Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Båtar i hamn sedda från ovan.
Foto: Tracey Jennings
Länkstig

FN:s årtionde för havsforskning och hållbar utveckling

FN har beslutat att under 2021–2030 fokusera på havsforskning och hållbarhet. Syftet är att årtiondet ska höja hälsotillståndet i världshaven och stärka förutsättningarna för en hållbar utveckling av hav och kuster. För att göra det krävs ett internationellt erkännande av vetenskapens viktiga roll i att stärka kopplingen mellan havet och Agenda 2030.

Mål för årtiondet 

Genom starkare internationellt samarbete kommer decenniet stärka vetenskaplig forskning och innovativ teknik för att säkerställa att vetenskapen tillgodoser samhällets behov:

  • Ett rent hav där källorna till föroreningar identifierats, reducerats eller eliminerats.
  • Ett friskt och motståndskraftigt hav där förvaltningen av de marina ekosystemen bygger på god kunskap.
  • Ett hållbart produktivt hav som säkrar livsmedelsförsörjning och en hållbar blå ekonomi.
  • Ett förutsägbart hav där samhället har förmågan att förstå och förutsäga förändrade förhållanden i havet.
  • Ett säkert hav där liv och försörjningsmöjligheter är skyddade från havsrelaterade faror.
  • Ett transparent och tillgängligt hav med jämlik och öppen tillgång till data, information, teknologi och innovation.
  • Ett inspirerande och engagerande hav där samhället förstår och värderar haven i relation till hållbar utveckling och människors välbefinnande.

Läs mer på den officiella webbplatsen för FN:s årtionde för havsforskning för hållbar utveckling.

Sveriges roll

Formas, Havs-och vattenmyndigheten, SMHI och Sida har fått i uppdrag av regeringen att planera svenska prioriteringar och aktiviteter. I rapporten "Ett svenskt bidrag till FN:s årtionde för havsforskning för hållbar utveckling 2021–2030" har de tagit fram förslag på fyra fokusområden för det svenska arbetet. 

  • Ekosystembaserad havsförvaltning
  • Datamodellering
  • Havsmedvetenhet
  • Innovation och digitalisering

Det här kräver kunskap om hur ekosystemen fungerar och hänger ihop, vilket i sin tur kräver observationsdata och modeller som kan testas och användas för att förutsäga effekter av åtgärder och förändringar.

Kunskapen måste också spridas, så att både medborgare och valda politiker är medvetna om hur havet fungerar och påverkar våra liv.

Slutligen är innovation nödvändig för att kunna använda haven på ett hållbart sätt och få ut den fulla potentialen för hållbar matproduktion, energiproduktion, transporter med mera.

Göteborgs universitets bidrag

Genom Havsmiljöinstitutet bistår Centrum för hav och samhälle i planering av det svenska deltagandet i FN:s årtionde för havsforskning. 

Universitet har satsningar som kopplar till samtliga fyra svenska fokusområden. Några av dessa satsningar är: 

Bidra till FN:s årtionde för havsforskning

Organisationer, föreningar, företag, forskargrupper och institutioner kan bidra till årtiondet genom att ansöka om att bli partner. Som partner kan man:

  • Delta vid evenemang och aktiviter
  • Organisera evenemang och aktiviteter
  • Dela med sig av och sprida sin forskning
  • Delta i diskussionsforum
  • Hjälpa till att sprida information om årtiondet.