Så funkar universitetet
Här får du en inblick i hur det fungerar att studera vid Göteborgs universitet. Du hittar bland annat information om skillnader mellan gymnasiet och universitetet, videoklipp med studenter som berättar om sina studier och hur det är att studera som förälder.
Vem studerar på universitetet?
De flesta av våra studenter börjar studera inom ett par år efter gymnasiet. Det finns även de som väljer att vänta lite längre. Ungefär 20 procent av alla studenter hos oss är 35 år eller äldre. En del har därför befunnit sig i arbetslivet en längre tid innan de påbörjar sina studier. Några har aldrig studerat på högskolenivå medan andra redan läst en akademisk utbildning.
Jämställdhet är högt prioriterat hos oss – alla som studerar på universitetet ska ha lika möjligheter. Vi arbetar exempelvis med inkludering och HBTQ-frågor för att göra vårt universitet så välkomnande som möjligt. Dessutom har vi som mål att rekrytera ännu fler studenter med olika bakgrund. På så sätt kan vi erbjuda en studiemiljö där en mångfald av människor möts och erfarenheter utbyts.
Skillnader mellan gymnasiet och universitetet
Gymnasiet är för många en förberedelse för studier på universitet och högskola. Men vad är egentligen skillnaderna mellan de båda undervisningsformerna?
Många upplever att studier vid universitet är friare, mer roligare och mer utvecklande än studier vid gymnasiet. Studier på universitet innebär att du själv kan välja vilka ämnen du vill läsa. Oftast får du också studera olika ämnen mer ingående vilket betyder att du får djupare kunskaper och lär dig mer. Ytterligare en skillnad är att du ofta läser en kurs i taget i motsats till gymnasiet där du ofta läser flera kurser samtidigt.
Kraven på dig är ofta högre ställda än på gymnasiet. Du måste exempelvis ta större eget ansvar för dina studier. På egen hand behöver du eller tillsammans med dina kurskamrater förbereda dig för muntliga redovisningar, tentor och andra typer av prov. Eftersom du skolas i vetenskap är också kraven högre ställda på bland annat vetenskaplig noggrannhet.
Att studera på universitetet handlar inte om att du ska kunna massor från början. När du börjar studera får du gradvis lära dig mer och mer om de olika ämnen du läser. Det börjar med en introduktion till din utbildning för att sedan övergå till undervisning och studier i olika ämnen. Studier på universitetet kan vara svåra och det krävs mycket arbete för att klara av det, men det är också en del av poängen – det ska vara svårt för att du ska lära dig saker.
De flesta klarar av studierna utan större problem, och skulle du behöva hjälp finns det alltid stöd att få från universitetet. Under din studietid får du exempelvis lära dig att skriva på ett akademiskt sätt – inte heller det är något du behöver kunna från början. Här finns också stöd att få.
Läs mer mer om våra hjälp- och stödfunktioner på sidan Service och stöd.
Högskola och universitet
Utbildning vid högskola och universitet kallas för akademisk utbildning. Sådana utbildningar är tätt knutna till olika vetenskapliga områden och ofta har de även nära koppling till näringslivet. Syftet med akademiska utbildningar är inte enbart att du ska lära dig ett yrke eller hitta ett jobb – du utbildas även i frågor som rör kritiskt tänkande, vetenskaplig metod, fakta och kunskap.
Vad är skillnaden mellan Yrkeshögskola och universitet?
Många som studerar efter gymnasiet väljer att studera antingen på högskolenivå eller på yrkeshögskola. Så vad är då skillnaden mellan de båda?
Yrkeshögskolan är en utbildningsform som riktar in sig mot yrkesutbildningar. Skolans syfte är att ge utbildningar inom yrkesområden där många arbetsgivare för tillfället behöver anställa personal. Med andra ord är det behovet på arbetsmarknaden som styr vilka utbildningar som för tillfället finns. Utbudet av utbildningar kan därför variera stort över tid och mellan olika platser i landet. En yrkesutbildning är ofta nischad mot en specifik yrkesroll samtidigt som den oftast har sin tyngdpunkt på det praktiska.
Olika typer av utbildningar
Göteborgs universitet har många olika typer av utbildningar och beroende på vad du läser och var du läser kan dina studier se ganska olika ut. Några utbildningar har föreläsningar eller seminarier nästan varje vardag medan andra har färre schemalagda timmar. När du väljer en akademisk utbildning kan du göra det i form av fristående kurser eller ett helt program.
En kurs kan pågå under några veckor eller upp till en termin. En längre kurs kan vara uppdelad i flera delkurser. När du studerar kan du välja att läsa fristående kurser. Sådana kurser måste du söka termin för termin.
Ett program består av ett större antal kurser och pågår oftast mellan tre och fem år. De program som du läser på Göteborgs universitet leder alltid fram till en examen och du läser ofta större delen av utbildningen tillsammans med samma kurskamrater.
Varje kurs eller delkurs som du läser vid universitetet ger dig ett antal högskolepoäng. Hur många poäng du får när du läst en enskild kurs beror på hur omfattande kursen är. En veckas studier innebär 1,5 högskolepoäng.
Läs mer på sidan Vägen till examen om hur många högskolepoäng som krävs för att få exempelvis en kandidat- eller magisterexamen.
Om du vill studera till en akademisk examen på grund- eller avancerad nivå kan du välja att plocka ihop fristående kurser och på så sätt bygga din egen utbildning. Kontakta en studievägledare om du vill veta mer om hur du kan läsa enstaka kurser som leder till en examen.
Olika utbildningar kan också ha olika antal studenter. Din utbildning kan därför se olika ut beroende på hur stor den är. Om du studerar på en liten utbildning lär du troligtvis känna dina kurskamrater och dina lärare lite bättre. På en större utbildning blir du istället mer anonym eftersom du studerar tillsammans med 50, 100 eller kanske 150 andra studenter. I sådana utbildningar delas ofta studenterna in i mindre grupper och då lär du oftast känna ett mindre antal kurskamrater lite bättre.
När du studerar på universitet kan du ta ut en examen på tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Läs mer om de olika nivåerna på sidan Vägen till examen.
Kom ihåg!
Alla vet inte från början vad de vill arbeta med – många bestämmer sig i slutet av utbildningen eller efter att de studerat färdigt.
Olika typer av undervisning
När du studerar på universitet finns det olika typer av undervisning. Vanliga former av undervisning är föreläsning, seminarium och grupparbete.
En lektion är en blandning mellan föreläsning och seminarium. Läraren kan presentera ett ämne under en del av tiden men studenterna förväntas också vara aktiva. Exempelvis kan det hända att du får svara på frågor eller delta i en diskussion.
En föreläsning är ungefär som en lektion, men studenterna är mindre aktiva. En föreläsning innebär att studenter lyssnar och antecknar medan en lärare föreläser om ett ämne. Föreläsningarna handlar ofta om samma ämnen som du sedan ska läsa om i din kurslitteratur.
Ett seminarium går ut på att studenter och lärare möts och diskuterar ett ämne. På seminarium är studenter mer aktiva än på lektioner och föreläsningar. Diskussionerna vid seminarier kan kretsa kring sådant som uppsatser, böcker, artiklar eller liknande.
Ett grupparbete innebär att du ska genomföra en uppgift tillsammans med en eller flera kurskamrater. Uppgifterna kan variera beroende på vad du studerar men ofta ska du och de andra i gruppen presentera er lösning av uppgiften tillsammans. Presentationen kan antingen ske muntligt eller skriftligt. Grupparbeten är en vanlig typ av undervisning vid universitetets utbildningar.
En laboration är en uppgift där en eller flera studenter ska experimentera med något. En laboration kan handla om olika saker beroende på vad du studerar. När uppgiften är klar ska studenterna oftast redovisa den skriftligt.
När du arbetar med längre skrivprojekt på universitetet kan du behöva en handledare, till exempel när du skriver en uppsats. Då träffas du och handledaren oftast flera gånger under tiden du skriver din text. Under handledningen hjälper handledaren dig genom att svara på frågor, ge respons och råd för hur du kan arbeta vidare.
Självstudier är de tider och dagar under veckodagarna när det inte finns några schemalagda tider vid universitetet och det innebär att du förväntas studera på egen hand. När du har självstudier kan du också välja att studera tillsammans med dina kurskamrater. Det skiljer sig från person till person – vissa föredrar att plugga på egen hand medan andra trivs bättre med att plugga tillsammans med andra. Ibland kan du även behöva förbereda grupparbeten tillsammans med andra under dina självstudier.
När du läser på universitet består din utbildning av en eller flera examinerande moment. Sådana moment kan se ut på olika sätt, till exempel skriftliga uppgifter, muntliga presentationer, hemtentor eller salstentor. Din lärare använder sedan dina resultat från de examinerande momenten för att sätta ditt betyg på kursen, delkursen eller programmet.
Som student vid Göteborgs universitet får du betyg när du examineras på en kurs. Läs mer på sidan Vägen till examen.
Programvaror för studenter
Med ditt studentkonto får du tillgång till flera olika programvaror, bland annat Office 365.
Studera med barn
Många av våra studenter väljer att studera efter att de blivit föräldrar. Även om det kan kräva lite mer planering finns det goda möjligheter att kombinera studier med livet som förälder. Du har bland annat rätt till tilläggsbidrag från CSN och skulle ditt barn bli sjukt har du rätt till ersättning för att vara hemma och vårda barnet – precis som om du hade arbetat.
När du studerar bestämmer omfattningen av dina studier hur mycket tid du behöver lägga på att plugga. Om du studerar heltid betyder det exempelvis att du behöver lägga ungefär lika många timmar på studier som om du hade arbetat heltid. Oftast får du information om ditt schema, examinationer och obligatoriska moment någon vecka innan dina studier börjar. Därför kan du ofta planera dina veckor en tid i förväg.
När du studerar och har barn samtidigt fungerar mycket på samma sätt som när du arbetar. Om du blir förälder medan du studerar har du exempelvis möjlighet att göra ett uppehåll för att vara föräldraledig och då har du även rätt till ersättning under tiden, så kallad föräldrapenning. När du studerar och har barn kan du även ansöka om tilläggsbidrag från CSN.
I de flesta av universitetets byggnader finns toaletter med skötbord. Ofta finns det också ett vilrum eller någon annan yta som du kan använda för att amma eller pumpa.
Skulle ditt barn bli sjukt medan du studerar har du möjlighet att vara hemma för att vårda barnet – så kallad vård av barn eller vabb som det kallas på vardagsspråk. När du vabbar får du ditt studiemedel som vanligt.
När du studerar har du rätt till förskola för ditt barn – precis som om du hade arbetat. Det betyder att studier på halvtid ger dig rätt att ha barnet i förskolan på halvtid, liksom studier på heltid ger dig rätt att ha barnet i förskolan på heltid. Du har samma rättigheter även om du studerar på distans.
Studentkåren
En studentkår är en organisation som drivs av studenter. Kåren är kanske mest känd för att ordna mottagningar, fester och andra aktiviteter för studenter, men den tar också tillvara studenters intressen på universitetet och i samhället runt omkring. Sådana intressen kan handla om dina möjligheter att träffa andra studenter, att ha en meningsfull fritid, att få en bra utbildning och att få tag på en lägenhet.
Det finns fyra vid Göteborgs universitet: Göta studentkår, Handelshögskolans studentkår, Konstkåren och Sahlgrenska akademins studentkår. Vilken som passar dig beror på den utbildning som du läser.
Det arbete som studentkåren gör på universitetet handlar till stor del om att skapa en bra arbetsmiljö för studenter och säkra att utbildningen håller hög kvalitet. Bland annat utser studentkåren studentrepresentanter som sitter med i ett stort antal nämnder, kommittéer, grupper och styrelser som bereder och beslutar om olika saker vid universitetet. Representanterna säkrar på så vis att studenternas intressen blir hörda när universitetet tar beslut i frågor som på något sätt påverkar studenter.
På universitetet finns flera studentarbetsmiljöombud (SAMO) som aktivt arbetar med arbetsmiljön. En bra arbetsmiljö innebär bland annat att du och andra studenter trivs och mår bra under studierna, att universitetets byggnader är anpassade för dem som vistas i lokalerna och att ingen blir illa behandlad eller diskriminerad. Du kan vända dig till SAMO om du tycker att något är dåligt eller har synpunkter på din arbetsmiljö vid universitetet.
Inspark – en introduktion till studentlivet
Under de första veckorna ordnar studentkårerna nollning, mottagning eller inspark som det också kallas. Det är en introduktion till studentlivet för nya studenter vid Göteborgs universitet som sker genom olika typer av planerade aktiviteter. Det kan handla om lekar, sport, fester, mingel, middagar och mycket annat.
Aktiviteter för nya studenter
I början av varje termin ordnar studentkårerna pubkvällar, tävlingar, mingel och andra aktiviteter för nya studenter. Det är ofta ett bra sätt att lära känna studenter som studerar andra program eller kurser vid universitetet.
Information om aktiviteter för nya studenter finns ofta på studentkårernas webbsidor, sociala mediekonton och anslagstavlor runt om på universitetet. Om du har frågor kan du kontakta någon av studentkårerna.
Du väljer själv hur du vill delta
När du deltar på mottagningen eller nollningen väljer du själv vilka aktiviteter du vill vara med på, och du väljer själv om du vill dricka alkohol eller inte. Vissa aktiviteter som tävlingar och lagsporter betyder att du deltar mer aktivt i aktiviteten. Du kan också välja att delta under mer avslappnade former – exempelvis vid mingel, pubkvällar eller spelkvällar, bland mycket annat. Huvudsyftet med alla aktiviteter under mottagningen är att de ska hjälpa dig in i gemenskapen som ny student vid universitetet.
Engagera dig i en kårförening
Inom studentkårerna finns ett stort antal kårföreningar som ordnar aktiviteter för studenter. Oavsett om du gillar sång, dans, musik eller något annat finns oftast en förening som passar dig. De söker dessutom ofta efter nya medlemmar. Flera av studentföreningarna driver också pubar där studenter från olika utbildningar och delar av universitetet kan mötas på kvällar och helger.
Du hittar kårföreningarna och deras kontaktuppgifter på studentkårernas webbsidor.
Studenttidningen Spionen
I Götheborgske Spionen kan du läsa om allt möjligt som är relaterat till livet som student i Göteborg. Tidningen drivs av Göteborgs studentkårer och vänder sig till studenter och anställda vid universitetet.
I en serie videoklipp får du träffa våra studenter som pluggar på olika utbildningar vid universitetet. De svarar på frågor som exempelvis vad de tycker om sina studier, vad som skiljer universitetet från gymnasiet och vad de ska göra efter sina studier.
