed och därefter lämna ett utlåtande till rektor.
Med andra avvikelser från god forskningssed avses avvikelser från god forskningssed som inte omfattas av den lagstadgade definitionen. Bedömning av huruvida sådana avvikelser är att betrakta som allvarliga bör i första hand utgå från de principer som finns i den europeiska kodexen för forskningens integritet, utgiven av ALLEA. Det bör särskilt beaktas huruvida avvikelsen väsentligen skadar eller riskerar skada forskningens eller forskarnas integritet samt huruvida den begåtts med uppsåt eller av grov oaktsamhet
Läs mer om rådet för prövning av avvikelser från god forskningssed.