Expertlista: Havet
Här kan du som är journalist hitta forskare som kan analysera och kommentera frågor om havet och havsmiljön. Det kan handla om ämnen som klimatförändringar, biologisk mångfald, plast i havet, odling av marina arter, sjöfart och miljörätt.
Livet i havet
Biologisk mångfald och evolutionära processer
Kerstin Johannesson är föreståndare för Centrum för marin evolutionsbiologi och har lång erfarenhet av att arbeta med evolutionär anpassning hos marina arter. Hon kan svara på frågor om hur biologisk mångfald förändras och utvecklas genom evolutionära processer som exempelvis lokal anpassning.
Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, telefon: 076–622 9611, e-post: kerstin.johannesson@gu.se.
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Lars Gamfeldt kan svara på frågor om hur mänskliga aktiviteter påverkar organismer i havet, och om konsekvenserna för hur havet fungerar och de ekoystemtjänster som havet levererar.
Lars Gamfeldt, universitetslektor i marin ekologi, telefon: 070–339 3921, e-post: lars.gamfeldt@gu.se, twitter @Gamfeldt
Djurs fysiologi och anpassningar till olika miljöer
Kristina Snuttan Sundell kan svara på frågor om hur djurens organ och system fungerar var för sig och tillsammans, samt hur de kan anpassas till olika miljöer.
Kristina Snuttan Sundell, professor i zoofysiologi, Institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 070–200 4108, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se
Fiskars reproduktion
Lotta Kvarnemo kan svara på frågor om hur marina fiskar fortplantar sig, särskilt frågor om fiskars yngelvård, och hur deras fortplantning har anpassats till salthalt.
Lotta Kvarnemo, professor i evolutionär ekologi, telefon: 070–486 3832, e-post: lotta.kvarnemo@bioenv.gu.se
Fiske och fiskgenetik
Carl André kan svara på frågor om uppdelning och lokala anpassningar hos olika bestånd av marina fiskar och skaldjur, exempelvis sill och torsk.
Carl André, professor i marin ekologi, 076–622 6693, e-post: carl.andre@gu.se
Fiskars tillväxt och aptit
Elisabeth Jönsson Bergmans forskning handlar om hur fiskars tillväxt och aptit regleras av hormoner och hur dessa påverkas av olika faktorer i miljön, exempelvis av vad fisken äter. Elisabeth kan svara på frågor om hur fiskar påverkas av förändringar i miljön, som exempelvis ökade vattentemperaturer på grund av klimatförändringarna.
Elisabeth Jönsson Bergman, universitetslektor i zoofysiologi, telefon: 076–618 3684, e-post: elisabeth.jonsson@bioenv.gu.se
Havsöring
Johan Höjesjö svarar på frågor om havsöringens ekologi och dess rörelsemönster, både i havet och under lekvandringen till och från vattendragen.
Johan Höjesjö, professor i ekologisk zoologi, telefon 031–786 3636, e-post: johan.hojesjo@bioenv.gu.se
Kommunikation med kemiska signaler
Henrik Pavia och Gunilla Toth kan svara på frågor om hur alger och djur kommunicerar med hjälp av kemiska signaler.
Henrik Pavia, professor i marin ekologi, telefon: 076–622 9685, e-post: henrik.pavia@marine.gu.se
Gunilla Toth, forskare i marin kemisk ekologi, telefon 076–622 9614, e-post: gunilla.toth@marine.gu.se
Krabbor och andra kräftdjur
Matz Berggrens forskning är inriktad mot marin biodiversitet bland högre kräftdjur som räkor, krabbor och trollhummer. Han kan även svara på frågor om invasiva främmande arter, till exempel kinesisk ullhandskrabba, småprickig penselkrabba och blåskrabba.
Matz Berggren, forskare i marin biodiversitet, telefon: 073–263 7489, e-post: matz.berggren@marine.gu.se
Maneter
Doris Björlings forskning sätter fokus på mångfalden i den största gruppen bland manetdjuren i Sverige: Hydrozoa. Hon kan svara på frågor om olika typer av maneter, hur de är besläktade, var de kommer ifrån och om polypdjur med och utan medusastadium.
Doris Björling, doktorand i marinbiologi/taxonomi, telefon: 073-811 2822, e-post: doris.bjorling@gu.se
Ostron
Pierre De Wit kan svara på frågor om beståndsuppdelning och lokala anpassningar hos svenska ostron, både Stillahavsostron och Europeiska platta ostron.
Pierre De Wit, forskare i marin evolution, 076–622 9550, e-post: pierre.de_wit@marine.gu.se
Sjögurkor och alger
Ellen Schagerström kan svara på frågor om sjögurkor, allt ifrån deras roll i havets ekosystem till odling och uppfödning. Hon svarar även på frågor om alger och tång, både i Östersjön och på västkusten. Driver också Tångbloggen.
Ellen Schagerström, forskare i marin ekologi, telefon: 031–786 9527, e-post: ellen.schagerstrom@bioenv.gu.se
Stress, smärta och välfärd hos vattenlevande djur
Lynne Sneddon är expert på hur fiskar, kräftdjur (krabbor, hummer och räkor) och bläckfiskar upplever stress och smärta. Hon kan svara på frågor om välfärd och etiska överväganden kopplade till nyttjande av dessa djur vid exempelvis fiske, vattenbruk, forskning och offentliga akvarier.
Lynne Sneddon, lektor I zoofysiologi, telefon +44 (0) 76-618 3607, e-post: lynne.sneddon@bioenv.gu.se. twitter: @LynneUSneddon
Svartmunnad smörbult och andra invasiva arter
Leon Green kan svara på frågor om invasiva främmande arter i svenska hav, särskilt den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult och hur arten sprider sig i svenska vatten.
Leon Green, forskare i marin ekologi och evolution, telefon: 070–476 1480, e-post: leon.green@bioenv.gu.se
Svenska korallrev
Ann Larsson kan svara på frågor om svenska koraller, reproduktion hos ögonkorallen och restaurering av kallvattenkorallrev i Sverige. Ann Larsson forskar om biohydrodynamik, det vill säga hur vattenrörelser påverkar organismer och det ekologiska samspelet i havet.
Ann Larsson, universitetslektor i biohydrodynamik , telefon: 031–786 9613, e-post: ann.larsson@marine.gu.se
Sälar
Karin Hårding kan svara på frågor om ekologi och populationsutveckling hos sälar i svenska vatten.
Karin Hårding, professor i zoologisk ekologi, institutionen för biologi och miljövetenskap, telefon: 031–786 36 44, e-post: karin.harding@bioenv.gu.se.
Ålgräs
Per-Olav Moksnes arbetar i forskargruppen Zorro och kan svara på frågor om restaurering och skydd av ålgräsängar. Hans forskning handlar om interaktioner mellan djur och växter i grunda kustekosystem.
Per-Olav Moksnes, forskare i marin ekologi, telefon: 073–257 6224, e-post: per.moksnes@marine.gu.se
Ansvar för havet
Fiskeriförvaltning
Milena Arias Schreiber forskar om förvaltning av kustresurser och om social hållbarhet av ekosystembaserat fiske. Milena kan svar på frågor om sociala och kulturella värden i relation till fiskeriförvaltning och yrkesfiske.
Milena Arias Schreiber, forskare i samhällsvetenskapliga miljöstudier, telefon: +49 15–237 77 42 11, e-post: milena-schreiber@gu.se
Havsförvaltning och miljöekonomi
Håkan Eggerts forskning fokuserar på miljö-, beteende- och resursekonomi, ofta relaterat till fiske, marina frågor, handel och värdering.
Håkan Eggert, docent i nationalekonomi, telefon: 031–786 4175, e-post: hakan.eggert@economics.gu.se
Miljöekonomi
Thomas Sterners forskning täcker det mesta inom hållbar utveckling, klimat, cirkulär ekonomi och resursekonomi – särskilt fiske. Utformningen av styrmedel kan gälla allt från planetära gränser, till fiske, kväveoxider, kemikalier eller andra tillämpningar.
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, telefon: 031–786 1377, e-post: thomas.sterner@economics.gu.se
Samhällsvetenskapliga perspektiv på fiske och havsstyrning
Sebastian Linke studerar samspelet mellan vetenskap, politik och samhälle med fokus på fiske och havsstyrning på olika nivåer (globalt, EU, Sverige, lokala samhällen).
Sebastian Linke, docent i samhällsvetenskapliga miljöstudier, telefon: 073–573 6703, e-post: sebastian.linke@gu.se
Vatten- och havsjuridik
Lena Gipperth är miljöjurist och engagerad i flera mångvetenskapliga projekt om skydd för vatten och havsmiljö. Hon kan svara på frågor om strandskydd och miljörätt. Hon är föreståndare för Centrum för hav och samhälle som samlar havsrelaterad verksamhet vid Göteborgs universitet.
Lena Gipperth, professor i miljörätt, Juridiska institutionen, telefon: 076–858 1227, e-post: lena.gipperth@gu.se
Tekniken och havet
Gruvbrytning och vindkraft till havs
Thomas Dahlgren är expert på marin biodiversitet och studerar för närvarande effekterna av industriell påverkan på den marina miljön, till exempel: gruvbrytning i djuphaven, vindkraftverksparker, olje- och gasexploatering, och vattenbruk.
Thomas Dahlgren, lektor i marin biodiversitet, telefon: 070–3662042, e-post: thomas.dahlgren@marine.gu.se, twitter: @mucofloris
Insamling av data från havet
Torsten Linders kan svara på frågor om utveckling av nya metoder för att samla, sprida och analysera data från havet. Nya metoder kan vara vattengående drönare, undervattensrobotar och smarta sensorer, men även nya sätt att använda artificiell intelligens och medborgarforskning. Torsten Linders koordinerar flera projekt där Göteborgs universitet samverkar med teknikföretag.
Torsten Linders, projektsamordnare, Institutionen för marina vetenskaper, telefon: 076–618 2873, e-post: torsten.linders@marine.gu.se
Människan och havet
Antibiotika och läkemedel i vattenmiljö
Joakim Larsson är internationellt framstående forskare med särskild expertis kring läkemedel och antibiotikaresistenta bakterier i vattenmiljön. Han är ledare för ett internationellt forskningsprojekt kring hur antibakteriella ämnen förorenar vattendrag och hav och riskerar bidra till antibiotikaresistens. Han är också föreståndare för CARe, Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet.
Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi, telefon: 070–962 1068, e-post: joakim.larsson@fysiologi.gu.se
Bevarande av historiska skeppsvrak
Charlotte Björdal arbetar med bevarande och skydd av historiska skeppsvrak i havet och på land. Hon kan svara på frågor om konservering av arkeologiskt träfynd, samt hur svampar och bakterier i naturen bryter ner vårt gemensamma kulturarv av trä.
Charlotte Björdal, professor i kulturvård, telefon 076–618 4717, e-post: charlotte.bjordal@marine.gu.se
Båtar och fartyg som kulturarv
Fredrik Leijonhufvud är doktorand i kulturvård och skriver sin avhandling om nordiska klinkbåtstraditionen. Han kan svara på frågor om hur man vårdar de kunskaper som krävs för att bygga, bruka och bevara båtar och fartyg som kulturarv.
Fredrik Leijonhufvud, doktorand i kulturvård, e-post: fredrik.leijonhufvud@gu.se
Det maritima kulturarvet
Bosse Lagerqvist är kulturvårdare med bebyggelseantikvarisk inriktning. Han kan svara på frågor om det maritima kulturarvet i form av varv, hamnar, kustsamhällen, båtar och fartyg ur ett kulturvårdande perspektiv.
Bosse Lagerqvist, universitetslektor i kulturvård, telefon: 073–346 7085, e-post: bosse.lagerqvist@conservation.gu.se
Förhistoriska båtar och sjöfart
Johan Ling kan svara på frågor om förhistoriska båtar och sjöfart. Han har studerat detta ämne under många år, speciellt med fokus på bronsåldern, men även andra förhistoriska tidsepoker.
Johan Ling, professor i arkeologi, telefon: 070-249 4574, e-post: johan.ling@archaeology.gu.se
Havets betydelse för människans försörjning
Per Hallén forskar kring hur människan nyttjat havet för sin utkomst via sjöfart, handel och fiske i ett långtidsperspektiv. Inom forskningsfältet ryms även undersökningar av havsisens betydelse för handeln under 1800-talet samt utvecklingen av friluftsliv och rekreation i skärgården.
Per Hallén, universitetslektor i ekonomisk historia, telefon: 031–786 4747, e-post: per.hallen@econhist.gu.se
Hälsoeffekter av luftföroreningar från sjöfart
Leo Stockfelt forskar på hälsoeffekter av olika miljöfaktorer, inklusive av utsläpp från sjöfart. Han kan svara på frågor om hälsoeffekter av luftföroreningar.
Leo Stockfelt, docent i arbets- och miljömedicin, 072–202 07 82, leo.stockfelt@amm.gu.se
Kemiska föroreningar och cocktaileffekter
Thomas Backhaus kan svara på frågor om kemiska föroreningar i havet. Han är särskilt specialiserad på cocktaileffekter, det vill säga vad som händer när flera olika kemikalier kombineras. Engelsktalande.
Thomas Backhaus, professor i ekotoxikologi och föreståndare för Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning, FRAM, telefon: 031–786 27 34, e-post: thomas.backhaus@bioenv.gu.se twitter: @ThoBaSwe
Marin arkeologi
Staffan von Arbin har arbetat med marinarkeologisk kulturmiljövård, forskning och uppdragsverksamhet sedan tidigt 2000-tal. Hans pågående forskning behandlar sjöfart och maritim transportgeografi i Nordeuropa under perioden 1150–1550. Han kan svara på frågor om maritima fornlämningar och kulturlandskap, båtar och skepp, sjöfart, undervattensarkeologi, bevarandet av fornlämningar under vatten och vetenskapliga dykmetoder.
Staffan von Arbin, doktorand i arkeologi, telefon: 076–319 6663, e-post: staffan.arbin@gu.se
Marin pedagogik och havsmedvetenhet
Géraldine Fauville har en bakgrund inom marinbiologi och är forskare inom utbildning, kommunikation och lärande. Hon kan svara på frågor som rör marin pedagogik, havsmedvetenhet (Ocean literacy) och användning av digital teknik för marin utbildning.
Géraldine Fauville, universitetslektor i pedagogik, telefon: 070–710 4602, e-post: geraldine.fauville@gu.se
Maritim pedagogik och sjöfart
Charlott Sellbergs forskning rör framförallt sjöfartsutbildningens digitalisering, med fokus på simulatorträning inom bland annat navigering samt säkerhetsträning för ombordpersonal.
Charlott Sellberg, universitetslektor i tillämpad informationsteknologi i, telefon: 076–618 6557, e-post: charlott.sellberg@ait.gu.se
Miljögifter i havet
Ingela Dahllöf kan svara på frågor om effekter och spridning av miljögifter i havet, exempelvis vid skeppsvrak.
Ingela Dahllöf, professor i miljövetenskap, telefon: 031–786 9333, e-post: ingela.dahllof@bioenv.gu.se
Miljögifter och miljöövervakning
Joachim Sturve är ekotoxikolog och kan svara på frågor om hur olika kemikalier och nanopartiklar påverkar fiskar och andra organismer i havet. Han är även involverade i nationell och internationell miljöövervakning tillsammans med Naturvårdsverket samt ICES och HELCOM.
Joachim Sturve, professor i ekotoxikologi, 076–618 3688, e-post: joachim.sturve@bioenv.gu.se
Miljöpolitik och miljörättvisa
Sverker Jagers är statsvetare och forskar brett inom området miljö- och klimatpolitik. Han kan svara frågor som handlar om miljöopinion, det vill säga vad medborgarna tycker om olika miljöfrågor, exempelvis gällande havsmiljö, och individers acceptans för miljöstyrmedel.
Sverker Jagers, professor i statsvetenskap, telefon: 031-786 12 30, e-post: sverker.jagers@pol.gu.se
Plast i havet
I våra hav finns mängder av plastpartiklar som inte hör hemma där. Bethanie Carney Almroth och och Martin Hassellöv forskar om hur dessa mikroplaster påverkar fiskar, havet och ekosystemet.
Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi, telefon: 073−226 1569, e-post: bethanie.carney@bioenv.gu.se
Martin Hassellöv, professor i marin nanokemi, telefon: 031–786 9050, e-post: martin.hassellov@gu.se
Turismutveckling
Erik Lundberg har kunskap om hur turismutvecklingen påverkar våra kustsamhällen. Han kan svara på frågor om den här utvecklingen och hur pandemin väntas påverka den.
Erik Lundberg, universitetslektor i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för turism, telefon: 031–786 6188, e-post erik.lundberg@handels.gu.se
Klimatet och havet
Antarktis smältande glaciärer
Anna Wåhlin har varit på många forskningsexpeditioner i Antarktis och kan svara på frågor om oceanografi, oceancirkulation, polarforskning, Antarktis, Södra Ishavet, vattenståndshöjning, smältande glaciärer, tunga bottenströmmar och topografisk styrning.
Anna Wåhlin, professor i oceanografi, telefon: 031–786 2866, e-post: anna.wahlin@marine.gu.se, twitter: @a_wahlin
Havsförsurning
Sam Dupont kan svara på frågor om hur marina organismer påverkas när pH-halten i haven sjunker och hur arter kan anpassa sig till havsförsurning.
Sam Dupont, universitetslektor i marinekofysiologi, telefon: 031–786 9531, e-post: sam.dupont@bioenv.gu.se
Havsströmmar, havsis och havsnivå
Céline Heuzé har varit på många expeditioner till Arktis och Antarktis men arbetar också med satellit fjärranalys och klimatmodellering. Hon kan svara på frågor omkring hur nuvarande klimatförändringar påverkar och påverkas av globala djupa havsströmmarna, smältande havsisen och glaciärer, samt havsnivåhöjning.
Céline Heuzé, docent och biträdande universitetslektor i klimatologi, telefon: 031–786 2204, epost: celine.heuze@gu.se, twitter: @ClnHz
Glaciala landskap i förändring
Fotografen Tyrone Martinssons forskning handlar om vårt förhållande till naturen och de nordliga områdenas glaciala landskap i förändring. Han kan svara på frågor om utmaningar att skapa berättelser om ett smältande Arktis.
Tyrone Martinsson, professor i fotografi, telefon: 073–687 47 84, e-post: tyrone.martinsson@gu.se
Klimataktiva gaser i polarområden
Katarina Abrahamssons forskning rör ozonnedbrytande ämnen som bildas av organismer i havet med fokus på polarområden och havsisens betydelse. Katarina kan svara på frågor som rör klimataktiva gaser i polarområden och betydelsen för atmosfären.
Katarina Abrahamsson, professor i analytisk och marin kemi, telefon 076–622 9051, e-post katarina.abrahamsson@gu.se
Klimatpåverkan på plankton och alger
Angela Wulff studerar hur plankton och alger, som är grunden i den marina näringskedjan, påverkas av klimatförändringar (temperatur, salthalt, koldioxid). I hennes forskning ingår även studier av marina kiselalgers biodiversitet.
Angela Wulff, professor i marinekologi, telefon: 031−786 2628, 076−618 2628, e-post: angela.wulff@bioenv.gu.se
Klimatpåverkan på fiskar i ishaven
Michael Axelsson har stor erfarenhet av klimatförändringarnas effekter i polarområdena, efter sju expeditioner till Antarktis och tre expeditioner till Grönland. Han studerar bland annat vilka förutsättningar som olika fiskarter har för att klara förändringar i sin miljö och hur de reglerar hjärta och kärl vid förändringar som kan vara naturliga eller inducerade av människan.
Michael Axelsson, professor i zoofysiologi, telefon: 031–786 3689, 073–390 3249, e-post: michael.axelsson@bioenv.gu.se
Klimatförändringar och marina arter
Jonathan Havenhand kan svara på frågor om hur klimatförändringarna påverkar marina arter.
Jonathan Havenhand, forskare i marin ekologi, telefon: 076–622 9682, e-post: jon.havenhand@marine.gu.se.
Klimatförändringar i urbana kustområden
Per Knutssons expertis omfattar frågor om klimatrisker, sårbarhet och anpassning till klimatförändringar i urbana kustområden i Sverige och Indien.
Per Knutsson, universitetslektor i humanekologi, telefon: 031–786 4214, e-post: per.knutsson@globalstudies.gu.se
Maten och havet
Antibiotikaanvändning i vattenbruk
Per Knutsson kan svara på frågor om politisk styrning av risker kopplade till användning av antibiotika i vattenbruk i Indien och Östafrika.
Per Knutsson, universitetslektor i humanekologi, telefon: 031–786 4214, e-post: per.knutsson@globalstudies.gu.se
Konsumentattityder till sjömat
John Armbrechts forskning handlar om konsumentattityder och konsumentupplevelser. Han kan svara på frågor som rör ett konsumentperspektiv på odlad sjömat.
John Armbrecht, forskare i företagsekonomi, telefonnummer: 031–786 5122, e-post: John.armbrecht@gu.se
Marina kolonilotter
Maria Bodin undersöker och utvecklar småskalig odling genom konceptet marina kolonilotter. Hon kan svara på frågor om vilka arter som är lämpliga att odla och förvara, vilka fysiska förutsättningar och tillstånd som krävs.
Maria Bodin, projektledare, telefonnummer: 076–618 6638, e-post: maria.bodin@gu.se.
Odling av marina arter
Kristina "Snuttan" Sundell kan svara på frågor om odling av fisk, skaldjur, alger och annan mat från havet. Hon är föreståndare på Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning, Swemarc.
Kristina ”Snuttan” Sundell, professor i zoofysiologi, telefon: 031–786 3671, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se
Odling av alger
Henrik Pavia och Gunilla Toth kan svara på frågor om odling av svenska makroalger (tång).
Henrik Pavia, professor i marin ekologi, telefon: 076–622 9685, e-post: henrik.pavia@marine.gu.se
Gunilla Toth, forskare i marin kemisk ekologi, telefon 076–622 9614, e-post: gunilla.toth@marine.gu.se
Odling av mikroalger
Angela Wulff kan svara på frågor om odling av mikroalger och recirkulerande, hållbara odlingssystem. Angela kan även svara på frågor om användande av kiselalger i olika industriella applikationer.
Angela Wulff, professor i marinekologi, telefon: 031−786 2628, 076−618 2628, e-post: angela.wulff@bioenv.gu.se
Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden. Om ni inte får svar på telefon, mejla istället. På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas, dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.
Fler expertlistor
Samtliga expertlistor vid Göteborgs universitet hittar du i vårt expertarkiv.
