Kost och nutrition
Vad ska jag äta för att må bra? I dag är många människor intresserade av kostens betydelse för deras hälsa – en del för att de lever med en sjukdom, några för att de idrottar eller är gravida och andra för att de just har firat en jämn födelsedag och gärna vill fira ännu en om tio år. Våra forskargrupper arbetar för att öka och sprida kunskap om hälsofrämjande kostvanor som vilar på vetenskaplig grund.
Den gemensamma nämnaren för alla frågeställningar inom klinisk nutrition är kosten och vilka samband kosten har med hälsa. Våra forskargrupper är tvärvetenskapliga. De samlar experter inom bland annat biokemi, fysiologi, immunologi, obstetrik och beteendevetenskap. Det är viktigt eftersom området är väldigt brett.
Vår forskning inom kost och nutrition
Under många år har våra forskare byggt upp och utvecklat kunskap kring bland annat:
- Kroppssammansättning: Vilken påverkan har kroppens sammansättning av fett, muskler, ben och vatten, till exempel för den som har ledgångsreumatism eller cancer?
- Energibalans: Hur kan måltidsmönster och ätbeteende påverka energibalans och viktminskning, till exempel för den som har fetma?
- Näringsstatus: Vilka behov har kroppen av olika näringsämnen, till exempel vitaminer, mineraler och spårämnen?
- Hållbar utveckling: Hur påverkar maten som vi äter klimatet?
Vi arbetar för att utveckla forskning om kost och nutrition kopplat till olika tillstånd, funktioner och sjukdomar.
Några exempel är:
- hjärt-kärlsjukdom
- typ 2-diabetes
- cancersjukdomar
- graviditet och amning
- mag-tarmkanalen (kallas också gastroenterologi)
- reumatologiska sjukdomar
- behov och intag av olika näringsämnen hos personer som är friska eller lever med en sjukdom
- upptagning och omsättning av olika näringsämnen hos personer som är friska eller lever med en sjukdom
Forskningsmetodik och forskningsverktyg
För att forska inom kost och nutrition används olika forskningsverktyg. Våra forskare bidrar på så sätt också till att utveckla metodiken inom ämnesområdet.
- Hälsoutfall och kostinterventioner: För att säkerställa samband som har visats i epidemiologiska studier behöver vi ofta göra interventionsstudier. Vilken effekt kan olika livsmedel ha för den som lever med en sjukdom? Här har vi nytta av egna provtagningslokaler och av lokaler där vi kan laga och servera mat till deltagare i studierna.
- Biomarkörer: Vi arbetar för att utveckla nya mätmetoder, till exempel metabolomik. Det yttersta målet är att på ett enklare sätt kunna mäta personers kostintag och vilka effekter maten har på människors hälsa genom att analysera komponenter i blod- och urinprover.
Viktiga upptäckter
- Många gravida i västra Sverige har brist på D-vitamin och det kan öka risken för att de drabbas av graviditetskomplikationer. Studien heter GraviD.
- Blodprover tagna på en person efter en uppäten måltid kan visa vilka livsmedel som måltiden innehöll.
- Blodprover kan visa om personer äter blandkost, vegetarisk kost eller vegansk kost.
- Personer med reumatism fick lägre sjukdomsaktivitet efter tio veckor med kost som var sammansatt av livsmedel som gett indikation på anti-inflammatorisk effekt. Studien heter ADIRA.
EPIDEMIOLOGISK FORSKNING
Befolkningsstudier för att undersöka förekomst eller utbredning av sjukdomar i en avgränsad grupp är vanligt inom epidemiologisk forskning. Ofta använder sig forskarna av data från register och observationsstudier för att undersöka samband mellan exponering och förekomst av till exempel ohälsa eller en viss sjukdom. Det kan vara hur personer som har exponerats för en viss riskfaktor (till exempel undermålig kost, strålning, stress, cigarettrök) påverkas och senare drabbas av till exempel cancer, övervikt eller hjärtproblem.
Våra forskare undervisar
Vi har ett nära samarbete mellan forskning och utbildning. Många av våra forskare är även engagerade i våra utbildningar, handleder doktorander och undervisar på våra program, fristående kurser och på de yrkesinriktade vårdutbildningarna inom Sahlgrenska akademin.
Våra utbildningar
