Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Kerstin Johannesson

Kerstin Johannesson

Professor

Institutionen för marina
vetenskaper
Telefon
031-786 96 11
0766-22 96 11
E-post
kerstin.johannesson@gu.se
Besöksadress
Tjärnö marina laboratorium, Laboratorievägen 10
45296 Strömstad
Postadress
Tjärnö marina laboratorium
45296 Strömstad

Om Kerstin Johannesson

Arbetsplats: Tjärnö marina laboratorium

Professor i marin ekologi och föreståndare för Tjärnö marina laboratorium

Jag är evolutionsbiolog och min forskning handlar om att förstå vilka biologiska mekanismer som leder till ökad biologisk mångfald och till nya arter. Jag använder marina organismer som studieobjekt, främst strandsnäckor men också bl.a. tång och sjöpungar.

Forskningsinriktning

Forskningsprojekt

Populärvetenskapliga publikationer och rapporter

Meritförteckning

Forskningsinriktning

Allt sedan livets uppkomst har populationer och arter förändrats kontinuerligt och med tiden bildas ny variation inom arter och även nya arter. Redan Darwin hade tankar om hur artbildning går till, men fortfarande idag förstår vi inte väsentliga steg i denna process.

Artbildning har tidigare ansetts ske mycket långsamt och vara en följd av storskaliga geologiska processer som avskärmar populationer. Min forskning visar att reproduktionsbarriärer kan uppstå mycket snabbt (tusentals år) och utan att fysiska barriärer skiljer populationer. Att förstå vilka mekanismer som driver uppkomst av ny biologisk mångfald är viktigt i tider av stora mänskliga ingrepp i naturen som orsakar att arter och bestånd går förlorade i allt raskare takt. Min kunskap om marina ekosystem och marin naturvård använder jag också för att svara på frågor som rör biodiversitet, miljö och naturvård i våra hav. Jag sitter i styrgruppen för lokalförvaltning av ett kustnära fiske (Samförvaltning norra Bohuslän), och i den lokala delegationen som leder vår enda marina nationalpark (Kosterhavets nationalpark), och jag har till och från olika expertuppdrag för nationella myndigheter och för regering och departement.

Forskningsprojekt

Jag har lett flera större nationella och internationella forskningsprogram.

CeMEB - Centrum för marin evolutionsbiologi (2008-2020)

Ett Linnécentrum för forskning kring hur organismer förändras när omgivningen ändras. Finansierade genom bl.a. ett Linnébidrag från forskningsråden VR och Formas.

Mer information om centrets finns på www.cemeb.science.gu.se

BaltGene (2009-2011) och Bambi (2014-2017)

EU forskningsprojekt finansierade genom EU programmet BONUS. Fokus i båda projekten var genetisk biodiversitet hos marina arter i Östersjön.

Mer information finns på bambi.gu.se/

Kunskap för förvaltare finns på bambi.gu.se/baltgene

MARBIPP - marin biodiversitet, mönster och processer (2001-2006)

Programmet undersökte hur fem viktiga kustnära marina biotoper fungerar med avseende på de processer som påverkar biologisk mångfald. Programmets resultat redovisade bland annat på en hemsida för avnämare: www.marbipp.tmbl.gu.se/

EUMAR - ett europeiskt forskningsprogram om genetisk biologisk mångfald (2001-2004)

EU finansierat forskningsprogram om kustnära marina arters genetik. Arter som studerades i programmet var havstulpaner, skålsnäckor, strandsnäckor, sjögräs och brunalger.

Jag är för närvarande partner i följande internationella projekt:

MARFOR - Marine forest (Marina skogar)

(2017-2019)

ERA-net projekt om brunalger. Projektet studerar effekter av klimatförändringar på Europas marina skogar av kelp och tång.

Följande rapporter på svenska har jag medverkat i:

Rapporter

Havet - tid för en ny strategi. Havsmiljökommissionens betänkande SOU 2003:72.

Strategi för hav och kust utan övergödning. Rapport från Miljövårdsberedningen MVB PM2005:1.

Strategi för ett hållbart fiske. Miljövårdsberedningens promemoria 2006:1. (fiskerapport2006_1.pdf)

Ett urval populärvetenskapliga texter

(vetenskapliga publikationer och CV finns på den engelska sidan)

Janson K 1986 Hur uppstår nya djurarter ? Forskning och framsteg 2/86

Johannesson K 1989 Kala bältet mellan land och hav. Forskning och Framsteg 5/89

Johannesson K 2002 Arters uppkomst i nytt ljus. Forskning och Framsteg 3/02

Johannesson K 2005 Biologisk mångfald - inte bara arter. I: Bevara arter - till vilket pris? Formas Fokuserar (red. B. Johansson), Formas, Stockholm.

Johannesson K 2005 Havets nyckelarter måste fungera. I: Bevara arter - till vilket pris? Formas Fokuserar (ref. B. Johansson), Formas, Stockholm.

Johannesson K, André C & Kautsky L 2007 Snabb evolution i Östersjön. Forskning och Framsteg 3:34-38. (2nd pris i FoF manustävling 2007).

Johannesson K, André C & Kautsky L 2007. Havets genetik viktig i hållbar förvaltning. I “Havet- om miljötillståndet i svenska havsområden” Rapportserie från Naturvårdsverket i samarbete med de marina centra.

Johannesson K 2009. Rödlistor och ekosystemansats – en svårlöst ekvation. Kapitel i antologin: Naturvård bortom 2009. (red. Lars J Lundgren). Kassandra.

Johannesson K 2010. Bevara bjälklagsarterna – nödvändigt recept för hållbara ekosystem. Biodiversa. (Biodiversa utges av Svenska Artdatabanken).

Johannesson K 2011. Den bortglömda mångfalden. Havsutsikt 2/2011. (Havsutsikt utges av Havsmiljöinstitutet i Göteborg i samarbete med Umeå och Stockholm marina centra).

Johannesson K 2011. Ta fisken och miljön I samma båt. Framtider nr 3/11 (Framtider utges av Institutet för framtidsstudier, Stockholm).

Johannesson K 2013. Försök att återskapa Bohusläns torskbestånd. Västerhavet.

Johannesson K & Liljenström S. 2017. Genetisk mångfald som gör skillnad. Havsutsikt 2/2017, 19-21.

Johannesson K & Liljenström S. 2020. Snäckans supergener visar hur arter bildas. Forskning och Framsteg 4/2020.