Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Närbild på ålgräsäng i havet.
Foto: Göteborgs universitet
Länkstig

ZORRO – Tvärvetenskaplig forskning om förvaltning och restaurering av ålgräsängar i Sverige

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projekttid
2011 - pågående
Projektägare
Institutionen för marina vetenskaper

Kort beskrivning

Zorro är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram där marinekologer, oceanografer, ekotoxikologer, miljöjurister och miljöekonomer samarbetar kring frågor som rör förvaltning och restaurering av ålgräsekosystem. Arbetet utförs även i nära samarbete med olika myndigheter.

Zorro har bland annat tagit fram nationella vägledningar för restaurering och ekologisk kompensation av ålgräs, ett nationellt åtgärdsprogram för ålgräs och har producerat över 40 vetenskapliga publikationer och populärvetenskapliga artiklar.

Forskningsprogrammet Zorro

(Zostera restoration)

Tvärvetenskaplig forskning om förvaltning och restaurering av ålgräsängar i Sverige

Zorro är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som startades 2011 vid Göteborgs universitet med det övergripande målet att förbättra förvaltningen av svenska kustekosystem, med fokus på ålgräsängar i Västerhavet. Programmet utgör en bas för forskningssamarbeten mellan marinekologer, oceanografer, ekotoxikologer, miljöjurister och miljöekonomer om förvaltning och restaurering av ålgräsekosystem. Arbetet utförs även i nära samarbete med olika myndigheter. Namnet ’Zorro’ är sammansatt från orden ’Zostera’ (ålgrässläktets latinska namn) och ’restoration’ (engelska för restaurering).  

Arbetet inom Zorro leds av en grupp med forskare och studenter från Göteborgs universitet som koordinerar programmet och dess olika forskningsprojekt. Totalt samarbetar idag över 20 svenska och utländska forskare och personer från olika myndigheter i 6 olika forskningsprojekt som koordineras av programmet med medel från nationella forskningsråd, myndigheter och EU.

Forskningsprogrammet har bland annat tagit fram nationella vägledningar för restaurering och ekologisk kompensation av ålgräs, ett nationellt åtgärdsprogram för ålgräs och har producerat över 40 vetenskapliga publikationer och populärvetenskapliga artiklar. Vidare bedriver Zorro ett mycket aktivt utåtriktat arbete för att sprida information om ålgräs, varför det hotas och hur det kan skyddas och restaureras. Detta arbete bedrivs genom att forskare från programmet regelbundet håller i olika föreläsningar, medverkar i media, samt genom de filmer om ålgräs som programmet har producerat.

Dykare planterar ålgräs.
Dykare i färd med att plantera ålgräs i Kosterhavets nationalpark.
Foto: Eduardo Infantes

Forskningsgruppen

Koordinatorer

Per Moksnes och Lena Gipperth

Forskare

Eduardo Infantes, Louise Eriander, Marlene Jahnke, Per Jonsson, Scott Cole

Doktorand

Kristjan Laas

Examensstudenter 2017 – 2020

Henrik Möller, Matilda Rasmusen, Nicolina Andersson, Lea Stolpmann, Astrid Fridell, Joakim Nilsson

Samarbetspartners

  • Ingemar Andersson och Mikael Haldin, Havs- och vattenmyndigheten
  • Beatrice Alenius och Anders Olsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län
  • Charlotte Carlsson Länsstyrelsen Skåne
  • Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten
  • Hanna Corell, DHI
  • Oscar Törnqvist, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
  • Lena Bergström, Göran Sundblad, Ulf Bergström, Patrik Kraufvelin (SLU Aqua)
  • Johan Eklöf och Sofia Wikström, Stockholms universitet
  • Erik Ytreberg, Chalmers Tekniska Högskola
  • Marianne Holmer och Mogens Flindt, Syddansk Universitet, Danmark
  • Christoffer Boström och Emilia Röhr, Åbo Akademi University, Finland
  • Tjisse van der Heide, Radboud University Nijmegen, Holland
Zorro ny logga

Aktuellt

(3/8 -21) Förluster av ålgräsängar ger stora utsläpp av kol och näringsämnen

En ny studie publicerad i tidskriften Ecosphere visar att förluster av ålgräsängar leder till bottenerosion och utsläpp av stora mängder kol och näringsämnen.
Länk till artikel: Major impacts and societal costs of seagrass loss on sediment carbon and nitrogen stocks
Länk till pressmeddelande: Förluster av ålgräsängar ger stora utsläpp av kol och näringsämnen

Ålgräsäng under vatten.
Gamla ängar i vågskyddade områden är extra betydelsefulla eftersom de skyddar sina stora sedimentlager av kol och näringsämnen från läckage.
Foto: Eduardo Infantes

(30/6 -21) Svårt att restaurera ålgräs – krav på att det ska skyddas

Ålgräsrestaurering är både osäkert och kostsamt  - nu höjs kraven på att skydda de ängar som finns kvar.
Läs nyheten på DN:s webbplats.

(26/5 -21) Ålgräs – blomväxten som koloniserade havets mjukbottnar

Vill du lära dig mer om ålgräset, blomväxten som koloniserade havets mjukbottnar? På Sveriges vattenmiljös webbplats finns en ny artikel där ålgräs står i fokus.
Läs artikeln om ålgräs på Sveriges vattenmiljö.

(17/5-21) Start för plantering av 80.000 ålgrässkott

Nu har planteringen av över 80.000 ålgrässkott startat på den 1 hektar stora sandtäckta ytan vid Lilla Askerön, Tjörns kommun. Skotten kommer planteras för hand av dykare och arbetet beräknas pågå under ungefär 2 månader.
Läs nyheten på Göteborgs-Postens webbplats.

(6/5-21) Så påverkas havet av bryggorna och båtarna

Antalet bryggor och båtar ökar konstant. Men exploateringen utmed kusterna riskerar att få ekosystemen att kollapsa – med följder som ålgräsdöd och grågrumligt vatten. Läs mer på SVT Nyheter Halland

(12/3 -21) Zorros handbok nu på Engelska

Zorros handbok om ålgräsrestaurering finns nu också översatt till Engelska. Här finns den engelska handboken att ladda ner.

Ålgräs på sandbotten.
Ålgrässkott planterade med 25 cm mellanrum.
Foto: Eduardo Infantes

(12/3 -21) Ålgräs återplanteras med hjälp av sand

Nu är arbetet igång med att sandtäcka en hektar botten vid Lilla Askerön, Tjörns kommun. Förhoppningen är att detta skall minska grumligheten i vattnet och göra så att ålgräset som kommer planteras ut senare i sommar överlever och tillväxer
Läs mer: Ålgräs återplanteras med hjälp av 1 800 ton sand

Grävskopa i havet öser ner sand på havsbotten.
Grävskopa som lägger ut sand i en vik på lilla Askerön.
Foto: Eduardo Infantes

Zorro på Twitter

Följ Zorro på Twitter för senaste nytt: @zorrogroup

Skärmdump på Zorros twittersida.

Pågående forskningsprojekt

Småskalig fysisk påverkan och storskalig uppgrumling av sediment - Nya lösningar för en hållbar förvaltning grunda kustekosystem (2020-2023)

Målet med det tvärvetenskapliga projektet är kombinera fjärranalys, oceanografisk modellering, ekologiska och juridiska studier för att (1) försöka identifiera tröskelvärden när småskalig exploatering orsakar storskalig uppgrumling av sediment med stora ekologiska effekter på bl.a. ålgräs, (2) undersöka om dumpning av muddermassor från småbåtshamnar utgör en dominerande källa till en pågående spridning av TBT och andra föroreningar i kustmiljön, (3) utveckla en mer hållbar förvaltning av kustmiljön som beaktar kumulativa effekter av småskalig exploatering.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Lena Gipperth, Louise Eriander (Göteborgs universitet), Erik Ytreberg (Chalmers), Oscar Törnqvist (SGU).
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS

Flygbild på grund havsvik utanför Tjörn.
Uppgrumlat bottensediment i två grunda vikar på Tjörn.
Foto: Eduado Infantes

Ålgräsets genetik - viktig kunskap för förvaltning av en av Östersjöns nyckelarter i ett förändrat klimat (2020-2024)

Målet med projektet är att integrera ny kunskap om ålgräsets genetik kombinerat med modellering av konnektivitet och hur ålgräsets utbredning och demografi kan förändras i en framtid med klimatförändringar. Projektet kommer att använda olika tekniker för modellering som kan ge stöd för att prioritera när ålgräsängar ska få skydd eller restaureras, och bedöma olika ängars förmåga att återhämta sig och anpassa sig till framtida miljöförändringar.
Projektgrupp: Marlene Jahnke (PI), Per Jonsson, Kerstin Johannesson och Per Moksnes
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS

Närbild på ålgräs
En grund ålgräsäng från en exponerad lokal på västkusten.
Foto: Louise Eriander

Sjögräs som ett naturligt skydd mot stranderosion (2019-2022)

Målet med projektet att kombinera småskalig experiment i laboratoriet, storskaliga fältstudier, samt biofysikaliska modellstudier för att studera hur ålgräsängar påverkar storskalig transport av sand och stranderosion, samt om ålgräsrestaurering kan användas som en åtgärd för att motverka stranderosion som befaras öka på grund av. klimatförändringar. I samarbete med myndigheter kommer resultaten att användas för att utveckla vägledningar för bevarande och restaurering av ålgräs längs vågexponerade kuster, där ängarnas skydd mot stranderosion kan inkluderas i kustzonsplaneringen.
Projektgrupp: Eduardo Infantes (PI), Per Moksnes (Göteborgs universitet), Charlotte Carlsson (Länsstyrelsen Skåne).
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS

Förvaltning och återställande av ålgräsängar (2018-2021)

Målet med projektet är att (1) utveckla nya åtgärder som kan förbättra miljön lokalt och möjliggöra restaurering av ålgräs, bl.a. ska sandtäckning av botten och kompletterande restaurering av blåmusslor undersökas, (2) genomföra storskalig restaurering av ålgräsrestaurering, samt (3) förbättra skyddet för ålgräs i Västra Götalandslän.
Projektgrupp: Beatrice Alenius (PI), Anders Olsson (Länsstyrelsen i Västra Götalands län), Per Moksnes (PI GU), Eduardo Infantes, Louise Eriander, Per Jonsson (Göteborgs universitet), Mogens Flindt (Syddanskt universitet).
Finansiering: Europeiska Havs- och fiskerifonden, Havs- och vattenmyndigheten

Grävskopa öser ner sand i havet.
Sandtäckning som åtgärd för att minska uppgrumling av bottensediment och möjliggöra ålgräsrestaurering. Foto: Eduardo Infantes
Foto: Eduardo Infantes

Ekologisk kompensation i kustmiljön ECOCOA (2018-2021)

Projektet ECOCOA syftar till att stödja användningen av ekologisk kompensation inom kustförvaltningen. Målet är att ta fram en vetenskapligt grundad vägledning för sätt att uppväga förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med mänsklig verksamhet.
Projektgrupp: Lena Bergström (PI), Göran Sundblad, Ulf Bergström, Patrik Kraufvelin (SLU Aqua), Per Moksnes (Göteborgs universitet), Scott Cole (EnviroEconomics Sweden), Linus Hasselström och Tore Söderqvist (Anthesis Enveco)
Finansiering: Naturvårdsverket

Dykare planterar ålgräs
Dykare som planterar ålgräs enligt singel-skottmetoden. Foto: Eduardo Infantes
Foto: Eduardo Infantes

Utveckling och utvärdering av satellit- och drönarbaserade metoder för övervakning och kartläggning av marina naturvärden (2018-2020)

Målet med projektet är att (1) vidareutveckla metoder för att använda drönarbilder vid kartering och övervakning av den areella utbredningen av ålgräs och andra grunda undervattensmiljöer, (2) vidareutveckla analysmetoder för att använda satellitbilder för övervakning av vegetationsutbredning, samt (3) utveckling av en webb-plattform för satellitbildsananlyser av vegetationsutbredning längs Sveriges kuster.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Eduardo Infantes, Mats Envall, Henrik Möller, Matilda Rasmusen (Göteborgs universitet), Johnny Berglund, Carlos Paz von Friesen (Länsstyrelsen Västerbotten) Magnus Danbolt (Länsstyrelsen Kalmar), Lars Johansson (DHI).
Finansiering: Havs- och vattenmyndigheten

Drönarfoto på turkosblå havsvik.
Drönarfoto av en ålgräsrestaurering utförd i Kosterhavets nationalpark.
Foto: Eduardo Infantes

Avslutade forskningsprojekt

Kostnadseffektiv övervakning av kustmiljöer med hjälp av drönare (2018-2019)

Målet med projektet är att utveckla teknik och metoder för att använda drönar vid kartläggning och övervakning av utbredning av ålgräsängar och andra grunda undervattensmiljöer.
Projektgrupp: Eduardo Infantes (PI), Per Moksnes (Göteborgs universitet), Anita Tullrot (Länsstyrelsen i Västra Götalands län)

Finansiering: Vinnova

Utvärdering av lokaler för ålgräsrestaurering (2017-2018)

Målet med projektet är att identifiera lokaler för storskalig restaurering i södra Bohuslän där stora förluster av ålgräs skett.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Louise Eriander (Göteborgs universitet), Sandra Andersson (Marine monitorinng), Ewa Lawett, Anders Olsson (Länsstyrelsen i Västra Götalands län).

Finansiering: Länsstyrelsen

Integrering av ålgräsets ekologiska och ekonomiska värden för en uthållig fysisk havsplanering och förvaltning (2016-2019)

Målet med det tvärvetenskapliga projektet är kombinera oceanografiska partikelmodeller, populationsgenetiska metoder och bioekonomiska modeller för att utveckla en serie nya spatiella förvaltningsredskap för områdesskydd och restaurering av ålgräsängar.
Projektgrupp: Per Jonsson och Per Moksnes (PIs), Lars-Ove Loo och Marlene Jahnke (Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet), Jeanine Olsen (Department of marine benthic ecology & evolution, University of Groningen, Holland), Berit Hasler och Janne Helin (Department of environmental science, Aarhus University)
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS

Towards science-based coastal management: Tipping points for seagrass conservation and restoration. (2015-2019)

Målet med projektet är att med empiriska studier och oceanografiska modeller studera hur ålgräsängar stabilerar botten och motverkar resuspension och erosion av sedimentet för att förstå hur ålgräsängar påverkar ekologiska regimskiften i grunda kustområden.
Projektgrupp: Eduardo Infantes (PI), Per Moksnes (Göteborgs universitet), Marieke van Katwijk och Tjisse van der Heide (Radboud University Nijmegen), Tjeerd Bouma (NIOZ Royal Netherlands Institute for Sea Research).
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS

Långvarig kol- och kväveförvaring i svenska ålgrässediment (2015-2017)

Målet med projektet är att bedöma kapaciteten för långvarig kol- och kväveförvaring i ålgrässediment längs den svenska västkusten och vad som händer med sedimentet då en ålgräsäng går förlorad.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Eduardo Infantes, Louise Eriander (Göteborgs universitet), Christoffer Boström och Emilia Röhr (Åbo Akademi), Marianne Holmer, (Syddansk universitet), Johan Eklöf (Stockholm University)

Utveckling av förvaltning och restaurering av ålgräsekosystem (2014-2017)

Målet med projektet är att (1) studera de negativa processer som motverkar återhämtning och restaurering av ålgräs i områden där ängarna försvunnit, (2) utveckla oceanografiska och ekonomiska modellverktyg för ålgräsförvaltning, samt (3) producera detaljerade handböcker och instruktionsfilmer om restaurering av ålgräs i Sverige.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Lena Gipperth, Eduardo infantes, Scott Cole, Kristjan Laas, Louise Eriander och Per Jonsson (Göteborgs universitet) och
Jonas Stenström (UntamedScience).
Finansiering: Havs- och Vattenmyndigheten

Icke-försämringskrav, kompensationsåtgärder och restaurering av marina habitat: rättsliga och ekologiska hinder och lösningar (2012-2018)

Målet med det tvärvetenskapliga projektet är att (1) identifiera rättsliga och biologiska orsaker till förlusterna av ålgräs och bristen på återhämtning, (2) bedöma de rättsliga och ekologiska begränsningarna och möjligheterna med kompensationsåtgärder, (3) utveckla kostnadseffektiva metoder för restaurering av ålgräshabitat, och (4) utveckla en alternativ lagstiftning som förhindrar försämring och ger incitament för restaurering av kusthabitat.
Projektgrupp: Lena Gipperth och Per Moksnes (PIs), Scott Cole, Eduardo infantes, Kristjan Laas, Louise Eriander (Göteborgs universitet)
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS, Göteborgs universitet

Publikationer

1. Rapporter om förvaltning och restaurering av ålgräs
2. Vetenskapliga publikationer
3. Avhandlingar och uppsatser

4. Populärvetenskapliga publikationer

1. Rapporter om förvaltning och restaurering av ålgräs

1. Moksnes P-O. 2009. Restaurera ålgräsängar. Västra Götalands Län Rapport: 2009:26. 36 sidor. ISSN: 1403-168X

2. Moksnes P-O, Gipperth L, Eriander L, Laas K, Cole S, Infantes E. 2016. Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige – Ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:8, 148 sidor, ISBN 978-91-87967-16-0. 
Bilagor:

Bilaga 1: Skattningar av ålgräsförändringar i Västerhavet
Bilaga 2: Rekommendationer för kompensationsrestaurering av ålgräs i Sverige

3. Moksnes P-O, Gipperth L, Eriander L, Laas K, Cole S, Infantes E. 2016. Handbok för restaurering av ålgräs i Sverige - Vägledning. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:9, 146 sidor. ISBN 978-91-87967-17-7
Bilagor:

Bilaga 1: Restaurering av ålgräs med frön i Västerhavet
Bilaga 2: Modifiering av miljön för ålgräsrestaurering
Bilaga 3: Kostnadsberäkning för ålgräsestaurering i Västerhavet

4. Moksnes P-O. Larsson F, Tullrot A. 2017. Åtgärdsprogram för ålgräsängar (Zostera spp.). Havs- och vattenmyndighetens rapport. 2017:24. ISBN 978-91-87967-72-6.

5. Moksnes P-O, Eriander L, Hansen, Albertsson J, Andersson M, Bergström U, Carlström J, Egardt J, Fredriksson R, Granhag L, Lindgren F, Nordberg K, Wendt  I, Wikström S, Ytreberg E. 2019. Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige. Havsmiljöinstitutets Rapport nr 2019:3.

2. Vetenskapliga publikationer

1. Duffy JE, Reynolds PL, Boström C, Coyer JA, Cusson M Donadi S, Douglass JG, Eklöf JS, Engelen AH, Eriksson BK, Fredriksen S, Gamfeldt L, Gustafsson C, Hoarau G, Hori H, Hovel K, Iken K, Lefcheck JS, Moksnes P-O, Nakaoka M, O'Conno MI, Olsen JL, Richardson, JP, Ruesink JL, Sotka EE, Thormar J, Whalen MA, Stachowicz JJ. 2015. Biodiversity mediates top-down control in eelgrass ecosystems: A global comparative-experimental approach. Ecology Letters. 18:696-705. https://doi.org/10.1111/ele.12448

2. Cole GS, Moksnes P-O. 2016. Valuing multiple eelgrass ecosystem services in Sweden: fish production and uptake of carbon and nitrogen. Frontiers in Marine Science. 2:121. http://doi.org/10.3389/fmars.2015.00121

3. Eriander L, Infantes E, Olofsson M, Olsen JL, Moksnes P-O 2016. Assessing methods for restoration of eelgrass (Zostera marina L.) in a cold temperate region. Journal of Experimental Marine Biology Ecology. 479:76-88. http://dx.doi.org/10.1016/j.jembe.2016.03.005.

4. Infantes E, Eriander L, Moksnes P-O. 2016. Eelgrass (Zostera marina L.) restoration on the west coast of Sweden using seeds. Marine Ecology Progress Series. 546:31-45. http://doi.org/10.3354/meps11615

5. Laas K. 2016. Ekologisk kompensation och biologisk mångfald. Om behovet av rättslig utveckling och försiktighet. Nordisk miljörättslig tidskrift. 2:55-69.

6. Östman Ö, Eklöf J, Eriksson BK, Olsson J, Moksnes P-O, Bergström U. 2016. Meta-analysis reveals top-down processes are as strong as bottom-up effects in North Atlantic coastal food webs. Journal of Applied Ecology. 53:1138-1147. https://doi.org/10.1111/1365-2664.12654

7. Infantes E, Crouzy C, Moksnes P-O. 2016. Seed predation by the shore crab Carcinus maenas: a positive feedback preventing recovery of eelgrass Zostera marina? PLOS ONE. 11:1-19. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0168128

8. Turner LM, Bhatta R, Eriander L, Gipperth L, Johannesson K, Kadfak A, Karunasagar I, Karunasagar I, Knutsson P, Laas K, Moksnes P-O, Godhe A. 2017. Transporting ideas between marine and social sciences: Experiences from interdisciplinary research programs. Elementa-Science of the Antropocene. 5:14. http://doi.org/10.1525/elementa.148

9. Eriander L. 2017. Light requirements for successful restoration of eelgrass (Zostera marina L.) in a high latitude environment – acclimatization, growth and carbohydrate storage. Journal of Experimental Marine Biology Ecology. 496C:37-48. http://dx.doi.org/10.1016/j.jembe.2017.07.010

10. Eriander L, Laas K, Bergström P, Gipperth L, Moksnes P-O. 2017. The effects of small-scale coastal development on the eelgrass (Zostera marina L.) distribution along the Swedish west coast – ecological impact and legal challenges. Ocean and Coastal Management. 148:182-194. https://doi.org/10.1016/j.ocecoaman.2017.08.005

11. Luhar M, Infantes E, Nepf H. 2017. Seagrass blade motion under waves and its impact on wave decay. Journal of Geophysical Research-Oceans, 122. https://doi.org/10.1002/2017JC012731

12. Infantes E, Moksnes P-O. 2018. Eelgrass seeds harvesting: flowering shoots development and restoration in the Swedish west coast. Aquatic Botany. 144:9-19. https://doi.org/10.1016/j.aquabot.2017.10.002

13. Jahnke M, Jonsson PR, Moksnes P-O, Loo L-O, Nilsson Jacobi M, Olsen JL. 2018. Seascape genetics and biophysical connectivity modelling support conservation of the seagrass Zostera marina in the eastern North Sea. Evolutionary Applications. 11:645–661. https://doi.org/10.1111/eva.12589

14. Moksnes P-O, Eriander L, Infantes E, Holmer M. 2018. Local regime shifts prevent natural recovery and restoration of lost eelgrass beds along the Swedish west coast. Estuaries and coasts. https://doi.org/10.1007/s12237-018-0382-y

15. Adams MP, Ghisalberti M, Lowe RJ, Callaghan P, Baird ME, Infantes E, O´Brien KRO. 2018. Water residence time controls the feedback between seagrass, sediment and light: Implications for restoration. Advances in Water Resources. 117:14-26. https://doi.org/10.1016/j.advwatres.2018.04.004

16. Ruesink JL, Stachowicz JJ, Reynolds P, Boström C, Cusson M, Douglass, J, Eklöf J, Engelen A, Hori M, Hovel K, Iken K, Moksnes P-O, Nakaoka M, O'Connor MI, Olsen J, Sotka E, Whalen M, Duffy JE. 2018. Form-function relationships in a marine foundation species depend on scale: a shoot to global perspective from a distributed ecological experiment. Oikos. 127:364-374. https://doi.org/10.1111/oik.04270

17. Reynolds P, Stachowicz JJ, Hovel K, Boström C, Boyer K, Cusson M, Eklöf JS, Engel FG, Engelen AH, Eriksson BK, Fodrie J, Griffin JN, Hereu C, Hori M, Hanley T, Ivanov M, Jorgensen P, Kruschel C, Lee K-S, McGathery K, Moksnes P-O, Nakaoka M, O’Connor MI, O’Connor N, Orth RJ, Rossi F, Ruesink J, Sotka E, Thormar J, Tomas F, Unsworth RKF, Whalen MA, Duffy JE. 2018. Latitude, temperature and habitat complexity predict predation pressure in eelgrass across the Northern Hemisphere. Ecology. 99:29-35. http://doi:10.1002/ecy.2064

18. Röhr ME, Holmer M, Baum JK, Björk M, Chin D, L Chalifour, Cimon S, Cusson M, Dahl M, Deyanova D, Duffy JE, Eklöf JS, Geyer JK, Griffin JN, Gullström M, Hereu CM, Hori M, Hovel KA, Hughes AR, Jorgensen P, Kiriakopolos S, Moksnes P-O, Nakaoka M, O’Connor MO, Petersen B, Reiss K, Reynolds PL, Rossi F, Ruesink J, Santos R, Stachowcz JJ, Tomas F, Lee K-S, Unsworth RKF, Boström C. 2018. Blue carbon storage capacity of temperate eelgrass (Zostera marina) meadows. Global Biogeochemical Cycles, 32:1457-1475. https://doi.org/10.1029/ 2018GB005941

19. Dahl M, Infantes E, Clevesjö R, Linderholm HW, Björk M, Gullström M. 2018. Increased current flow enhances the risk of organic carbon loss from Zostera marina sediments: Insights from a flume experiment. Limnology and Oceanography, 63(6): 2793-2805. https://doi.org/10.1002/lno.11009

20. Pereda-Briones L, Infantes E, Orfila A, Tomas F, Terrados J. 2018. Dispersal of seagrass propagules: interaction between hydrodynamics and substratum type. Marine Ecology Progress Series, 593: 47-59. https://doi.org/10.3354/meps12518

21. Meysick L, Infantes E, Boström C. 2019. The influence of hydrodynamics and ecosystem engineers on eelgrass seed trapping. PLoS ONE 14(9): e0222020 https://doi.org/10.1371/journal.pone.0222020

22. Kindeberg T, Röhr E, Moksnes P-O. Boström C, Holmer M. 2019. Variation of carbon contents in eelgrass (Zostera marina) sediments implied from depth profiles. Biology Letters 15: 20180831. http://dx.doi.org/10.1098/rsbl.2018.0831

23. Temmink RJM, Christianen MJA, Fivash GS, Angelini C, Boström C, Didderen K, Engel SM, Esteban N, Gaeckle JL, Gagnon K, Govers LL, Infantes E, van Katwijk MM, Kipson S, Lamers LPM, Lengkeek W, Silliman BR, van Tussenbroek BI, Unsworth RKF, Yaakub SM, Bouma TJ, van der Heide T. 2020. Mimicry of emergent traits amplifies coastal restoration success. Nature Communications, 11:3668 (2020). https://doi.org/10.1038/s41467-020-17438-4

24. Marin-Diaz B, Bouma TJ, Infantes E. 2020. Role of eelgrass on bed-load transport and sediment resuspension under oscillatory flow. Limnology and Oceanography, 65(2): 426-436. https://doi.org/10.1002/lno.11312

25. Riera R, Vasconcelos J, Baden S, Gerhardt L, Sousa R, Infantes E. 2020. Severe shifts of Zostera marina epifauna: comparative study between 1997 and 2018 on the Swedish Skagerrak coast. Marine Pollution Bulletin, 158: 111434. https://doi.org/10.1016/j.marpolbul.2020.111434

26. Dahl M, Asplund ME, Deyanova D, Franco JN, Koliji A, Infantes E, Perry D, Björk M, Gullström M. High seasonal variability in sediment carbon stocks of cold-temperate seagrass meadows. Journal of Geophysical Research: Biogeosciences, 125, e2019JGR005430. https://doi.org/10.1029/2019JG005430

27. Dahl M, Asplund ME, Björk M, Deyanova D, Infantes E, Iseaus M, Nyström A, Gullstrom M. 2020. The influence of hydrodynamic exposure on carbon storage and nutrient retention in eelgrass (Zostera marina L.) meadows on the Swedish Skagerrak coast. Scientific Reports, 10:13666 (2020). https://doi.org/10.1038/s41598-020-70403-5

28. Infantes E, Cossa D, Stankovik M, Panyawai J, Tuntiprapas P, Daochai C, Prathep A. 2020. Dugong reproductive behaviour in Koh Libong, Thailand: observations using drones. Aquatic mammals, 46(6): 603-608. https://doi.org/10.1578/AM.46.6.2020.603

29. Jahnke M, Moksnes P-O, Olsen JL. Serra, NS, Nilsson Jacobi M, Kuusemäe K, Corell H. Jonsson PR. 2020. Integrating genetics, biophysical, and demographic insights identifies critical sites for seagrass conservation. Ecological Applications. https://doi.org/10.1002/eap.2121

30. Infantes E, de Smit J, Tamarit E, Bouma TJ (2021) Making realistic wave climates in low-cost wave-mesocosms: a new tool for experimental ecology & biogeomorphology. Limnology and Oceanography: Methods. DOI: 10.1002/lom3.10425
Video-abstract: https://www.youtube.com/watch?v=MDzQXn64OQ4

31. Moksnes, P.-O.,  Röhr, M. E.,  Holmer, M.,  Eklöf, J. S.,  Eriander, L.,  Infantes, E., and  Boström, C..  2021.  Major impacts and societal costs of seagrass loss on sediment carbon and nitrogen stocksEcosphere  127):e03658. http://doi.org/10.1002/ecs2.3658

3. Avhandlingar och uppsatser

Avhandlingar

Eriander L. 2016. Restoration and management of eelgrass (Zostera marina) on the west coast of Sweden. Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.ISBN 978-91-628-9905-9

Masteruppsatser

Stolpmann L. 2020. Effect of sediment capping on turbidity and implications for seagrass growth. Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Kandidatuppsatser

1. Nilsson J. 2017. Eelgrass (Zostera marina L.) growth under the effect of deposited sediment on the leaves. Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

2. Fridell A. 2019. The effect of sediment deposition on sulfide intrusion in eelgrass. Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

3. Andersson N. 2019. Sand-capping as a method to reduce sediment resuspension and improve eelgrass restoration in Sweden. Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

4. Möller H. 2019. Effect of wave events and sediment dynamics: sediment resuspension in Askerön. Göteborgs universitet.

4. Populärvetenskapliga publikationer

1. Moksnes P-O.Går det att restaurera ålgrässängar? Västerhavet. 2010. ISSN 2000-5393.

2. Lawett E, Moksnes P-O. Ålgräs - kustens värdefulla undervattensängar. Västerhavet 2013. ISSN 1104-3458.

3. Eriander L, Moksnes P-O. Många små bryggor ger stor påverkan på ålgräs. Västerhavet 2017. ISSN 1104-3458.

4. Moksnes P-O, Loo L-O, Jonsson PR 2017. Åttitalets ålgräsängar - ett riktmärke i havet. Havetrapporten 1988. Havsmiljöinstitutet. ISBN: 978-91-982291-6-5.

Filmer och presentationer

1. Filmer från Zorro
2. Presentationer från Zorro online

1. Filmer från Zorro

Zorros YouTube-kanal med filmer om ålgräs och restaurering

a. Ålgräs varför det är viktigt (kort)

b. Ålgräs varför det är viktigt (lång)

Videohandbok för ålgräsrestaurering

c. Introduktion (1.28)

d. Val av restaureringslokal (10.49)

e. Skörd och plantering (5.47)

f. Uppföljning och utvärdering (4.10)

Övriga filmer

Eduardo förklarar Zorros planteringsarbete av ålgräs på Koster sommaren 2020
Göteborgs universitets produktion

Observation med drönare av dugonger som parar sig i Thailand
Forskningsstudie av Eduardo Infantes (läs mer)

2. Presentationer från Zorro online

Skydda och restaurera – så kan vi rädda kustens ekosystem (Per Moksnes, 20-11-04)
Baltic Breakfast (Östersjöcentrum)

Skydda och restaurera ålgräsängar
Moksnes ppt-presentation

Människan och havet 2.0
Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem(Per Moksnes, 20-09-09)

 

Sandtäckning som åtgärd för ålgräs
Restaurering i marin miljöer (Länsstyrelsen i Stockholm) (Per Moksnes 20-03-12)

Zorro i media

Mycket kol och kväve släpps ut när havets ängar försvinner
Vetenskapsradion P1 (21-08-04)

1800 ton sand kan rädda ålgräset mellan Göteborg och Stenungsund
SVT Väst (21-03-21)

Viktigt ålgräs skyddas i Göteborg
Göteborgs universitet (20-11-16)

Nät av potatisskal kan ge mer ålgräs
Göteborgs universitet (20-07-30)

Hotat ålgräs ska få nytt liv med Sveriges största restaurering
Dagens Nyheter (20-06-16)

Intervju med Per Moksnes om fritidsbåtars miljöpåverkan (Almedalen 2019)
Havmiljöinstitutets YouTube-kanal

Ny satsning ska rädda ålgräsängarna
SVT Nyheter Väst (19-07-13)

Forskare vill rädda ålgräsängarna
Tidningen Västsverige (18-02-16)

Ålgräs på väg att försvinna
Science Faculty Magazine, Göteborgs universitet (2015)

Forskning i ljuv förening (om Zorro:s pardoktorander)
GU Journalen (2015)

Ska man rädda en ålgräsäng är det bäst att tillkalla en jurist!
Handelshögskolans årsskrift 2012.

Ålgräset hotas - forskare vill sprida sand på havsbotten
Vetenskapsradion Nyheter i P1 (20-11-24)

Drönare avslöjar hur det står till i havets barnkammare
Vetenskapsradion Nyheter i P1 (19-08-21)

Ålgräsängar försvinner i snabb takt
P4 Göteborg (18-03-03)

Yngelkammare längs svenska kuster förstörs
Vetenskapsradion Klotet i P1 (18-09-28)

Kritiskt läge för havets barnkammare
Vetenskapsradion i P1 (16-09-19)

Så odlas ängar på havsbotten
Vetandets värld i P1 (14-06-20)

Ängar av sjögräs planteras på nytt
Vetenskapsradion i P1 (14-06-20)

Handbok för ålgräsrestaurering

Denna handbok ger en detaljerad vägledning för restaurering av ålgräs och tar upp alla viktiga steg i restaureringsprocessen, från utvärdering och val av lokaler, samråd och tillstånd, skörd och plantering, till övervakning och utvärdering av resultaten.

Videohandbok för ålgräsrestaurering

Videohandboken utgör ett komplement till rapporten "Handbok för restaurering av ålgräs i Sverige" (Moksnes m.fl. 2016) som i tre filmer sammanfattar de viktiga delarna av restaurering: Val av restaureringslokal, Skörd och plantering, och Uppföljning och utvärdering.

Video (1:27)
Ålgräsrestaurering - introduktion
Video (5:46)
Ålgräsrestaurering - skörd och plantering
Video (10:48)
Ålgräsrestaurering - val av restaureringslokal
Video (4:09)
Ålgräsrestaurering - uppföljning och utvärdering

Zorros YouTube-kanal

Zorro har en Youtube-kanal med filmer om ålgräs och restaurering. Här finns även videohandboken i ålgräsrestaurering.

Video (3:48)
Ålgräs – varför är det viktigt? (kort)
Video (6:42)
Ålgräs – varför är det viktigt? (lång)