ZORRO – Tvärvetenskaplig forskning om förvaltning och restaurering av ålgräsängar i Sverige
Kort beskrivning
Zorro är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram där marinekologer, oceanografer, ekotoxikologer, miljöjurister och miljöekonomer samarbetar kring frågor som rör förvaltning och restaurering av ålgräsekosystem. Arbetet utförs även i nära samarbete med olika myndigheter.
Zorro har bland annat tagit fram nationella vägledningar för restaurering och ekologisk kompensation av ålgräs, ett nationellt åtgärdsprogram för ålgräs och har producerat över 40 vetenskapliga publikationer och populärvetenskapliga artiklar.
Forskningsprogrammet Zorro
Tvärvetenskaplig forskning om förvaltning och restaurering av ålgräsängar i Sverige (Zostera restoration)
Zorro är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som startades 2011 vid Göteborgs universitet med det övergripande målet att förbättra förvaltningen av svenska kustekosystem, med fokus på ålgräsängar i Västerhavet. Programmet utgör en bas för forskningssamarbeten mellan marinekologer, oceanografer, ekotoxikologer, miljöjurister och miljöekonomer om förvaltning och restaurering av ålgräsekosystem. Arbetet utförs även i nära samarbete med olika myndigheter. Namnet ’Zorro’ är sammansatt från orden ’Zostera’ (ålgrässläktets latinska namn) och ’restoration’ (engelska för restaurering).
Arbetet inom Zorro leds av en grupp med forskare och studenter från Göteborgs universitet som koordinerar programmet och dess olika forskningsprojekt. Totalt samarbetar idag över 20 svenska och utländska forskare och personer från olika myndigheter i 6 olika forskningsprojekt som koordineras av programmet med medel från nationella forskningsråd, myndigheter och EU.
Forskningsprogrammet har bland annat tagit fram nationella vägledningar för restaurering och ekologisk kompensation av ålgräs, ett nationellt åtgärdsprogram för ålgräs och har producerat över 40 vetenskapliga publikationer och populärvetenskapliga artiklar. Vidare bedriver Zorro ett mycket aktivt utåtriktat arbete för att sprida information om ålgräs, varför det hotas och hur det kan skyddas och restaureras. Detta arbete bedrivs genom att forskare från programmet regelbundet håller i olika föreläsningar, medverkar i media, samt genom de filmer om ålgräs som programmet har producerat.
Forskningsgruppen
Koordinatorer
Forskare
Eduardo Infantes, Louise Eriander, Marlene Jahnke, Kristjan Laas, Elina Lampi, Mats Envall
Doktorander
Stefanie Ries, Johan Severinson, Maru Bernal
Projektassistenter 2025
Felix Steinbrecher, Karl Karlsson
Projektassistenter 2022-2024
Karl Karlsson, Johan Persson, Maru Bernal, Matilda Rasmussen, Henrik Möller
Examensstudenter 2025
Erica Wik, Karl Karlsson, Nina Eriksson, Hanna Thomsen
Examensstudenter 2017 – 2024
Erica Wik, Karl Karlsson, Maru Bernal Gómez, Elin Treutiger, Alex Koivukangas Larsen, Eva Pagan, Alexander Larsson, Henrik Möller, Nicolina Andersson, Lea Stolpmann, Astrid Fridell, Joakim Nilsson, Ida Johansson, Maja Billman, Aze Peeters, Niklas Niemi, Katarina Bergström, Beatriz Marin, Laura Djikhuizen, Selwyn Hoek, Tristan Alison.
Samarbetspartners
- Project Seagrass - seagrassrestorer.org
- Johan Höjersjö, Magnus Loven Wallerius, Fred Halldén. Laxekologi-gruppen (SEG), Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet
- Ingemar Andersson, Elisabeth Anderberg, Karin Thompson-Svanfeldt och Mikael Haldin, Havs- och vattenmyndigheten
- Beatrice Alenius, Anders Olsson, Anita Tullrot, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län
- Carlos Paz von Friesen Länsstyrelsen Västerbotten
- Oscar Törnqvist, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
- Erik Ytreberg, Chalmers Tekniska Högskola
- Michael Palmgren, Naturum Öresund
- Johan Eklöf, Sofia Wikström och Joakim Hansen Stockholms universitet
- Marianne Holmer, Syddansk Universitet, Danmark
- Christoffer Boström, Åbo Akademi University, Finland
Aktuellt
(15/9-25) Ny handbok om ålgräsrestaurering publicerad
En uppdaterad handbok om ålgräsrestaurering i Sverige har nu publicerats av forskningsgruppen ZORRO i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götaland. Den sammanfattar erfarenheter från restaureringsprojekt mellan 2016–2024 och presenterar nya lärdomar kring metoder, platsval, genetiska aspekter och praktisk tillämpning.
(4/7-25) Volontärer testar ny restaureringsmetod i Kosterhavet
I ett samarbete mellan Kosterhavets Naturum och Zorro har volontärer nyligen testat en ny metod för restaurering av ålgräs.
Metoden innebär att skott knyts fast vid bitar av armeringsjärn och släpps från båt på utvalda platser i havet.
Syftet är att utveckla restaureringstekniker som möjliggör volontärarbete utan behov av dykning eller snorkling – ett steg mot mer tillgängliga och inkluderande insatser för havsmiljön.
(13/6-25) Kristjan Laas försvarade sin avhandling "Ekologisk kompensation - Om juridik under ytan och relationen mellan rättsvetenskap och ekologi"
Avhandlingen berör relationen mellan rättsvetenskap och ekologi i genomförandet av miljömål.
Utgångspunkten är behovet av att bevara och undvika ytterligare förluster av livsmiljöer och biologisk mångfald, ofta benämnt "no net loss".
(8/6-25) Zorro ny partner till SeagrassRestorer
Zorro är nu samarbetspartner till plattformen SeagrassRestorer, som samlar och sprider kunskap om restaurering av sjögräs globalt.
Bakom initiativet står Project Seagrass tillsammans med internationella forskningsnätverk.
(12/12 -24) Volvo For Life Fund stödjer ålgräsrestaurering i Hakefjorden
Volvo Cars fond Volvo For Life Fund bidrar med medel till Zorro för att utöka planerad restaurering av ålgräs i Hakefjorden norr om Göteborg. Målet är bidra till ökad biologisk mångfald och bättre vattenkvalitet samt öka kunskapen om kustekosystemen.
(4/6 -24) 400 miljoner kr till EU Improve Aquatic Life
Zorro och Laxekologi-gruppen vid Göteborgs universitet har tillsammans med 17 olika partners mottagit 400 miljoner kr för att under en sjuårsperiod arbeta med 500 olika åtgärdsprojekt i svenska vattendrag och kustvatten inom EU-projektet Improve Aquatic Life.
Projektet som leds av Länsstyrelsen utgör ett av de största vattenvårdsprojekten i Europa. Zorro-gruppen ska bland annat jobba med större restaureringsprojekt av ålgräs i Hakefjorden i samarbete med Länsstyrelsen samt studera hur ålgräs påverkar rekryteringen av havsöring.
(24/8 -23) Forskning om ålgräs får 14 miljoner från Formas
Forskargruppen Zorro har fått 14 miljoner från Formas för att utveckla och införa nya verktyg för restaurering och långsiktigt skydd av ålgräsängar. Syftet med Formas utlysning är att öka kunskapen om samband mellan klimat, vatten och biologisk mångfald.
(17/5 -23) Djurlivet flyttar in snabbt i planterade ålgräsängar
Ålgräsängarna i södra Bohuslän har minskat kraftigt de senaste årtiondena och på många platser har de försvunnit helt. Forskare vid Göteborgs universitet har arbetat med restaurering av ålgräsängar i tolv år. Ängarna är viktiga för den biologiska mångfalden, då ålgräset fungerar som bostad eller barnkammare åt exempelvis ung torsk, krabbor och räkor.
En ny studie visar att djurlivet etablerar sig snabbt när ålgräset väl börjat växa. Redan efter den andra sommaren var den biologiska mångfalden i princip lika stor som i en gammal ålgräsäng.
(1/3 -23) Vackra och viktiga – sjögräsen får en egen FN-dag
Gröna ängar med sjögräs är inte bara vackra, de har också stor betydelse för kusternas ekosystem. För att uppmärksamma detta har FN utsett den 1 mars till internationella sjögräsdagen, "World Seagrass Day".
Marlene Jahnke forskar om Sveriges vanligaste sjögräs – ålgräs – vid Institutionen för marina vetenskaper. Hennes forskargrupp kartlägger den genetiska variationen i olika ålgräsängar, och undersöker hur ängarna hänger samman genetiskt. Resultaten kan användas för att identifiera ängar som är särskilt värdefulla och viktiga att bevara, men också för att hitta lämpliga ängar som kan bidra med plantor eller skott när vi vill restaurera och återskapa ängar som har blivit förstörda.
(30/9-22) Framgångsrik sandtäckning och ålgräsrestaurering vid Lilla Askerön
Under våren 2021 täcktes en hektar lerbotten med 1800 ton sand i en vik vid Lilla Askerön i Bohuslän, i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, för stabilisera botten, minska uppgrumling av sediment och förbättra ljusförhållandena för ålgräs. På sommaren planterades därefter 80 000 skott ålgräs på det sandtäckta området i ett försök att återfå ålgräs till viken.
Provtagning under hösten 2022 visar att ålgräset överlevt och tillväxt över förväntan där antalet skott tiodubblats till över 860 000 skott. Detta är den största framgångsrika ålgräsrestaureringen i skandinaviska vatten och första gången sandtäckning används för att möjliggöra en restaurering.
(7/9-22) Ålgräsets genetik avgör dess överlevnad
Ålgräsets genetiska historia kan spela en större roll än den lokala växtmiljön för hur storvuxna ängarna kan bli och för hur mycket andra växter och djur som vistas där. Det visar en global kartläggande studie där forskare från Zorro lett den svenska delen av studien som publicerades i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
Läs Göteborgs universitets pressmeddelande
Läs artikeln i PNAS
(12/7-22) Ny övervakning av ålgräs i Bohuslän med drönare och genetiska metoder
I samarbete med Länsstyrelsen i Västerbotten och Västra Götalands län utvecklar Zorro en ny typ av övervakning där man använder flygande drönare och drop-video för att skatta utbredningen av ålgräsängar i kombination med genetiska metoder för att skatta genetisk diversitet, konnektivitet och möjligheter för ålgräset att anpassa sig till t.ex. pågående klimatförändringar.
Över 100 vikar med ålgräs ska kartläggas av Zorro-teamet under sommaren.
(6/1-22) Att laga ett ekosystem - strå för strå planteras ålgräset om
Ålgräsängar spelar en nyckelroll i friska hav. Drygt 60 procent av dem har raderats ut i Bohuslän och ju fler som försvinner desto svårare är det att vända utvecklingen. Göteborgsforskare kämpar, men det är ingen enkel match att plantera 80 000 strån under vattnet.
Läs artikeln i Forskning och framsteg
Forskning och framsteg har också gjort en informativ PDF kring ålgräsets förmåga att fungera som en ekosystemingenjör: "Ålgräset – en genialisk ekosystemsingenjör".
(13/12 -21) Lovande resultat för ålgräsplantering i sand
Under sommaren planterade dykare 80 000 ålgrässkott Vid Lilla Askerön. Nu visar en uppföljning att ålgrässkotten överlevt och förökat sig till hela 176 400 skott. Även testplanteringar utanför det sandtäckta området visar på god överlevnad. Sandtäckningen verkar ha förbättrat ljusförhållandena tillräckligt i viken för att ålgräset ska kunna växa även utanför sanden.
Läs mer: Lovande resultat för ålgräsplantering i sand
Zorro på BlueSky
Följ Zorro på BlueSky för senaste nytt.
Pågående forskningsprojekt
Ekologiska interaktioner mellan havsöring och ålgräsängar (2024-2030)
Målet med projektet är att undersöka vilken roll ålgräsängar spelar för tillväxt och överlevnad av havsöringar i havet, samt vilken roll havsöringen spelar som predator för ålgräsets ekosystem.
I projektet används olika metoder för att märka och följa unga havsöringar i havet för att studera om de använder ålgräsängar som uppväxtområden, vad de äter och om ålgräset ökar tillväxt och skydd från bland annat skarvpredation i jämförelse med grundområden utan ålgräs. Med hjälp av bland annat maganalyser kommer även havsöringens effekt som predator på sina bytesdjur i ålgräsekosystemet att analyseras. Resultaten kan ge information om behovet av att samförvalta havsöring och ålgräsängar i havet.
Projektgrupp: Johan Höjesjö och Per Moksnes (PIs), Magnus Loven Wallerius, Fred Halldén (Göteborgs universitet)
Finansiering: Interreg Europe, EU LIFE Program
Sandtäckning och restaurering av ålgräs i Hakefjorden (2023-2030)
Målet med projektet är sandtäcka och restaurera upp till 5 hektar ålgräs vid Källnäs i Hakefjorden i Bohuslän och studera hur åtgärden påverkar biodiversitet och olika ekosystemtjänster i området.
I samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska samma restaureringsmetoder som framgångsrik använts vid Lilla Askerön anlitas på ett större område i Hakefjorden där botten först täcks av ett tunt lager sand för att minska uppgrumling av lersediment varefter ålgräs planteras på sanden. För att kunna studera hur åtgärden påverkar biodiversitet, vattenkvalitet, och inlagring av kol och kväve kommer dessa variabler undersöka både före och efter restaureringen, bland annat med hjälp av e-DNA-metoder.
Projektgrupp: Beatrice Alenius (PI), Anders Olsson (Länsstyrelsen i Västra Götalands län), Per Moksnes (PI GU), Eduardo Infantes, Louise Eriander, (Göteborgs universitet)
Finansiering: LOVA, EU LIFE Program, Volvo Cars
Ramverk för storskalig, klimatanpassad ålgräsrestaurering för biologisk mångfald i kustekosystemen (2023 - 2027)
Målet med det transdisicplinära projektet är att utveckla och möjliggöra införandet av nya förvaltnings- och finansieringsverktyg för att skala upp restaurering och skydd av kustnära livsmiljöer, med ålgräsängar som modellsystem.
Med en tvärvetenskaplig forskningsgrupp och i nära samarbete med myndigheter och företag, har vi som mål att (1) ta fram en nationell kartläggning av ålgräsets utbredning, genetik och ekosystemtjänster för att identifiera de ängar som är mest värdefulla och sårbara, i behov av skydd och restaurering, (2) identifiera ålgräs som är motståndskraftigt mot klimatförändringar och undersöka om plantering av klimatanpassade genotyper kan rädda hotade ängar i Östersjön, (3) utvärdera nya, storskaliga restaureringsmetoder för ålgräs och bedöma kostnaden och det ekonomiska värdet av producerade ekosystemtjänster, samt (4) studera hur hållbar finansiering kan utvecklas för att långsiktigt bekosta restaurering och skydd av kustnära ekosystem.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Lena Gipperth, Marlene Jahnke, Eduardo Infantes, Elina Lampi, Louise Eriander (Göteborgs universitet)
Finansiering: Vetenskapsrådet, FORMAS
Ålgräsets förmåga att överleva i en klimatpåverkad havsmiljö genom lokal anpassning (2023 - 2026)
Detta projekt syftar till att identifiera miljöfaktorer som driver lokal anpassning i ålgräs, Zostera marina, och förutsäga ålgräsets överlevnad i en framtida och föränderlig havsmiljö. Vi ska göra en genomisk studie över stora rumsliga skalor (hundratals km), och relatera genomiska mönster av lokal anpassning till olika miljöfaktorer.
Vi kommer sedan att förutsäga olika genotypers möjlighet till anpassning och överlevnad i en framtida klimatpåverkad havsmiljö. Våra förutsägelser kommer att verifieras i experimentella studier, där vi exponerar identiska genotyper (ålgräs är klonbildande) för olika miljöförändringar. Projektet gör det möjligt att införliva en evolutionär dimension i ekologiska frågeställningar, och lyfter betydelsen av genetisk mångfald inom förvaltning och bevarande av havsmiljön.
Projektgrupp: Marlene Jahnke (PI), Carl André, Kathleen Lotterhos
Finansiering: Vetenskapsrådet VR
Effekter av fleråriga algmattor på grunda kustekosystem (2022-2026)
Målet med projektet är studera vilken ekologisk funktion som lösdrivande, fleråriga algmattor av kräkel och sågtång har för grunda kustekosystem, samt vilka åtgärder som kan användas för att minska deras negativa påverkan på ålgräsängar.
I samarbete med kustkommunernas samarbetsprojekt 8+fjordar studeras bland annat hur biodiversiteten och produktionen av evertebrater i algmattor skiljer sig från närliggande bottnar med sjögräs eller utan vegetation. Med hjälp av fjärranalys och populationsgenetiska metoder studeras också algmattorna spridningsdynamik och konnektivitet. Försök med att skörda och stänga ute mattorna med staket från ålgräsängar studeras också.
Projektgrupp: Per Moksnes, Johan Severinson, Marlene Jahnke, Eduardo Infantes, (Göteborgs universitet), Niclas Åberg och Patrik Magnestam (8+fjordar, Stenungssunds kommun)
Finansiering: LOVA, Göteborgs universitet
Negativa effekter av strandkrabbor på ålgräs vid Sydkoster (2022-2025)
Målet med projektet är studera hur skador från strandkrabbor på ålgräs påverkar naturliga ålgräsängar och försök att restaurera ålgräs inom Kosterhavets nationalpark, samt att utveckla metoder för att minska skador vid ålgräsrestaurering.
I samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götalands län har studier genomförts som identifierat att strandkrabbor kan orsaka omfattande skador på ålgräs och medföra att storskaliga restaureringsförsök misslyckas, och möjligen förklara att ålgräset minskar runt Sydkoster. Studier pågår för att undersöka om olika planteringsmetoder och fiske av krabbor kan minska skador och möjliggöra restaurering i området.
Projektgrupp: Per Moksnes, Eduardo Infantes, Louise Eriander (Göteborgs universitet) och Anlita Tullrot (Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Kosterhavets nationalpark)
Finansiering: LOVA, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Småskalig fysisk påverkan och storskalig uppgrumling av sediment - Nya lösningar för en hållbar förvaltning grunda kustekosystem (2021-2025)
Målet med det tvärvetenskapliga projektet är kombinera fjärranalys, oceanografisk modellering, ekologiska och juridiska studier för att (1) försöka identifiera tröskelvärden när småskalig exploatering orsakar storskalig uppgrumling av sediment med stora ekologiska effekter på bl.a. ålgräs, (2) undersöka om dumpning av muddermassor från småbåtshamnar utgör en dominerande källa till en pågående spridning av TBT och andra föroreningar i kustmiljön, (3) utveckla en mer hållbar förvaltning av kustmiljön som beaktar kumulativa effekter av småskalig exploatering.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Lena Gipperth, Louise Eriander (Göteborgs universitet), Erik Ytreberg (Chalmers), Oscar Törnqvist (SGU).
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS
Ålgräsets genetik - viktig kunskap för förvaltning av en av Östersjöns nyckelarter i ett förändrat klimat (2020-2025)
Målet med projektet är att integrera ny kunskap om ålgräsets genetik kombinerat med modellering av konnektivitet och hur ålgräsets utbredning och demografi kan förändras i en framtid med klimatförändringar. Projektet kommer att använda olika tekniker för modellering som kan ge stöd för att prioritera när ålgräsängar ska få skydd eller restaureras, och bedöma olika ängars förmåga att återhämta sig och anpassa sig till framtida miljöförändringar.
Projektgrupp: Marlene Jahnke (PI), Per Jonsson, Kerstin Johannesson och Per Moksnes
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS
Utveckling och utvärdering av satellit- och drönarbaserade metoder för övervakning och kartläggning av marina naturvärden (2018-2025)
Målet med projektet är att (1) vidareutveckla metoder för att använda drönarbilder vid kartering och övervakning av den areella utbredningen av ålgräs och andra grunda undervattensmiljöer, (2) vidareutveckla analysmetoder för att använda satellitbilder för övervakning av vegetationsutbredning, samt (3) utveckling av en webb-plattform för satellitbildsanalyser av vegetationsutbredning längs Sveriges kuster.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Eduardo Infantes, Mats Envall, Henrik Möller, Matilda Rasmusen (Göteborgs universitet), Johnny Berglund, Carlos Paz von Friesen (Länsstyrelsen Västerbotten) Magnus Danbolt (Länsstyrelsen Kalmar), Lars Johansson (DHI).
Finansiering: Havs- och vattenmyndigheten
Avslutade forskningsprojekt
Sjögräs som ett naturligt skydd mot stranderosion (2019-2022)
Målet med projektet att kombinera småskalig experiment i laboratoriet, storskaliga fältstudier, samt biofysikaliska modellstudier för att studera hur ålgräsängar påverkar storskalig transport av sand och stranderosion, samt om ålgräsrestaurering kan användas som en åtgärd för att motverka stranderosion som befaras öka på grund av. klimatförändringar. I samarbete med myndigheter kommer resultaten att användas för att utveckla vägledningar för bevarande och restaurering av ålgräs längs vågexponerade kuster, där ängarnas skydd mot stranderosion kan inkluderas i kustzonsplaneringen.
Projektgrupp: Eduardo Infantes (PI), Per Moksnes (Göteborgs universitet), Charlotte Carlsson (Länsstyrelsen Skåne).
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS
Förvaltning och återställande av ålgräsängar (2018-2021)
Målet med projektet är att (1) utveckla nya åtgärder som kan förbättra miljön lokalt och möjliggöra restaurering av ålgräs, bl.a. ska sandtäckning av botten och kompletterande restaurering av blåmusslor undersökas, (2) genomföra storskalig restaurering av ålgräsrestaurering, samt (3) förbättra skyddet för ålgräs i Västra Götalandslän.
Projektgrupp: Beatrice Alenius (PI), Anders Olsson (Länsstyrelsen i Västra Götalands län), Per Moksnes (PI GU), Eduardo Infantes, Louise Eriander, Per Jonsson (Göteborgs universitet), Mogens Flindt (Syddanskt universitet).
Finansiering: Europeiska Havs- och fiskerifonden, Havs- och vattenmyndigheten
Ekologisk kompensation i kustmiljön ECOCOA (2018-2021)
Projektet ECOCOA syftar till att stödja användningen av ekologisk kompensation inom kustförvaltningen. Målet är att ta fram en vetenskapligt grundad vägledning för sätt att uppväga förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med mänsklig verksamhet.
Projektgrupp: Lena Bergström (PI), Göran Sundblad, Ulf Bergström, Patrik Kraufvelin (SLU Aqua), Per Moksnes (Göteborgs universitet), Scott Cole (EnviroEconomics Sweden), Linus Hasselström och Tore Söderqvist (Anthesis Enveco)
Finansiering: Naturvårdsverket
Kostnadseffektiv övervakning av kustmiljöer med hjälp av drönare (2018-2019)
Målet med projektet är att utveckla teknik och metoder för att använda drönar vid kartläggning och övervakning av utbredning av ålgräsängar och andra grunda undervattensmiljöer.
Projektgrupp: Eduardo Infantes (PI), Per Moksnes (Göteborgs universitet), Anita Tullrot (Länsstyrelsen i Västra Götalands län)
Finansiering: Vinnova
Utvärdering av lokaler för ålgräsrestaurering (2017-2018)
Målet med projektet är att identifiera lokaler för storskalig restaurering i södra Bohuslän där stora förluster av ålgräs skett.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Louise Eriander (Göteborgs universitet), Sandra Andersson (Marine monitoring), Ewa Lawett, Anders Olsson (Länsstyrelsen i Västra Götalands län).
Finansiering: Länsstyrelsen
Integrering av ålgräsets ekologiska och ekonomiska värden för en uthållig fysisk havsplanering och förvaltning (2016-2019)
Målet med det tvärvetenskapliga projektet är kombinera oceanografiska partikelmodeller, populationsgenetiska metoder och bioekonomiska modeller för att utveckla en serie nya spatiella förvaltningsredskap för områdesskydd och restaurering av ålgräsängar.
Projektgrupp: Per Jonsson och Per Moksnes (PIs), Lars-Ove Loo och Marlene Jahnke (Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet), Jeanine Olsen (Department of marine benthic ecology & evolution, University of Groningen, Holland), Berit Hasler och Janne Helin (Department of environmental science, Aarhus University)
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS
Towards science-based coastal management: Tipping points for seagrass conservation and restoration. (2015-2019)
Målet med projektet är att med empiriska studier och oceanografiska modeller studera hur ålgräsängar stabiliserar botten och motverkar resuspension och erosion av sedimentet för att förstå hur ålgräsängar påverkar ekologiska regimskiften i grunda kustområden.
Projektgrupp: Eduardo Infantes (PI), Per Moksnes (Göteborgs universitet), Marieke van Katwijk och Tjisse van der Heide (Radboud University Nijmegen), Tjeerd Bouma (NIOZ Royal Netherlands Institute for Sea Research).
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS
Långvarig kol- och kväveförvaring i svenska ålgrässediment (2015-2017)
Målet med projektet är att bedöma kapaciteten för långvarig kol- och kväveförvaring i ålgrässediment längs den svenska västkusten och vad som händer med sedimentet då en ålgräsäng går förlorad.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Eduardo Infantes, Louise Eriander (Göteborgs universitet), Christoffer Boström och Emilia Röhr (Åbo Akademi), Marianne Holmer, (Syddansk universitet), Johan Eklöf (Stockholm University)
Utveckling av förvaltning och restaurering av ålgräsekosystem (2014-2017)
Målet med projektet är att (1) studera de negativa processer som motverkar återhämtning och restaurering av ålgräs i områden där ängarna försvunnit, (2) utveckla oceanografiska och ekonomiska modellverktyg för ålgräsförvaltning, samt (3) producera detaljerade handböcker och instruktionsfilmer om restaurering av ålgräs i Sverige.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Lena Gipperth, Eduardo infantes, Scott Cole, Kristjan Laas, Louise Eriander och Per Jonsson (Göteborgs universitet) och Jonas Stenström (UntamedScience).
Finansiering: Havs- och Vattenmyndigheten
Icke-försämringskrav, kompensationsåtgärder och restaurering av marina habitat: rättsliga och ekologiska hinder och lösningar (2012-2018)
Målet med det tvärvetenskapliga projektet är att (1) identifiera rättsliga och biologiska orsaker till förlusterna av ålgräs och bristen på återhämtning, (2) bedöma de rättsliga och ekologiska begränsningarna och möjligheterna med kompensationsåtgärder, (3) utveckla kostnadseffektiva metoder för restaurering av ålgräshabitat, och (4) utveckla en alternativ lagstiftning som förhindrar försämring och ger incitament för restaurering av kusthabitat.
Projektgrupp: Lena Gipperth och Per Moksnes (PIs), Scott Cole, Eduardo infantes, Kristjan Laas, Louise Eriander (Göteborgs universitet)
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS, Göteborgs universitet
Publikationer
1. Rapporter om förvaltning och restaurering av ålgräs
2. Vetenskapliga publikationer
3. Avhandlingar och uppsatser
4. Populärvetenskapliga publikationer
Filmer och presentationer
1. Filmer från Zorro
2. Presentationer från Zorro online
3. Presentationer från MAST Annual Science Meeting
1. Filmer från Zorro
Zorros YouTube-kanal med filmer om ålgräs och restaurering
a. Ålgräs varför det är viktigt (kort)
b. Ålgräs varför det är viktigt (lång)
Videohandbok för ålgräsrestaurering
c. Introduktion (1.28)
d. Val av restaureringslokal (10.49)
e. Skörd och plantering (5.47)
f. Uppföljning och utvärdering (4.10)
Övriga filmer
Eduardo förklarar Zorros planteringsarbete av ålgräs på Koster sommaren 2020
Göteborgs universitets produktion
Observation med drönare av dugonger som parar sig i Thailand
Forskningsstudie av Eduardo Infantes (läs mer)
2. Presentationer från Zorro online
Skydda och restaurera – så kan vi rädda kustens ekosystem (Per Moksnes, 20-11-04)
Baltic Breakfast (Östersjöcentrum)
Skydda och restaurera ålgräsängar
Moksnes ppt-presentation
Människan och havet 2.0
Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem(Per Moksnes, 20-09-09)
Sandtäckning som åtgärd för ålgräs
Restaurering i marin miljöer (Länsstyrelsen i Stockholm) (Per Moksnes 20-03-12)
3. Presentationer från MAST Annual Science Meeting
Zorro presenterade sina erfarenheter med att utveckla ålgräsrestaurering för svenska förhållanden, samt att använda sandtäckning för att förbättra miljöförhållanden för ålgräs vid online-konferensen MAST Annual Science Meeting 5-7 oktober 2021.
Nedan hittas abstrakt och videoinspelningar av presentationerna (på engelska).
1. Eelgrass restoration in NW Sweden: Lessons learned (Moksnes et al.)
2. Sand capping to promote eelgrass restoration (Infates et al.)
Zorro i media
Ny forskning: Återplanterat ålgräs fick djurliv att återvända
SVT Väst (23-05-20)
Djuren återkom snabbt till ålgräset
Vetenskapsradion Nyheter (23-05-19)
Nya ålgräsängar succé för djurlivet
Aftonbladet (23-05-19)
Här återskapas de bad- och fiskevatten som många minns från barndomen
Vetenskapsradion På djupet (23-05-16)
Succé för havsprojektet på Västkusten – ålgräset har tiodubblats
G-P (22-09-30)
Fiskarnas rike - bakom kulisserna. Avsnitt 7: Fiskforskarna
SVT (21-10-24)
Brännande invasion på Västkusten
Deep Sea Reporter (21-10-01)
"Skyddar vi inte ängarna släpper vi ut en bomb"
Deep Sea Reporter (21-09-24)
Mycket kol och kväve släpps ut när havets ängar försvinner
Vetenskapsradion P1 (21-08-04)
Förluster av ålgräsängar ger stora utsläpp av kol och näringsämnen
Göteborgs universitet (21-08-03)
Svårt att restaurera ålgräs – krav på att det ska skyddas
Dagens Nyheter (21-06-30)
Ålgräs – blomväxten som koloniserade havets mjukbottnar
Sveriges vattenmiljö (21-05-21)
Sista chansen att rädda livsviktiga gräset i havet
Göteborgs-Posten (21-05-17)
Forskaren: Så påverkas havet av bryggorna och båtarna
SVT Nyheter Halland (21-05-06)
1800 ton sand kan rädda ålgräset mellan Göteborg och Stenungsund
SVT Väst (21-03-21)
Ålgräs återplanteras med hjälp av sand
Göteborgs universitet (21-03-12)
Viktigt ålgräs skyddas i Göteborg
Göteborgs universitet (20-11-16)
Nät av potatisskal kan ge mer ålgräs
Göteborgs universitet (20-07-30)
Hotat ålgräs ska få nytt liv med Sveriges största restaurering
Dagens Nyheter (20-06-16)
Intervju med Per Moksnes om fritidsbåtars miljöpåverkan (Almedalen 2019)
Havmiljöinstitutets YouTube-kanal
Ny satsning ska rädda ålgräsängarna
SVT Nyheter Väst (19-07-13)
Forskare vill rädda ålgräsängarna
Tidningen Västsverige (18-02-16)
Ålgräs på väg att försvinna
Science Faculty Magazine, Göteborgs universitet (2015)
Forskning i ljuv förening (om Zorro:s pardoktorander)
GU Journalen (2015)
Ska man rädda en ålgräsäng är det bäst att tillkalla en jurist!
Handelshögskolans årsskrift 2012.
Ålgräset hotas - forskare vill sprida sand på havsbotten
Vetenskapsradion Nyheter i P1 (20-11-24)
Drönare avslöjar hur det står till i havets barnkammare
Vetenskapsradion Nyheter i P1 (19-08-21)
Ålgräsängar försvinner i snabb takt
P4 Göteborg (18-03-03)
Yngelkammare längs svenska kuster förstörs
Vetenskapsradion Klotet i P1 (18-09-28)
Kritiskt läge för havets barnkammare
Vetenskapsradion i P1 (16-09-19)
Så odlas ängar på havsbotten
Vetandets värld i P1 (14-06-20)
Ängar av sjögräs planteras på nytt
Vetenskapsradion i P1 (14-06-20)
Handbok för ålgräsrestaurering
Denna handbok ger en detaljerad vägledning för restaurering av ålgräs och tar upp alla viktiga steg i restaureringsprocessen, från utvärdering och val av lokaler, samråd och tillstånd, skörd och plantering, till övervakning och utvärdering av resultaten.
Zorros handbok nu på Engelska
Zorros handbok om ålgräsrestaurering finns nu också översatt till Engelska. Här finns den engelska handboken att ladda ner.
Videohandbok för ålgräsrestaurering
Videohandboken utgör ett komplement till rapporten "Handbok för restaurering av ålgräs i Sverige" (Moksnes m.fl. 2016). Handboken innehåller en introduktionsfilm till ålgräsrestaurering, samt sammanfattar de viktiga delarna av restaurering: 1) Val av restaureringslokal, 2) Skörd och plantering, och 3) Uppföljning och utvärdering.