Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Anna Wåhlin.
Anna Wåhlin, professor i oceanografi, har visat att Antarktis isväggar har stor betydelse för klimatet genom att de förhindrar havsuppvärmning och avsmältning av glaciäris.
Foto: Johan Wingborg
Länkstig

Expertlista: Havet

Här kan du som är journalist hitta forskare som kan analysera och kommentera frågor om havet och havsmiljön. Det kan handla om ämnen som klimatförändringar, biologisk mångfald, plast i havet, odling av marina arter, sjöfart och miljörätt.

Livet i havet

Biologisk mångfald och evolutionära processer

Kerstin Johannesson är föreståndare för Centrum för marin evolutionsbiologi och har lång erfarenhet av att arbeta med evolutionär anpassning hos marina arter. Hon kan svara på frågor om hur biologisk mångfald förändras och utvecklas genom evolutionära processer som exempelvis lokal anpassning. 

Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, institutionen för marina vetenskaper, telefon: 076–622 9611, e-post: kerstin.johannesson@gu.se

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Lars Gamfeldt kan svara på frågor om hur mänskliga aktiviteter påverkar organismer i havet, och om konsekvenserna för hur havet fungerar och de ekoystemtjänster som havet levererar. 

Lars Gamfeldt, lektor, institutionen för marina vetenskaper. Telefon: 070–339 3921, e-post: lars.gamfeldt@gu.se

Biologisk mångfald

Allison Perrigo kan svara på vad som händer i naturen och havet när arter går förlorade till följd av exempelvis miljöförstöring eller klimatförändringar.

Allison Perrigoverksamhetsledare för Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, GGBC, telefon: 031-786 2529, e-post: allison.perrigo@bioenv.gu.se.

Djurs fysiologi och anpassningar till olika miljöer

Kristina Snuttan Sundell är zoofysiolog, vilket innebär att hon arbetar med hur djuren fungerar inuti. Hon kan svara på frågor om hur djurens organ och systems fungerar var för sig och tillsammans, samt hur de kan anpassas till olika och föränderliga miljöer.

Kristina Snuttan Sundell, professor i zoofysiologi och föreståndare för Nationellt kompetenscentrum för marint vattenbruk SWEMARC, telefon: 070–200 4108, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se

Havsförsurning

Sam Dupont kan svara på frågor om hur marina organismer påverkas när koldioxidhalten i havet ökar och hur arter kan anpassa sig till havsförsurning. Engelsktalande.

Sam Dupont, universitetslektor, institutionen för biologi och miljövetenskap. Telefon: 031–786 9531, e-post: sam.dupont@bioenv.gu.se

Fiskars reproduktion

Lotta Kvarnemo kan svara på frågor om hur marina fiskar fortplantar sig, särskilt frågor om fiskars yngelvård, och hur deras fortplantning har anpassats till salthalt.

Lotta Kvarnemo, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap. Telefon: 070–486 3832, e-post: lotta.kvarnemo@bioenv.gu.se.

Fiske och fiskgenetik 

Carl André kan svara på frågor om uppdelning och lokala anpassningar hos olika bestånd av marina fiskar och skaldjur. 

Carl André, professor i marin ekologi, institutionen för marina vetenskaper, 076–622 6693, e-post: carl.andre@gu.se

Fiskars tillväxt och aptit

Elisabeth Jönsson Bergmans forskning handlar om hur fiskars tillväxt och aptit regleras av hormoner och hur dessa påverkas av olika faktorer i miljön, exempelvis av vad fisken äter. Elisabeth kan svara på frågor om hur fiskar påverkas av förändringar i miljön, som exempelvis ökade vattentemperaturer på grund av klimatförändringarna.

Elisabeth Jönsson Bergman, forskare, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 076–618 3684, e-post: elisabeth.jonsson@bioenv.gu.se

Havsöring

Johan Höjesjö svarar på frågor om havsöringens ekologi och dess rörelsemönster, både i havet och under lekvandringen till och från vattendragen. 

Johan Höjesjö, professor, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon 031–786 3636, e-post: johan.hojesjo@bioenv.gu.se

Ostron

Pierre De Wit kan svara på frågor om beståndsuppdelning och lokala anpassningar hos svenska ostron, både Stillahavsostron och Europeiska platta ostron. 
Pierre De Wit, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, 076–622 9550, e-post: pierre.de_wit@marine.gu.se 

Kommunikation med kemiska signaler

Henrik Pavia och Gunilla Toth kan svara på frågor om makroalger (tång) och om hur alger och djur kommunicerar med hjälp av kemiska signaler. 

Henrik Pavia, professor i marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper, telefon: 076–622 9685, e-post: henrik.pavia@marine.gu.se 
Gunilla Toth, universitetslektor vid institutionen för marina vetenskaper, telefon 076–622 9614,  e-post: gunilla.toth@marine.gu.se.

Plankton

Peter Tiselius kan svara på frågor om plankton på västkusten och särskilt insatt i födovävens struktur.

Peter Tiselius, professor, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 076–622 9539, e-post: peter.tiselius@bioenv.gu.se

Sjögurkor och alger

Ellen Schagerström kan svara på frågor om sjögurkor, allt ifrån deras roll i havets ekosystem till odling och uppfödning. Hon svarar även på frågor om alger och tång, både i Östersjön och på västkusten. Driver också Tångbloggen.

Ellen Schagerström, forskare, institutionen för biologi och miljövetenskap. Telefon: 031–786 9527, e-post: ellen.schagerstrom@bioenv.gu.se

Svartmunnad smörbult och andra invasiva arter

Leon Green kan svara på frågor om invasiva främmande arter i svenska hav, särskilt den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult och hur arten sprider sig i svenska vatten. 

Leon Green, forskare, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 070–476 1480, e-post: leon.green@bionv.gu.se

Svenska korallrev 

Ann Larsson kan svara på frågor om svenska kallvattenkoraller och om biohydrodynamik (hur vattenrörelser påverkar organismer och det ekologiska samspelet i havet, till exempel larvsettling/bottenfällning, födotillgång och doftsignaler).
Ann Larsson, universitetslektor vid institutionen för marina vetenskaper, telefon: 031–786 9613, e-post: ann.larsson@marine.gu.se 

Sälar

Karin Hårding kan svara på frågor om ekologi och populationsutveckling hos svenska sälar, särskilt knubbsäl.

Karin Hårding, universitetslektor, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 031–786 3644, e-post: karin.harding@bioenv.gu.se.

Ålgräs

Per-Olav Moksnes forskning handlar om interaktioner mellan djur och växter i grunda kustekosystem. Han arbetar i forskargruppen Zorro och kan svara på frågor om restaurering och skydd av ålgräsängar.

Per-Olav Moksnes, universitetslektor, institutionen för marina vetenskaper, telefon: 073–257 6224, e-post: per.moksnes@marine.gu.se

Ansvar för havet

Fiskeriförvaltning

Milena Arias Schreiber forskar om förvaltning av kustresurser och om social hållbarhet av ekosystembaserat fiske. Milena kan svar på frågor om sociala och kulturella värden i relation till fiskeriförvaltning och yrkesfiske.

Milena Arias Schreiber, forskare vid institutionen för globala studier, telefon: +49 15–237 77 42 11, e-post: milena-schreiber@gu.se

Fysisk planering och förvaltning av kustzonen

Andreas Skriver Hansen kan svara på frågor som rör fysisk planering och förvaltning av kustzonen.

Andreas Skriver Hansen, forskare vid institutionen vid ekonomi och samhälle, telefon: 031–786 1391, e-post: andreas.hansen@geography.gu.se

Miljöekonomi

Thomas Sterners forskning täcker det mesta inom hållbar utveckling, klimat, cirkulär ekonomi och resursekonomi – särskilt fiske. Utformningen av styrmedel kan gälla allt från planetära gränser, till fiske, kväveoxider, kemikalier eller andra tillämpningar.

Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, telefon: 031–786 1377, e-post: thomas.sterner@economics.gu.se

Havsförvaltning och miljöekonomi

Håkan Eggerts forskning fokuserar på miljö-, beteende- och resursekonomi, ofta relaterat till fiske, marina frågor, handel och värdering.

Håkan Eggert, docent i nationalekonomi, telefon: 031–786 4175, e-post: hakan.eggert@economics.gu.se

Samhällsvetenskapliga perspektiv på fiske och havsstyrning

Sebastian Linke studerar samspelet mellan vetenskap, politik och samhälle med fokus på fiske och havsstyrning på olika nivåer (globalt, EU, Sverige, lokala samhällen).

Sebastian Linke, docent i samhällsvetenskapliga miljöstudier, telefon: 073–573 6703, e-post: sebastian.linke@gu.se

Miljökonflikter

Benedict Singleton är expert på miljökonflikter och institutioner som hanterar fiskbestånd. Benedict har också forskat om politisk ekologi, miljökommunikation och specifikt på färöisk valfångst (grindadráp). Engelsktalande. 

Benedict Singleton, postdoktor i samhällsvetenskapliga miljöstudier, telefon: 073–618 1689, e-post: benedict.singleton@gu.se

Vatten- och havsjuridik

Lena Gipperth är miljöjurist och engagerad i flera mångvetenskapliga projekt om skydd för vatten och havsmiljö. Hon kan svara på frågor om strandskydd och miljörätt. Hon är föreståndare för Centrum för hav och samhälle som samlar havsrelaterad verksamhet vid Göteborgs universitet.

Lena Gipperth, professor i miljörätt, telefon: 076–858 1227, e-post: lena.gipperth@gu.se

Tekniken och havet

Industriell påverkan på haven

Thomas Dahlgren är expert på marin biodiversitet och studerar för närvarande effekterna av industriell påverkan på den marina miljön, till exempel: gruvbrytning i djuphaven, vindkraftverksparker, olje- och gasexploatering, och vattenbruk.

Thomas Dahlgren, lektor marin biodiversitet, telefon: 070–3662042, e-post: thomas.dahlgren@marine.gu.se

Marin bioteknik och påväxt av havstulpaner

Anders Blomberg kan svara på frågor som rör marin bioteknik och hans forskning är framför allt inriktad mot studier av påväxt av havstulpan på båtar och konstruktioner i havet. Han arbetar också med marin genomik och har publicerat DNA sekvensering av genom från svenska marina arter. 

Anders Blomberg, professor, institutionen för kemi och molekylärbiologi, telefon: 073–360 4624, e-post: anders.blomberg@cmb.gu.se 

Människan och havet

Havets betydelse för människans försörjning

Per Hallén forskar kring hur människan nyttjat havet för sin utkomst via sjöfart, handel och fiske i ett långtidsperspektiv. Inom forskningsfältet ryms även undersökningar av havsisens betydelse för handeln under 1800-talet samt utvecklingen av friluftsliv och rekreation i skärgården.

Per Hallén, universitetslektor, institutionen för ekonomi och samhälle, avdelningen för ekonomisk historia, telefon: 031–786 4747, e-post: per.hallen@econhist.gu.se

Plast i havet

I våra hav finns mängder av plastpartiklar som inte hör hemma där. Hur påverkar mikroplaster fiskar, havet och ekosystemet?

Bethanie Carney Almroth, universitetslektor i ekotoxikologi, telefon: 073−226 1569, e-post: bethanie.carney@bioenv.gu.se

Martin Hasselöv, professor i marin nanokemi, institutionen för marina vetenskaper, telefon: 031–786 9050. e-post: martin.hassellov@gu.se

Miljögifter i havet

Ingela Dahllöf kan svara på frågor om effekter och spridning av miljögifter i havet, exempelvis vid skeppsvrak.

Ingela Dahllöf, professor, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 031–786 9333, e-post: ingela.dahllof@bioenv.gu.se.

Kemiska föroreningar och cocktaileffekter

Thomas Backhaus kan svara på frågor om kemiska föroreningar i havet. Han är särskilt specialiserad på cocktaileffekter, det vill säga vad som händer när flera olika kemikalier kombineras. Engelsktalande. 

Thomas Backhaus, professor, institutionen för biologi och miljövetenskap och föreståndare för Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning, FRAM, telefon: 031–786 27 34, e-post: thomas.backhaus@bioenv.gu.se.

Turism och friluftsliv vid kusten

Andreas Skriver Hansen kan svara på frågor om betydelsen av friluftsliv och turism för kustsamhället och kustmiljön.

Andreas Skriver Hansen, forskare vid institutionen vid ekonomi och samhälle, telefon: 031–786 1391, e-post: andreas.hansen@geography.gu.se

Marin arkeologi

Staffan von Arbin har arbetat med marinarkeologisk kulturmiljövård, forskning och uppdragsverksamhet sedan tidigt 2000-tal. Hans pågående forskning behandlar sjöfart och maritim transportgeografi i Nordeuropa under perioden 1150–1550. Han kan svara på frågor om maritima fornlämningar och kulturlandskap, båtar och skepp, sjöfart, undervattensarkeologi, bevarandet av fornlämningar under vatten och vetenskapliga dykmetoder.

Staffan von Arbin, doktorand, Institutionen för historiska studier, telefon: 076–319 6663, e-post: staffan.arbin@gu.se

Marin pedagogik 

Géraldine Fauville har en bakgrund inom marinbiologi och är forskare inom utbildning, kommunikation och lärande. Hon kan svara på frågor som rör marin pedagogik, havsmedvetenhet (Ocean literacy) och användning av digital teknik för marin utbildning.

Géraldine Fauville, universitetslektor, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, telefon: 070–710 4602, e-post: geraldine.fauville@gu.se

Maritim pedagogik och sjöfart

Charlott Sellbergs forskning rör framförallt sjöfartsutbildningens digitalisering, med fokus på simulatorträning inom bland annat navigering samt säkerhetsträning för ombordpersonal.

Charlott Sellberg, universitetslektor, institutionen för tillämpad informationsteknologi, telefon: 076–618 6557e-post: charlott.sellberg@ait.gu.se

Det maritima kulturarvet

Bosse Lagerqvist är kulturvårdare med bebyggelseantikvarisk inriktning. Han kan svara på frågor om det maritima kulturarvet i form av varv, hamnar, kustsamhällen, båtar och fartyg ur ett kulturvårdande perspektiv.

Bosse Lagerqvist, universitetslektor, institutionen för kulturvård, telefon: 073–346 7085, e-post: bosse.lagerqvist@conservation.gu.se.

Turismutveckling

Erik Lundberg har kunskap om hur turismutvecklingen påverkar våra kustsamhällen. Han kan svara på frågor om den här utvecklingen och hur pandemin väntas påverka den.

Erik Lundberg, universitetslektor, företagsekonomiska institutionen, telefon 031–786 6188, e-post erik.lundberg@handels.gu.se

Klimatet och havet

Antarktis smältande glaciärer

Anna Wåhlin har varit på många forskningsexpeditioner i Antarktis och kan svara på frågor om oceanografi, oceancirkulation, polarforskning, Antarktis, Södra Ishavet, vattenståndshöjning, smältande glaciärer, tunga bottenströmmar, topografisk styrning.

Anna Wåhlin, professor i oceanografi, telefon: 031–786 2866, e-post: anna.wahlin@marine.gu.se, twitter: @a_wahlin

Havsförsurning

Sam Dupont kan svara på frågor om hur marina organismer påverkas när pH-halten i haven sjunker och hur arter kan anpassa sig till havsförsurning. 

Sam Dupont, universitetslektor, institutionen för biologi och miljövetenskap. Telefon: 031–786 9531, e-post: sam.dupont@bioenv.gu.se

Havsströmmar, havsis och havsnivå

Céline Heuzé har varit på många expeditioner till Arktis och Antarktis men arbetar också med satellit fjärranalys och klimatmodellering. Hon kan svara på frågor omkring hur nuvarande klimatförändringar påverkar och påverkas av globala djupa havsströmmarna, smältande havsisen och glaciärer, samt havsnivåhöjning.

Céline Heuzé, docent och biträdande universitetslektor i klimatologi, institutionen för geovetenskaper, telefon: 031–786 2204, epost: celine.heuze@gu.se, twitter: @ClnHz.

Klimatpåverkan på plankton och alger

Angela Wulff studerar hur plankton och alger, som är grunden i den marina näringskedjan, påverkas av klimatförändringar (temperatur, salthalt, koldioxid). I hennes forskning ingår även studier av marina kiselalgers biodiversitet.

Angela Wulff, professor i marinekologi, telefon: 031−786 2628, 076−618 2628, e-post: angela.wulff@bioenv.gu.se

Klimatpåverkan på fiskar i ishaven

Michael Axelsson har stor erfarenhet av klimatförändringarnas effekter i polarområdena, efter sju expeditioner till Antarktis och tre expeditioner till Grönland. Han studerar bland annat vilka förutsättningar som olika fiskarter har för att klara förändringar i sin miljö och hur de reglerar hjärta och kärl vid förändringar som kan vara naturliga eller inducerade av människan.

Michael Axelsson, professor i zoofysiologi, telefon: 031–786 3689, 073–390 3249, e-post: michael.axelsson@bioenv.gu.se.

Klimatförändringar och havets kemi

David Turner forskar om de förändringar i havets kemi som orsakas av klimatförändring och av antropogena utsläpp. Ett område av särskilt intresse är sura utsläpp från sjöfarten och dess konsekvenser för Östersjön.

David Turner, professor emeritus i marin kemi, e-post: david.turner@marine.gu.se

Klimatförändringar och marina arter

Jonathan Havenhand kan svara på frågor om hur klimatförändringarna påverkar marina arter. 
Jonathan Havenhand, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, telefon: 076–622 9682, e-post: jon.havenhand@marine.gu.se.

Klimatförändringar i urbana kustområden

Per Knutssons expertis omfattar frågor om klimatrisker, sårbarhet och anpassning till klimatförändringar i urbana kustområden i Sverige och Indien.

Per Knutsson, lektor i Humanekologi, telefon: 031–786 4214, e-post: per.knutsson@globalstudies.gu.se

Maten och havet

Antibiotikaanvändning i vattenbruk

Per Knutsson kan svara på frågor om politisk styrning av risker kopplade till användning av antibiotika i vattenbruk i Indien och Östafrika. 

Per Knutsson, lektor i Humanekologi, telefon: 031–786 4214, e-post: per.knutsson@globalstudies.gu.se

Konsumentattityder till sjömat

John Armbrechts forskning handlar om konsumentattityder och konsumentupplevelser. Han kan svara på frågor som rör ett konsumentperspektiv på odlad sjömat.

John Armbrecht, forskare vid företagsekonomiska institutionen, telefonnummer: 031–786 5122, e-post: John.armbrecht@gu.se

Odling av marina arter

Kristina "Snuttan" Sundell kan svara på frågor om odling av fisk, skaldjur, alger och annan mat från havet. Hon är föreståndare på Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning, Swemarc.

Kristina ”Snuttan” Sundell, professor i zoofysiologi, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 031–786 3671, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se 

Odling av alger

Henrik Pavia och Göran Nylund kan svara på frågor om odling av svenska makroalger (tång).

Henrik Pavia, professor i marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper, telefon: 076–622 9685, e-post: henrik.pavia@marine.gu.se 

Göran Nylund, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, telefon: 076–622 9675, e-post: goran.nylund@marine.gu.se