Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Anna Wåhlin.
Anna Wåhlin, professor i oceanografi, har visat att Antarktis isväggar har stor betydelse för klimatet genom att de förhindrar havsuppvärmning och avsmältning av glaciäris.
Foto: Johan Wingborg
Länkstig

Expertlista: Havet

Här kan du som är journalist hitta forskare som kan analysera och kommentera frågor om havet och havsmiljön. Det kan handla om ämnen som klimatförändringar, biologisk mångfald, plast i havet, odling av marina arter, sjöfart och miljörätt.

Livet i havet

Bild
Bägarkorall i akvarium
Foto: Anna-Lena Lundqvist

Biologisk mångfald och evolutionära processer

Kerstin Johannesson är föreståndare för Centrum för marin evolutionsbiologi och har lång erfarenhet av att arbeta med evolutionär anpassning hos marina arter. Hon kan svara på frågor om hur biologisk mångfald förändras och utvecklas genom evolutionära processer som exempelvis lokal anpassning. 

Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, telefon: 076–622 9611, e-post: kerstin.johannesson@gu.se

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Lars Gamfeldt kan svara på frågor om hur mänskliga aktiviteter påverkar organismer i havet, och om konsekvenserna för hur havet fungerar och de ekoystemtjänster som havet levererar. 

Lars Gamfeldt, universitetslektor i marin ekologi, telefon: 070–339 3921, e-post: lars.gamfeldt@gu.se, twitter @Gamfeldt

Biologisk mångfald

Allison Perrigo kan svara på vad som händer i naturen och havet när arter går förlorade till följd av exempelvis miljöförstöring eller klimatförändringar.

Allison Perrigoverksamhetsledare för Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, GGBC, telefon: 031-786 2529, e-post: allison.perrigo@bioenv.gu.se, twitter: @DrSlimeMold

Djurs fysiologi och anpassningar till olika miljöer

Kristina Snuttan Sundell är zoofysiolog, vilket innebär att hon arbetar med hur djuren fungerar inuti. Hon kan svara på frågor om hur djurens organ och systems fungerar var för sig och tillsammans, samt hur de kan anpassas till olika och föränderliga miljöer.

Kristina Snuttan Sundell, professor i zoofysiologi och föreståndare för Nationellt kompetenscentrum för marint vattenbruk SWEMARC, telefon: 070–200 4108, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se

Fiskars reproduktion

Lotta Kvarnemo kan svara på frågor om hur marina fiskar fortplantar sig, särskilt frågor om fiskars yngelvård, och hur deras fortplantning har anpassats till salthalt.

Lotta Kvarnemo, professor i evolutionär ekologi, telefon: 070–486 3832, e-post: lotta.kvarnemo@bioenv.gu.se

Fiske och fiskgenetik 

Carl André kan svara på frågor om uppdelning och lokala anpassningar hos olika bestånd av marina fiskar och skaldjur. 

Carl André, professor i marin ekologi,  076–622 6693, e-post: carl.andre@gu.se

Fiskars tillväxt och aptit

Elisabeth Jönsson Bergmans forskning handlar om hur fiskars tillväxt och aptit regleras av hormoner och hur dessa påverkas av olika faktorer i miljön, exempelvis av vad fisken äter. Elisabeth kan svara på frågor om hur fiskar påverkas av förändringar i miljön, som exempelvis ökade vattentemperaturer på grund av klimatförändringarna.

Elisabeth Jönsson Bergman, universitetslektor i zoofysiologi, telefon: 076–618 3684, e-post: elisabeth.jonsson@bioenv.gu.se

Havsöring

Johan Höjesjö svarar på frågor om havsöringens ekologi och dess rörelsemönster, både i havet och under lekvandringen till och från vattendragen. 

Johan Höjesjö, professor i ekologisk zoologi, telefon 031–786 3636, e-post: johan.hojesjo@bioenv.gu.se

Kommunikation med kemiska signaler

Henrik Pavia och Gunilla Toth kan svara på frågor om hur alger och djur kommunicerar med hjälp av kemiska signaler. 

Henrik Pavia, professor i marin ekologi, telefon: 076–622 9685, e-post: henrik.pavia@marine.gu.se 
Gunilla Toth, forskare i marin kemisk ekologi,  telefon 076–622 9614,  e-post: gunilla.toth@marine.gu.se

Krabbor och andra kräftdjur

Matz Berggrens forskning är inriktad mot marin biodiversitet bland högre kräftdjur som räkor, krabbor och trollhummer. Han kan även svara på frågor om invasiva främmande arter, till exempel kinesisk ullhandskrabba, småprickig penselkrabba och blåskrabba.

Matz Berggren, forskare i marin biodiversitet, telefon: 073–263 7489, e-post: matz.berggren@marine.gu.se

Maneter, giftiga algblomningar och plankton

Erik Selanders forskning handlar när och varför plankton producerar gift, hur blomningar uppkommer och hur det öppna havets födoväv fungerar. Han kan svara på frågor om maneter, giftiga algblomningar och plankton.

Erik Selander, forskare i kemisk ekologi, telefon: 076–618 2627, e-post: erik.selander@marine.gu.se

Ostron

Pierre De Wit kan svara på frågor om beståndsuppdelning och lokala anpassningar hos svenska ostron, både Stillahavsostron och Europeiska platta ostron. 
Pierre De Wit, forskare i marin evolution, 076–622 9550, e-post: pierre.de_wit@marine.gu.se 

Plankton

Peter Tiselius kan svara på frågor om plankton på västkusten och är särskilt insatt i födovävens struktur.

Peter Tiselius, professor i djurplanktonekologi, telefon: 076–622 9539, e-post: peter.tiselius@bioenv.gu.se

Sjögurkor och alger

Ellen Schagerström kan svara på frågor om sjögurkor, allt ifrån deras roll i havets ekosystem till odling och uppfödning. Hon svarar även på frågor om alger och tång, både i Östersjön och på västkusten. Driver också Tångbloggen.

Ellen Schagerström, forskare i marin ekologi, telefon: 031–786 9527, e-post: ellen.schagerstrom@bioenv.gu.se

Stress, smärta och välfärd hos vattenlevande djur

Lynne Sneddon är expert på hur fiskar, kräftdjur (krabbor, hummer och räkor) och bläckfiskar upplever stress och smärta. Hon kan svara på frågor om välfärd och etiska överväganden kopplade till nyttjande av dessa djur vid exempelvis fiske, vattenbruk, forskning och offentliga akvarier.

Lynne Sneddon, lektor I zoofysiologi, telefon +44 (0) 76-618 3607, e-post: lynne.sneddon@bioenv.gu.se. twitter: @LynneUSneddon 

Svartmunnad smörbult och andra invasiva arter

Leon Green kan svara på frågor om invasiva främmande arter i svenska hav, särskilt den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult och hur arten sprider sig i svenska vatten. 

Leon Green, forskare i marin ekologi och evolution, telefon: 070–476 1480, e-post: leon.green@bioenv.gu.se

Svenska korallrev 

Ann Larsson kan svara på frågor om svenska koraller, reproduktion hos ögonkorallen och restaurering av kallvattenkorallrev i Sverige. Ann Larsson forskar om biohydrodynamik, det vill säga hur vattenrörelser påverkar organismer och det ekologiska samspelet i havet.
Ann Larsson, universitetslektor i biohydrodynamik , telefon: 031–786 9613, e-post: ann.larsson@marine.gu.se 

Ålgräs

Per-Olav Moksnes arbetar i forskargruppen Zorro och kan svara på frågor om restaurering och skydd av ålgräsängar. Hans forskning handlar om interaktioner mellan djur och växter i grunda kustekosystem.

Per-Olav Moksnes, forskare i marin ekologi, telefon: 073–257 6224, e-post: per.moksnes@marine.gu.se

Ansvar för havet

Bild
Algodling i havet
Foto: Wouter Visch

Fiskeriförvaltning

Milena Arias Schreiber forskar om förvaltning av kustresurser och om social hållbarhet av ekosystembaserat fiske. Milena kan svar på frågor om sociala och kulturella värden i relation till fiskeriförvaltning och yrkesfiske.

Milena Arias Schreiber, forskare i samhällsvetenskapliga miljöstudier, telefon: +49 15–237 77 42 11, e-post: milena-schreiber@gu.se

Fysisk planering och förvaltning av kustzonen

Andreas Skriver Hansen kan svara på frågor som rör fysisk planering och förvaltning av kustzonen.

Andreas Skriver Hansen, forskare i kulturgeografi, telefon: 031–786 1391, e-post: andreas.hansen@geography.gu.se

Havsförvaltning och miljöekonomi

Håkan Eggerts forskning fokuserar på miljö-, beteende- och resursekonomi, ofta relaterat till fiske, marina frågor, handel och värdering.

Håkan Eggert, docent i nationalekonomi, telefon: 031–786 4175, e-post: hakan.eggert@economics.gu.se

Miljöekonomi

Thomas Sterners forskning täcker det mesta inom hållbar utveckling, klimat, cirkulär ekonomi och resursekonomi – särskilt fiske. Utformningen av styrmedel kan gälla allt från planetära gränser, till fiske, kväveoxider, kemikalier eller andra tillämpningar.

Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, telefon: 031–786 1377, e-post: thomas.sterner@economics.gu.se

Miljökonflikter och valfångst

Benedict Singleton är expert på miljökonflikter och institutioner som hanterar fiskbestånd. Benedict har också forskat om politisk ekologi, miljökommunikation och specifikt på färöisk valfångst (grindadráp). Engelsktalande. 

Benedict Singleton, postdoktor i samhällsvetenskapliga miljöstudier, telefon: 073–618 1689, e-post: benedict.singleton@gu.se

Samhällsvetenskapliga perspektiv på fiske och havsstyrning

Sebastian Linke studerar samspelet mellan vetenskap, politik och samhälle med fokus på fiske och havsstyrning på olika nivåer (globalt, EU, Sverige, lokala samhällen).

Sebastian Linke, docent i samhällsvetenskapliga miljöstudier, telefon: 073–573 6703, e-post: sebastian.linke@gu.se

Vatten- och havsjuridik

Lena Gipperth är miljöjurist och engagerad i flera mångvetenskapliga projekt om skydd för vatten och havsmiljö. Hon kan svara på frågor om strandskydd och miljörätt. Hon är föreståndare för Centrum för hav och samhälle som samlar havsrelaterad verksamhet vid Göteborgs universitet.

Lena Gipperth, professor i miljörätt, telefon: 076–858 1227, e-post: lena.gipperth@gu.se

Tekniken och havet

Bild
Drönare vid havet.
Foto: Johan Wingborg

Industriell påverkan på haven

Thomas Dahlgren är expert på marin biodiversitet och studerar för närvarande effekterna av industriell påverkan på den marina miljön, till exempel: gruvbrytning i djuphaven, vindkraftverksparker, olje- och gasexploatering, och vattenbruk.

Thomas Dahlgren, lektor i marin biodiversitet, telefon: 070–3662042, e-post: thomas.dahlgren@marine.gu.se, twitter: @mucofloris

Insamling av data från havet

Torsten Linders kan svara på frågor om utveckling av nya metoder för att samla, sprida och analysera data från havet. Nya metoder kan vara vattengående drönare, undervattensrobotar och smarta sensorer, men även nya sätt att använda artificiell intelligens och medborgarforskning. Torsten Linders koordinerar flera projekt där Göteborgs universitet samverkar med teknikföretag

Torsten Linders, projektsamordnare för Swedish Centre for Ocean Observing Technology (SCOOT), telefon: 076–618 2873, e-post: torsten.linders@marine.gu.se

Marin bioteknik och påväxt av havstulpaner

Anders Blomberg kan svara på frågor som rör marin bioteknik och hans forskning är framför allt inriktad mot studier av påväxt av havstulpan på båtar och konstruktioner i havet. Han arbetar också med marin genomik och har publicerat DNA sekvensering av genom från svenska marina arter. 

Anders Blomberg, professor i funktionsgenomik, telefon: 073–360 4624, e-post: anders.blomberg@cmb.gu.se 

Bild
Hällristning med skepp
Foto: Roger Skoog/Mostphotos

Människan och havet

Antibiotika och läkemedel i vattenmiljö

Joakim Larsson är internationellt framstående forskare med särskild expertis kring läkemedel och antibiotikaresistenta bakterier i vattenmiljön. Han är ledare för ett internationellt forskningsprojekt kring hur antibakteriella ämnen förorenar vattendrag och hav och riskerar bidra till antibiotikaresistens. Han är också föreståndare för CARe, Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet.

Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi, telefon: 070–962 1068, e-post: joakim.larsson@fysiologi.gu.se

Bevarande av historiska skeppsvrak

Charlotte Björdal arbetar med bevarande och skydd av historiska skeppsvrak i havet och på land. Hon kan svara på frågor om konservering av arkeologiskt träfynd, samt hur svampar och bakterier i naturen bryter ner vårt gemensamma kulturarv av trä.

Charlotte Björdal, professor i kulturvård, telefon 076–618 4717, e-post: charlotte.bjordal@marine.gu.se

Det maritima kulturarvet

Bosse Lagerqvist är kulturvårdare med bebyggelseantikvarisk inriktning. Han kan svara på frågor om det maritima kulturarvet i form av varv, hamnar, kustsamhällen, båtar och fartyg ur ett kulturvårdande perspektiv.

Bosse Lagerqvist, universitetslektor i kulturvård, telefon: 073–346 7085, e-post: bosse.lagerqvist@conservation.gu.se

Förhistoriska båtar och sjöfart

Johan Ling kan svara på frågor om förhistoriska båtar och sjöfart. Han har studerat detta ämne under många år, speciellt med fokus på bronsåldern, men även andra förhistoriska tidsepoker.

Johan Ling, professor i arkeologi, telefon: 070-249 4574, e-post: johan.ling@archaeology.gu.se

Havets betydelse för människans försörjning

Per Hallén forskar kring hur människan nyttjat havet för sin utkomst via sjöfart, handel och fiske i ett långtidsperspektiv. Inom forskningsfältet ryms även undersökningar av havsisens betydelse för handeln under 1800-talet samt utvecklingen av friluftsliv och rekreation i skärgården.

Per Hallén, universitetslektor i ekonomisk historia, telefon: 031–786 4747, e-post: per.hallen@econhist.gu.se

Hälsoeffekter av luftföroreningar från sjöfart

Leo Stockfelt forskar på hälsoeffekter av olika miljöfaktorer, inklusive av utsläpp från sjöfart. Han kan svara på frågor om hälsoeffekter av luftföroreningar.

Leo Stockfelt, docent i arbets- och miljömedicin, 072–202 07 82, leo.stockfelt@amm.gu.se

Kemiska föroreningar och cocktaileffekter

Thomas Backhaus kan svara på frågor om kemiska föroreningar i havet. Han är särskilt specialiserad på cocktaileffekter, det vill säga vad som händer när flera olika kemikalier kombineras. Engelsktalande. 

Thomas Backhaus, professor i ekotoxikologi och föreståndare för Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning, FRAM, telefon: 031–786 27 34, e-post: thomas.backhaus@bioenv.gu.se  twitter: @ThoBaSwe

Marin arkeologi

Staffan von Arbin har arbetat med marinarkeologisk kulturmiljövård, forskning och uppdragsverksamhet sedan tidigt 2000-tal. Hans pågående forskning behandlar sjöfart och maritim transportgeografi i Nordeuropa under perioden 1150–1550. Han kan svara på frågor om maritima fornlämningar och kulturlandskap, båtar och skepp, sjöfart, undervattensarkeologi, bevarandet av fornlämningar under vatten och vetenskapliga dykmetoder.

Staffan von Arbin, doktorand i arkeologi, telefon: 076–319 6663, e-post: staffan.arbin@gu.se

Marin pedagogik och havsmedvetenhet

Géraldine Fauville har en bakgrund inom marinbiologi och är forskare inom utbildning, kommunikation och lärande. Hon kan svara på frågor som rör marin pedagogik, havsmedvetenhet (Ocean literacy) och användning av digital teknik för marin utbildning.

Géraldine Fauville, universitetslektor i pedagogik, telefon: 070–710 4602, e-post: geraldine.fauville@gu.se

Maritim pedagogik och sjöfart

Charlott Sellbergs forskning rör framförallt sjöfartsutbildningens digitalisering, med fokus på simulatorträning inom bland annat navigering samt säkerhetsträning för ombordpersonal.

Charlott Sellberg, universitetslektor i tillämpad informationsteknologi i, telefon: 076–618 6557e-post: charlott.sellberg@ait.gu.se

Miljögifter i havet

Ingela Dahllöf kan svara på frågor om effekter och spridning av miljögifter i havet, exempelvis vid skeppsvrak.

Ingela Dahllöf, professor i miljövetenskap, telefon: 031–786 9333, e-post: ingela.dahllof@bioenv.gu.se

Miljögifter och miljöövervakning

Joachim Sturve är ekotoxikolog och kan svara på frågor om hur olika kemikalier och nanopartiklar påverkar fiskar och andra organismer i havet. Han är även involverade i nationell och internationell miljöövervakning tillsammans med Naturvårdsverket samt ICES och HELCOM.

Joachim Sturve, professor i ekotoxikologi, 076–618 3688, e-post: joachim.sturve@bioenv.gu.se

Miljöpolitik och miljörättvisa

Sverker Jagers är statsvetare och forskar brett inom området miljö- och klimatpolitik. Han kan svara frågor som handlar om miljöopinion, det vill säga vad medborgarna tycker om olika miljöfrågor, exempelvis gällande havsmiljö, och individers acceptans för miljöstyrmedel.

Sverker Jagers, professor i statsvetenskap, telefon: 031-786 12 30, e-post: sverker.jagers@pol.gu.se

Plast i havet

I våra hav finns mängder av plastpartiklar som inte hör hemma där. Hur påverkar mikroplaster fiskar, havet och ekosystemet?

Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi, telefon: 073−226 1569, e-post: bethanie.carney@bioenv.gu.se

Martin Hassellöv, professor i marin nanokemi, telefon: 031–786 9050, e-post: martin.hassellov@gu.se

Sjömäns hälsa

Helena Eriksson och Karl Forsell forskar om faktorer i arbetsmiljön vid arbete ombord som kan påverka hälsan för sjömän inom handelssjöfarten. Exempel kan vara risker för insjuknande i astma eller cancer, eller orsaker kopplade till annan sjukdom eller dödsfall inom svensk sjöfart.

Helena Eriksson, forskare i arbets- och miljömedicin, telefon: 072–201 1728, e-post: helena.eriksson@amm.gu.se

Karl Forsell, överläkare och forskare i arbets- och miljömedicin, telefon 090-785 2756, e-post: karl.forsell@amm.gu.se

Turism och friluftsliv vid kusten

Andreas Skriver Hansen kan svara på frågor om betydelsen av friluftsliv och turism för kustsamhället och kustmiljön.

Andreas Skriver Hansen, forskare i kulturgeografi, telefon: 031–786 1391, e-post: andreas.hansen@geography.gu.se

Turismutveckling

Erik Lundberg har kunskap om hur turismutvecklingen påverkar våra kustsamhällen. Han kan svara på frågor om den här utvecklingen och hur pandemin väntas påverka den.

Erik Lundberg, universitetslektor i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för turism, telefon: 031–786 6188, e-post erik.lundberg@handels.gu.se

Klimatet och havet

Bild
Isvägg antarktis
Foto: Anna Wåhlin

Antarktis smältande glaciärer

Anna Wåhlin har varit på många forskningsexpeditioner i Antarktis och kan svara på frågor om oceanografi, oceancirkulation, polarforskning, Antarktis, Södra Ishavet, vattenståndshöjning, smältande glaciärer, tunga bottenströmmar och topografisk styrning.

Anna Wåhlin, professor i oceanografi, telefon: 031–786 2866, e-post: anna.wahlin@marine.gu.se, twitter: @a_wahlin

Havsförsurning

Sam Dupont kan svara på frågor om hur marina organismer påverkas när pH-halten i haven sjunker och hur arter kan anpassa sig till havsförsurning. 

Sam Dupont, universitetslektor i marinekofysiologi, telefon: 031–786 9531, e-post: sam.dupont@bioenv.gu.se

Havsströmmar, havsis och havsnivå

Céline Heuzé har varit på många expeditioner till Arktis och Antarktis men arbetar också med satellit fjärranalys och klimatmodellering. Hon kan svara på frågor omkring hur nuvarande klimatförändringar påverkar och påverkas av globala djupa havsströmmarna, smältande havsisen och glaciärer, samt havsnivåhöjning.

Céline Heuzé, docent och biträdande universitetslektor i klimatologi, telefon: 031–786 2204, epost: celine.heuze@gu.se, twitter: @ClnHz

Glaciala landskap i förändring

Fotografen Tyrone Martinssons forskning handlar om vårt förhållande till naturen och de nordliga områdenas glaciala landskap i förändring. Han kan svara på frågor om utmaningar att skapa berättelser om ett smältande Arktis.

Tyrone Martinsson, professor i fotografi, telefon: 073–687 47 84, e-post: tyrone.martinsson@gu.se

Klimataktiva gaser i polarområden

Katarina Abrahamssons forskning rör ozonnedbrytande ämnen som bildas av organismer i havet med fokus på polarområden och havsisens betydelse. Katarina kan svara på frågor som rör klimataktiva gaser i polarområden och betydelsen för atmosfären.

Katarina Abrahamsson, professor i analytisk och marin kemi, telefon 076–622 9051, e-post katarina.abrahamsson@gu.se

Klimatpåverkan på plankton och alger

Angela Wulff studerar hur plankton och alger, som är grunden i den marina näringskedjan, påverkas av klimatförändringar (temperatur, salthalt, koldioxid). I hennes forskning ingår även studier av marina kiselalgers biodiversitet.

Angela Wulff, professor i marinekologi, telefon: 031−786 2628, 076−618 2628, e-post: angela.wulff@bioenv.gu.se

Klimatpåverkan på fiskar i ishaven

Michael Axelsson har stor erfarenhet av klimatförändringarnas effekter i polarområdena, efter sju expeditioner till Antarktis och tre expeditioner till Grönland. Han studerar bland annat vilka förutsättningar som olika fiskarter har för att klara förändringar i sin miljö och hur de reglerar hjärta och kärl vid förändringar som kan vara naturliga eller inducerade av människan.

Michael Axelsson, professor i zoofysiologi, telefon: 031–786 3689, 073–390 3249, e-post: michael.axelsson@bioenv.gu.se

Klimatförändringar och marina arter

Jonathan Havenhand kan svara på frågor om hur klimatförändringarna påverkar marina arter. 
Jonathan Havenhand, forskare i marin ekologi, telefon: 076–622 9682, e-post: jon.havenhand@marine.gu.se.

Klimatförändringar i urbana kustområden

Per Knutssons expertis omfattar frågor om klimatrisker, sårbarhet och anpassning till klimatförändringar i urbana kustområden i Sverige och Indien.

Per Knutsson, universitetslektor i humanekologi, telefon: 031–786 4214, e-post: per.knutsson@globalstudies.gu.se

Maten och havet

Bild
Torkad tång i skålar på bord.
Foto: Malin Husar

Antibiotikaanvändning i vattenbruk

Per Knutsson kan svara på frågor om politisk styrning av risker kopplade till användning av antibiotika i vattenbruk i Indien och Östafrika. 

Per Knutsson, universitetslektor i humanekologi, telefon: 031–786 4214, e-post: per.knutsson@globalstudies.gu.se

Konsumentattityder till sjömat

John Armbrechts forskning handlar om konsumentattityder och konsumentupplevelser. Han kan svara på frågor som rör ett konsumentperspektiv på odlad sjömat.

John Armbrecht, forskare i företagsekonomi, telefonnummer: 031–786 5122, e-post: John.armbrecht@gu.se

Odling av marina arter

Kristina "Snuttan" Sundell kan svara på frågor om odling av fisk, skaldjur, alger och annan mat från havet. Hon är föreståndare på Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning, Swemarc.

Kristina ”Snuttan” Sundell, professor i zoofysiologi, telefon: 031–786 3671, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se 

Odling av alger

Henrik Pavia och Gunilla Toth kan svara på frågor om odling av svenska makroalger (tång).

Henrik Pavia, professor i marin ekologi, telefon: 076–622 9685, e-post: henrik.pavia@marine.gu.se 

Gunilla Toth, forskare i marin kemisk ekologi,  telefon 076–622 9614,  e-post: gunilla.toth@marine.gu.se

Odling av mikroalger

Angela Wulff kan svara på frågor om odling av mikroalger och recirkulerande, hållbara odlingssystem. Angela kan även svara på frågor om användande av kiselalger i olika industriella applikationer.

Angela Wulff, professor i marinekologi, telefon: 031−786 2628, 076−618 2628, e-post: angela.wulff@bioenv.gu.se

Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden. Om ni inte får svar på telefon, mejla istället. På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas, dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.

Fler expertlistor

Samtliga expertlistor vid Göteborgs universitet hittar du i vårt expertarkiv.