Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Patientundersökning
Hälso- och sjukvården är en viktig samarbetspartner för institutionen för medicin. Målet med vår forskning är att den ska komma till nytta i vården.
Länkstig

Våra forskningsmetoder

Forskning vid institutionen för medicin sträcker sig över stora områden – från molekyl till samhälle. Vi tillämpar flera olika forskningsmetoder för att studera folksjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, fetma och reumatism.

Bild
Forskare genomför en medicinsk studie.
Cell- och molekylärbiologi är en vanlig forskningsmetod vid institutionen för medicin.
Foto: Malin Arnesson

Cell- och molekylärbiologi

Inom cell-och molekylärbiologi studerar forskarna molekylers och cellers struktur och funktion för att förbättra människans hälsa. Vid institutionen för medicin används metoden för att studera:

  • benskörhet
  • cancer
  • metabolism
  • reumatologi och inflammation

Kliniska studier

Kliniska studier genomförs på människor för att studera hälsorelaterade och biomedicinska frågeställningar. Denna forskningsmetod möjliggör utvecklingen av nya och så säkra behandlingar som möjligt till hälso- och sjukvården.  

Det är bland annat tack vare kliniska studier med försökspersoner som forskningen ska gå framåt i syfte att hjälpa människor till bättre hälsa. Våra forskare bedriver klinisk forskning inom många sjukdomsområden som ex. hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, mage-tarm, cancer, diabetes och inflammatoriska sjukdomar.

Bild
Patient som genomgår en undersökning.
Våra forskare bedriver klinisk forskning inom många sjukdomsområden.
Foto: Malin Arnesson

Epidemiologiska studier

Med hjälp av epidemiologiska studier kan våra forskare studera sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp i en befolkning. Genom att använda sig av data från olika befintliga register och från insamlade data i observationsstudier försöker de beskriva sjukdomars utbredning i befolkningar och studera samband mellan exponeringar för olika riskfaktorer och förekomst av ohälsa och sjukdom. Exempel på riskfaktorer kan vara livsstilsfaktorer som undermålig kost, stress och cigarettrök, men även sociala faktorer, miljöfaktorer, arbetsexponeringar, läkemedel eller psykologiska faktorer, som skulle kunna öka risken för att drabbas av exempelvis cancer, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar eller hälsoförändringar.

Epidemiologiska studier vid institutionen för medicin bedrivs inom ett brett spektrum av sjukdomsområden och andra forskningsfält, bland annat för att studera:

  • hjärt- och kärlsjukdomar
  • lungsjukdomar
  • diabetes och fetma
  • epidemiologi över livsloppet
  • kost och nutrition
  • biostatistisk metodik
  • läkemedelsanvändning och läkemedelspolicy
  • hälsoekonomi
  • socialmedicin

Registerstudier

Inom registerforskning använder sig forskare av uppgifter från ett eller flera register hos myndigheter eller organisationer. Registerforskning utnyttjar befintliga data för att bidra till bättre kunskap om sjukdomar, sjukdomsmekanismer, riskfaktorer, sjukdomsutveckling och behandling och i förlängningen till kvalitetssäkring av vården och vårdförbättringar. Med hjälp av registerepidemiologisk metodforskning kan registerforskning även bidra till att kvaliteten i metodik, design och analys av registerdata förbättras på sikt.

I Sverige finns många olika offentliga register av stort värde för forskningen. Några exempel är:

  • Nationella hälsoregister vid Socialstyrelsen, bl a patientregistret, läkemedelsregistret, cancerregistret, dödsorsaksregistret.
  • Register hos Statistiska centralbyrån (SCB) om totalbefolkningens sammansättning, register om arbete, inkomst och utbildning.
  • Lokala hälsodatabaser i Sveriges olika Regioner, baserade på hälso- och sjukvårdens journaluppgifter om respektive regions invånare.
  • Nationella kvalitetsregister för diverse sjukdomar och tillstånd, t ex Luftvägsregistret, Nationella Diabetesregistret, Höftprotesregistret, Intensivvårdsregistret, Svenska hjärtregistret SWEDEHEART, Bröstcancerregistret

Registerstudier används av våra forskare för att studera:

  • sjukdomsepidemiologi (kunskap om sjukdomar i befolkningen)
  • sjukdomsrisk och riskfaktorer för olika sjukdomar
  • läkemedelsanvändning och läkemedelspolicy
  • läkemedels effekter och eventuella biverkningar i befolkningen
  • hälsoekonomi och sjukvårdskostnader i olika sammanhang
  • sociala aspekter an hälsa och sjukvård

På institutionen för medicin pågår sedan 2020 en satsning för att ytterligare stärka registerforskning inom områden som till exempel luftvägssjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, typ 1- och typ 2-diabetes, artros- och ledoperationer samt under senaste året även Covid-19.

 

Translationell forskning

Translationell forskning innebär att resultat från experimentell forskning överförs till vården för att ge patientnytta och/eller att iakttagelser eller problem i vården ger upphov till nya forskningsidéer.
Källa: Vetenskapsrådet