Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Foto: C. Olsson
Länkstig

Masterprogrammet i biologi har fem huvudprofiler, som fokuserar kring de fem examenskurser du kan välja mellan under ditt sista år - Evolutionär ekologi & beteendebiologi, Fysiolog & cellbiologi, NaturvårdsbiologiBiodiversitet & systematik samt Marin ekologi. Men vägen dit kan se ut på många sätt, och du har stor frihet att själv plocka ihop de kurser som du vill ska ingå i din examen.

Här har vi beskrivit ett antal olika lämpliga kombinationer, beroende på vad du har för framtidsplaner och förhoppningar efter utbildningen.

Läs mer om förkunskapskrav med mera

Evolutionär ekologi & beteendebiologi

Examenskursen Evolutionär ekologi & beteendebiologi passar framförallt för dig som är intresserad av de ekologiska orsakerna bakom urval och evolution, och konsekvenserna detta har för populationer, arter och ekosystem.

Beroende på vilken kombination av kurser du läser under första året kan du få en profil som antingen är mer inriktad mot grundforskning eller mot en mer praktisk tillämpning.

Foto: C. Olsson

Första året
Hösttermin period 1
Du inleder höstterminen med BIO426 Evolutionär ekologi, som ger fördjupad kunskap om evolutionära processer och hur de ger upphov till den fantastiska variation i biologiska egenskaper som vi ser runt omkring oss.

Hösttermin period 2
Under period 2 läser du BIO418 Bevarandebiologi och populationsgenetik. Kursen ger dig en inblick i hur populationsgenetiska och genomiska data används för att studera och analysera frågeställningar inom evolution,  ekologi och naturvård.

Alternativt kan du läsa BIO403 Avancerad bioinformatik som ger dig en ökad förståelse för hur du använder bioinformatiska metoder och algoritmer i olika typer av analyser,

Vårtermin period 1
Under första delen av vårterminen rekommenderar vi att du läser BIO560 Zoologisk ekofysiologi ur ett klimatperspektiv, som behandlar fysiologiska anpassningar hos djur till olika miljöer, och hur dessa är kopplade till olika beteenden.

Beroende på vad har läst sen tidigare kan du också välja bland följande kurser på grundnivå:

Vårtermin period 2
Under period 2 på vårterminen kan vi erbjuda tre olika kurser:
Kursen BIO442 Evolutionär genomik ger dig teoretiska och praktiska kunskaper i DNA-analyser på genomnivå.

Under kursen BIO451 Experimentell marin ekologi ges du förutom fördjupad kunskap inom marinekologi, en god inblick i vetenskapsmetodik och experimentdesign

På  kursen BIO566 Ekologi och fiskevård i rinnande vatten får du lära dig mer om faktorer som påverkar olika typer av vattendrag, och därmed också situationen för de organismer som lever där. Du får även praktisk träning i olika naturvårdande metoder.

 

Andra året
Under andra året kommer du framförallt att fokusera på ditt avslutande examensarbete inom ramen för kursen BIO717 Evolutionär ekologi och beteendebiologi, men du kan även välja att läsa ytterligare kurser om sammanlagt 30 hp (och göra ett kortare examensarbete).

Exempel på framtida arbetsplatser

  • Kommuner och länsstyrelser
  • Djurparker och museer
  • Forskning inom universitetsvärlden
  • Statliga verk som Naturvårdsverket och Jordbruksverket

Naturvårdsbiologi

Kurserna inom profilområdet naturvårdsbiologi syftar till att förmedla kunskapen om hur biologiskt värdefulla naturtyper uppstår, varför de förändras och hur de bäst förvaltas. Kurserna tar också upp hur biologiska värden kan bevaras och skapas i en av människan exploaterad natur och i urbana miljöer.

Foto: C. Olsson

Första året
Hösttermin period 1
Du inleder höstterminen med BIO499 Naturvård, förvaltning och skötsel där du får kunskap om vilka åtgärder som är lämpliga för att sköta eller restaurera olika miljötyper, liksom vilka olika typer av skydd som finns och vad de innebär i praktiken.

Hösttermin period 2
Under period 2 läser du BIO418 Bevarandebiologi och populationsgenetik. Kursen ger dig en inblick i hur populationsgenetiska och genomiska data används för att studera och analysera olika frågeställningar inom ekologi och naturvård.

Alternativt kan du läsa ES1401 Miljövetenskap: Miljökonsekvensanalys som ger fördjupade kunskaper i olika metoder för miljökonsekvensanalyser samt vad en bra miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska innehålla och hur den ska utformas.

Vårtermin period 1
Under första perioden av vårterminen kan du välja mellan flera olika passande kurser, lite beroende på hur du vill inrikta dig.
Kursen ES2610 Tillämpad miljörätt ger dig kunskap om rättsfrågor rörande skyddet av den yttre miljön med tonvikt på svensk miljörätt, men du kommer även att få en orientering om EU:s miljörätt, internationell miljörätt och förvaltningsrätt.

BIO560 Zoologisk ekofysiologi ur ett klimatperspektiv, som behandlar fysiologiska anpassningar hos djur till olika miljöer, och hur dessa är kopplade till olika beteenden.

Beroende på vad har läst sen tidigare kan du också välja bland följande kurser på grundnivå:

Vårtermin period 2
Under andra perioden av vårterminen rekommenderar vi i första hand två olika kurser:
BIO471 Kunskapsförmedling och kommunikation för naturvårdsbiologer ger dig kunskap och färdigheter om hur man som biolog informerar om natur och miljö, och inte minst  behovet av naturvård,  till både en bred allmänhet och en personer som är mer specialintresserade.

På  kursen BIO566 Ekologi och fiskevård i rinnande vatten får du lära dig mer om faktorer som påverkar olika typer av vattendrag, och därmed också situationen för de organismer som lever där. Du får även praktisk träning i olika naturvårdande metoder.

 

Andra året
Under andra året kommer du framförallt att fokusera på ditt avslutande examensarbete inom ramen för kursen BIO797 Naturvårdsbiologi, men du kan även välja att läsa ytterligare kurser om sammanlagt 30 hp (och göra ett kortare examensarbete).

Exempel på framtida arbetsplatser

  • Kommuner och länsstyrelser
  • Statliga verk som Naturvårdsverket och Jordbruksverket
  • Konsultföretag inom till exempel miljöövervakning
  • Forskning inom universitetsvärlden

Fysiologi & cellbiologi

Examenskursen i Fysiologi & cellbiologi är lämplig för dig som vill förstå hur celler och organismer fungerar.  Tänkbara frågeställningar omfattar allt från hur övergripande fysiologiska processer hos både växter och djur påverkas av miljöfaktorer som gifter, temperatur, pH, salthalt eller syretillgång,  till detaljerade studier på cell- och organellnivå, till exempel cellsignalering, enzymaktivitet och membrantransport.

Foto: C. Olsson

Rekommenderade kurser

Inom profilområdet Fysiologi & cellbiologi kan man urskilja fyra huvudspår - ekofysiologi, zoofysiologi, växtfysiologi samt humanfysiologi. Det medför att vi kan finna studenter som gjort sitt examensarbete inom något av dessa områden  inom ett brett spektrum av arbetsplatser.

Kurserna inom Ekofysiologi -spåret syftar till att ge fördjupade kunskaper i hur växter och djur fysiologiskt har anpassats till samt svarar på olika omvärldsfaktorer. Särskild tonvikt läggs vid hur organismernas fysiologi påverkas av globala miljöförändringar såsom till exempel höjd koldioxidhalt och temperatur.

Första året
Hösttermin period 1
Under första perioden av höstterminen rekommenderar vi att du läser BIO426 Evolutionär ekologi, som ger fördjupad kunskap om evolutionära processer och hur de ger upphov till biologisk variation och mångfald.

Därefter följer tre kurser med fokus på fysiologi hos antingen växter eller djur.

Hösttermin period 2
Under kursen BIO484 Marina djur: Jämförande fysiologi och tillämpningar inom vattenbruk lär du dig mer om hur främst marina djur reagerar på och anpassar sig till förändringar i omgivning. Kursen tar även upp hur du kan tillämpa dina fysiologiska grundkunskaper när det gäller odling av marina djur.

Vårtermin period 1
Under första delen av vårterminen läser du BIO560 Zoologisk ekofysiologi ur ett klimatperspektiv, som behandlar fysiologiska anpassningar hos djur till olika miljöer, och hur dessa påverkas av förändringar av till exempel temperatur, pH, syretillgång eller salthalt.

Vårtermin period 2
BIO506 Botanisk ekofysiologi ur ett klimatperspektiv får du istället lära dig hur växter svarar fysiologiskt på olika miljöfaktorer och den pågående klimatförändringen, samt hur detta i sin tur påverkar storskaliga ekosystemprocesser och klimatet.

 

Andra året
Under andra året kommer du framförallt att fokusera på ditt avslutande examensarbete inom ramen för kursen BIO727 Fysiologi och cellbiologi, men du kan även välja att läsa ytterligare kurser om sammanlagt 30 hp (och göra ett kortare examensarbete).

Det zoofysiologiska spåret liknar till stor del ekofysiologispåret men i stället för växtfysiologi andra perioden på vårterminen år 1 rekommenderar vi att du läser BIO566 Ekologi och fiskevård i rinnande vatten.

Första året
Hösttermin period 1
Under första perioden av höstterminen rekommenderar vi att du läser BIO426 Evolutionär ekologi, som ger fördjupad kunskap om evolutionära processer och hur de ger upphov till biologisk variation och mångfald.

Hösttermin period 2
Under kursen BIO484 Marina djur: Jämförande fysiologi och tillämpningar inom vattenbruk lär du dig mer om hur främst marina djur reagerar på och anpassar sig till förändringar i omgivning. Kursen tar även upp hur du kan tillämpa dina fysiologiska grundkunskaper när det gäller odling av marina djur.

Vårtermin period 1
Under första delen av vårterminen läser du BIO560 Zoologisk ekofysiologi ur ett klimatperspektiv, som behandlar fysiologiska anpassningar hos djur till olika miljöer, och hur dessa påverkas av förändringar av till exempel temperatur, pH, syretillgång eller salthalt.

Vårtermin period 2
På  kursen BIO566 Ekologi och fiskevård i rinnande vatten får du lära dig mer om faktorer som påverkar olika typer av vattendrag, och därmed också situationen för de organismer som lever där. Du får även praktisk träning i olika naturvårdande metoder.

 

Andra året
Under andra året kommer du framförallt att fokusera på ditt avslutande examensarbete inom ramen för kursen BIO727 Fysiologi och cellbiologi, men du kan även välja att läsa ytterligare kurser om sammanlagt 30 hp (och göra ett kortare examensarbete).

Det växtfysiologiska spåret saknar en tydlig startkurs, men därefter följer tre perioder med fokus på växter.

Första året
Hösttermin period 1
Under första perioden på höstterminen kan du välja fritt bland alla våra kurser inom biologi. Du kan också välja kurser inom angränsande områden som kemi eller geovetenskap.

Hösttermin period 2
Under period 2 på hösten rekommenderar vi att du läser BIO330 Genteknisk modifiering av nyttoväxter. Notera att detta är en 7,5 hp-kurs, och den behöver därför kombineras med ytterligare 7,5 hp under utbildningen.

Vårtermin period 1
Under första perioden på vårterminen kan du läsa BIO350 Växtfysiologi i en föränderlig miljö, som är en fördjupningskurs på grundnivå. Under kursen får du lära dig mer om hur miljön påverkar grundläggande fysiologiska processer hos terrestra och akvatiska växter samt deras nära släktingar cyanobakterier och alger, från cellulär till organismnivå.

Vårtermin period 2
Under andra perioden av vårterminen kan du välja mellan två kurser:
Under BIO530 Växtmolekylärbiologi och bioteknologi får du lära dig mer om både de inre processer som styr växterna och olika metoder inom växtbioteknik och molekylärbiologi som kan användas för att öka kunskapen inom området.

BIO506 Botanisk ekofysiologi ur ett klimatperspektiv får du istället lära dig hur växter svarar fysiologiskt på olika miljöfaktorer och den pågående klimatförändringen, samt hur detta i sin tur påverkar storskaliga ekosystemprocesser och klimatet.

 

Andra året
Under andra året kommer du framförallt att fokusera på ditt avslutande examensarbete inom ramen för kursen BIO727 Fysiologi och cellbiologi, men du kan även välja att läsa ytterligare kurser om sammanlagt 30 hp (och göra ett kortare examensarbete).

Humanfysiologispåret  passar dig som vill fördjupa dig i hur människokroppen fungerar både vid hälsa och sjukdom, och som kanske tänker dig en framtid inom forskning eller läkemedelsutveckling.

Första året
Hösttermin period 1
Beroende på vad du har läst sen tidigare kan du under första perioden på höstterminen välja en av följande kurser på grundnivå:
BIO213 Cell- och utvecklingsbiologi ger dig fördjupade kunskaper i utvecklingsbiologi från cellulär nivå till bildandet av en komplett organism, med fokus på molekylära och cellulära utvecklingsmekanismer hos olika modellorganismer (nematoder, bananflugor, möss och Arabidopsis).

På kursen BIO235 Immunologi får du lära dig mer om immunsystemets utveckling, utbildning och aktivering för att effektivt kunna bekämpa patogener.

Hösttermin period 2
Under andra perioden på hösten rekommenderar vi att du läser BIO232 Humanfysiologi som är en fördjupningskurs på grundnivå. Kursen ger dig fördjupad kunskap i hur olika organsystem styrs och samverkar med varandra, samt en inblick i vad som kan ligga bakom olika sjukdomstillstånd.

Om du redan har läst en fördjupningskurs i humanfysiologi eller motsvarande kan du istället läsa BIO524 Läkemedelsutveckling som ger dig övergripande kunskap om hela utvecklingsprocessen av läkemedel, från den första idén och den initiala optimeringen till prekliniska in vitro- och in vivo-studier, kliniska studier och slutligt marknadsgodkännande.

Du kan också välja BIO523 Utveckling av läkemedel. Notera att detta är en 7,5 hp-kurs på halvfart (50%).

Vårtermin period 1
BIO501 Neurobiologi ger dig fördjupad kunskap om nervsystemets struktur och funktion genom att undersöka molekyler, celler och kretsar som styr beteende.

Vårtermin period 2
BIO467 Immunologi och sjukdomspatogenes ger dig fördjupade kunskaper om immunsystemet, principerna för immunsvar vid olika typer av infektioner och kroniska sjukdomstillstånd som till exempel cancer och autoimmunitet samt  hur vaccination och läkemedelsbehandling påverkar immunsystemet.

 

Andra året
Under andra året kommer du framförallt att fokusera på ditt avslutande examensarbete inom ramen för kursen BIO727 Fysiologi och cellbiologi, men du kan även välja att läsa ytterligare kurser om sammanlagt 30 hp (och göra ett kortare examensarbete).

Exempel på framtida arbetsplatser

  • Läkemedelsföretag
  • Växtförädlingsindustri
  • Andra biotech-företag
  • Miljöanalysföretag
  • Forskning inom universitetsvärlden

Biodiversitet & systematik

Biodiversitet & systematik behandlar mångfalden av organismer som lever på vår planet och de evolutionära släktskapen mellan dem. Examenskursen ingår i det nordiska masterprogrammet i biodiversitet och systematik (NABiS) men kan även läsas inom ramen för masterprogrammet i biologi vid GU. Du kan då kombinera kurser som ges inom NABiS med våra övriga fristående kurser. Notera att NABiS-kurserna vanligtvis är på 5 eller 10 hp.

Foto: C. Olsson

Första året
Hösttermin period 1
Under första perioden på höstterminen bör du läsa BIO401 Alfataxonomiska principer (5 hp). Här lär du dig mer om avgränsning, namngivning och beskrivning av organismer, och kursen bildar grund för fortsatta studier av biologiska mångfald på alla nivåer från cell till ekosystem.

Under BIO402 Artbestämning av svampar (5 hp) lär du dig känna igen de vanligaste förekommande storsvamparna i Norden och får kunskap om deras biologi och miljökrav.

Hösttermin period 2
Under BIO404 Avancerad fylogeni (10 hp) lär du dig  tolka gen- och artfylogenier baserade på DNA-sekvenser.

Vårtermin period 1

 

Vårtermin period 2
Under andra delen av vårterminen rekommenderas att du läser följande två kurser:
BIO468 Internationell hantering av biologiska naturresurser (5 hp) ger insyn i en rad internationella konventioner som rör bevarande av den biologiska mångfalden och de resurser den representerar.

BIO502 Ornitologisk bestämningsmetodik (5 hp) ger dig de basala kunskaper som krävs för att kunna identifiera fåglar utifrån både utseende och läte.

Alternativt kan du läsa BIO267 Marin biodiversitet (15 hp) vilken är en fördjupningskurs på grundnivå som ger dig kunskap om insamling och identifikation av marina djur och växter och om de biotoper de lever i.

 

Andra året
Under andra året kommer du framförallt att fokusera på ditt avslutande examensarbete inom ramen för kursen BIO707 Biodiversitet och systematik, men du kan även välja att läsa ytterligare kurser om sammanlagt 30 hp (och göra ett kortare examensarbete).

Exempel på framtida arbetsplatser

  • Kommuner och länsstyrelser
  • Museer
  • Konsultföretag inom till exempel miljövård
  • Forskning inom universitetsvärlden

NABiS är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och  följande universitet i Sverige, Norge och Danmark :

  • Lunds universitet
  • Stockholms universitet
  • Uppsala universitet
  • Oslo universitet
  • Norwegian University of Science and Technology
  • Köpenhamns universitet

Läs mer om kurserna som erbjuds på programmets externa hemsida Courses NABiS

 

Marin ekologi

Examenskursen Marin ekologi vänder sig till dig som vill fördjupa dig i olika aspekter av marint liv. Universitetet erbjuder brett utbud av kurser med marin koppling, både inom olika biologiska ämnesområden och inom närliggande områden som kan komplettera din biologiutbildning. Det är värt att notera att du kan jobba med marina projekt även om du läser någon av de andra examenskurserna.

Foto: Leon Green

Första året
Hösttermin period 1
Vi rekommenderar att du inleder höstterminen med en av följande kurser:
BIO426 Evolutionär ekologi ger fördjupad kunskap om evolutionära processer och hur de ger upphov till biologisk variation och mångfald.

 BIO499 Naturvård, förvaltning och skötsel där du får kunskap om vilka åtgärder som är lämpliga för att sköta eller restaurera olika miljötyper, liksom vilka olika typer av skydd som finns och vad de innebär i praktiken.

Hösttermin period 2
Under period 2 finns det flera lämpliga kurser att välja mellan, beroende på vad ditt huvudintresse är.

BIO418 Bevarandebiologi och populationsgenetik. Kursen ger dig en inblick i hur populationsgenetiska och genomiska data används för att studera och analysera olika frågeställningar inom ekologi och naturvård.

BIO484 Marina djur: Jämförande fysiologi och tillämpningar inom vattenbruk lär du dig mer om hur främst marina djur reagerar på och anpassar sig till förändringar i omgivning. Kursen tar även upp hur du kan tillämpa dina fysiologiska grundkunskaper när det gäller odling av marina djur.

BIO283 Naturvårdsbiologi i vattenmiljöer är en fördjupningskurs på grundnivå som ger dig kunskap om problem i akvatiska miljöer orsakade av människan samt olika åtgärder och verktyg för att motverka problemen.

Vårtermin period 1
BIO458 Havets primärproducenter ger fördjupade kunskaper om havets bentiska och planktoniska primärproducenter samt deras interaktioner med andra organismer.

BIO435 Ekotoxikologi med fysiologisk inriktning behandlar toxikologiska och ekotoxikologiska principer, mätmetoder, effekter och verkningsmekanismer med tyngdpunkt på individnivån, samt testning för subletala toxiska effekter.

BIO560 Zoologisk ekofysiologi ur ett klimatperspektiv, som behandlar fysiologiska anpassningar hos djur till olika miljöer, och hur dessa påverkas av förändringar av till exempel temperatur, pH, syretillgång eller salthalt.

Vårtermin period 2
Under BIO451 Experimentell marin ekologi ges du förutom fördjupad kunskap inom marinekologi, en god inblick i vetenskapsmetodik och experimentdesign.

BIO566 Ekologi och fiskevård i rinnande vatten får du lära dig mer om  faktorer som påverkar olika typer av vattendrag, och därmed också situationen för de organismer som lever där. Du får även praktisk träning i olika naturvårdande metoder.

BIO430 Ekotoxikologi med ekologisk inriktning har fokus på effekter av miljögifter i miljön, speciellt på vad som händer med organismsamhällen på både kort och lång sikt.

Kursen BIO468 Internationell hantering av biologiska naturresurser ger insyn i en rad internationella konventioner som rör bevarande av den biologiska mångfalden och de resurser den representerar. Notera att denna kurs endast omfattar 5 hp och därför måste kombineras med en annan kurs om 10 hp under utbildningen.

BIO267 Marin biodiversitet  är en fördjupningskurs på grundnivå som ger dig kunskap om insamling och identifikation av marina djur och växter och om de biotoper de lever i.

Du kan också välja bland följande kurser inom huvudområdet marin vetenskap

HT period 1
Under kursen MAR440 Marint projekt - från idé till handling genomför du projekt vilket inkluderar planering, genomförande och rapportering av t ex ett övervakningsprogram, forskningsprojekt eller uppdragsforskning i privat eller myndighetsregi.

HT period 2
MAR462 Blå ekonomi och hållbart nyttjande av marina resurser

VT period 1
MAR463 EU:s marina direktiv och policy - ett interdisciplinärt perspektiv

VT period 2
MAR464 Förvaltning av havslandskap i tider av global förändring

 

Andra året
Under andra året kommer du framförallt att fokusera på ditt avslutande examensarbete inom ramen för kursen BIO767 Marin ekologi, men du kan även välja att läsa ytterligare kurser om sammanlagt 30 hp (och göra ett kortare examensarbete).

Exempel på framtida arbetsplatser

  • Kommuner och länsstyrelser
  • Statliga verk som HaV och Naturvårdsverket
  • Konsultföretag inom till exempel havsmiljöövervakning
  • Forskning inom universitetsvärlden

Inför examensarbetet

Under andra året ligger fokus på ditt avslutande examensarbete. Vi rekommenderar att du gör ett arbete som omfattar ett helt år (60 hp) men du kan även välja att göra ett kortare arbete (30 eller 45 hp) och fylla på med ytterligare fristående kurser. När du ska söka kurs är det alltid 30-hp kursen som du söker, resten ordnas vid registreringen.

För att hitta ett projekt och handledare behöver du vara ute i god tid och ta kontakt med lämpliga forskare. Passa på att fråga lärarna du träffat på din kurser redan tidigt under första året. På Studentportalen har vi samlat mer information kring examensarbeten och vad du behöver tänka på.

Våra lokaler

Våra kurser ges framförallt på plats i Göteborg men hela eller delar av vissa kurs kan också innebära att du är på någon de marina forskningsstationerna Tjärnö eller Kristineberg. Det kan även förekomma exkursioner med övernattning på andra platser.

I Botanhuset huserar både Institutionen för biologi & miljövetenskap, och Institutionen för marina vetenskaper.

På Campus Medicinareberget ligger både Zoologen, där delar av Institutionen för biologi & miljövetenskap finns, och Lundberglab där Institutionen för kemi & molekylärbiologi håller till.

Göteborgs universitet har tillgång till två marina forskningsstationer, Kristineberg (i Fiskebäckskil) och Tjärnö (utanför Strömstad).