- Hem
- Institutionen för medicin
- Vår forskning
- Nutrition för hälsa och vid sjukdom
Nutrition för hälsa och vid sjukdom
Vad ska jag äta för att må bra? Hur påverkar maten klimatet? Vilken roll spelar kost och nutrition i utveckling och behandling av sjukdom? Intresset för frågor om mat och hälsa är stort och förståelsen för nutritionens relevans för människokroppen växer hela tiden.
Nutrition har stor betydelse både för att främja och upprätthålla hälsa genom hela livet och för att hantera nutritionsrelaterade förändringar i samband med sjukdom. Våra forskargrupper arbetar tvärvetenskapligt med öka och sprida vetenskapligt grundad kunskap om nutrition både för hälsa och vid sjukdom och för hållbara matvanor. Vår målsättning är att med ledande forskning och utbildning förstår, förklarar och förbättrar vi nutrition för hälsa och vid sjukdom.
Profilområden
Vår forskning om nutrition för hälsa och vid sjukdom bedrivs inom fem olika profilområden som beskrivs mer ingående nedan.
Nutrition, inflammation och kardiometabol hälsa
Vi studerar hur kosten påverkar vår kardiometabola hälsa, såsom blodfetter och inflammation, både hos friska personer och hos personer med en underliggande sjukdom. Syftet med forskningen är att bättre förstå hur vi ska äta för att motverka livsstilsrelaterade sjukdomar och för att förbättra den metabola hälsan vid kronisk sjukdom.
Projekt
Kostkvalitet speglar adekvat kostintag i relation till rekommendationer. Kostdiversitet speglar variationen i de växter, djur och andra organismer som vi konsumerar och detta område är mindre väl utforskat. Genom sin koppling till planetens biodiversitet så uppmärksammas begreppet dock mer och mer. Dess relation till hälsa hos människa är oklar men möjliga mekanismer inkluderar en mer diversifierad tarmflora och ett bredare intag av mikronäringsämnen och bioaktiva ämnen.
Syftet med detta projekt är att beskriva kostdiversitet hos ett representativt urval ur den svenska befolkningen och att utvärdera dess samband med risk för kardiovaskulär sjukdom genom att använda unik bilddata. Interaktioner med socioekonomisk status och kön kommer att undersökas, liksom samband med kostkvalitet. Den nationella befolkningsbaserade studien Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) med 25 580 deltagare 50-64 år används. Kostdiversitet kommer att mätas som en summa (count) av livsmedelsgrupper, som fördelning (evenness) med Berry Index och som skillnader (dissimilarity) med Jaccard Distance. Huvudutfall är samtidig subklinisk ateroskleros i kranskärl och halspulsåder. Sekundära utfall inkluderar riskmarkörer för kardiovaskulär sjukdom såsom övervikt/obesitas och höga blodlipider, blodsocker och blodtryck, och diabetes. Samband mellan kostdiversitet och kostkvalitet undersöks också.
Ansvarig forskare är Anna Winkvist
Demenssjukdomar ökar i förekomst pga. den allt äldre befolkningen i Sverige och i världen. Demens orsaker ett stort lidande för den drabbade och dennes anhöriga, samt medför stora samhällskostnader. Eftersom sjukdomarna saknar effektiva behandlingsalternativ är det högst angeläget att hitta strategier för prevention. Prevention kan vara av speciellt stor vikt för personer som bär på riskgener för demenssjukdom eller andra riskfaktorer för demens.
Det finns välgrundade hypoteser kring att kosten sannolikt spelar en roll för demensutveckling men det saknas forskning som klarlagt dessa samband. Vilka typ av kosthållning och vilka delar i denna kost som påverkar demensrisken och varför måste studeras och klarläggas.
Det övergripande syftet med detta projekt är att karaktärisera sambandet mellan kost och risken att utveckla demenssjukdom, samt att studera betydelsen av kardiometabola och genetiska riskfaktorer i dessa samband.
Huvudansvarig forskare för detta projekt är docent Linnea Bärebring. Medverkande forskare är Stefan Söderberg vid Umeå Universitet.
Besök projektsidan Kost vid kroniska inflammatoriska sjukdomar för mer information.
Besök projektsidan FILIP – Fat intake, Inflammation and LIPid profile för mer information.
Besök projektsidan PI - Postprandiell inflammation för mer information.
Besök projektsidan Amning och kardiometabol hälsa för mer information.
Kolin är ett essentiellt näringsämne som är nödvändigt för bland annat fettomsättning och bildning av signalsubstansen acetylkolin. Kolin kan tillgodogöras via maten eller nybildas i kroppen, men nybildningen är inte tillräcklig för att fylla behovet och kolin anses därför vara ett essentiellt näringsämne. Kolin förekommer i en mängd livsmedel. Kött, mejeriprodukter, ägg och spannmål är de vanligaste livsmedelskällorna i Norden. Studier hos både människa och djur har visat att intag av kolin är viktigt för fosterutveckling under graviditeten och kan medverka i utvecklingen av ett flertal sjukdomar hos vuxna. Det finns mycket sparsamt med data om det specifika sambandet mellan intag av kolin och hälsa och sjukdom hos den nordiska befolkningen.
Med tillgång till flera svenska kohorter kommer intaget av kolin undersökas och samband mellan intag av kolin och utveckling av hjärt-kärlsjukdom, typ 2 diabetes, demenssjukdom, kognition och död. Mer kunskap om intag av kolin och dess effekt på hälsa och sjukdom kommer ge oss möjligheten att ge säkra och evidensbaserade kostrekommendationer.
Huvudansvarig forskare är Therese Karlsson.
Hållbara matvanor
Hur vi producerar och konsumerar mat står för en stor del av människans påverkan på klimat och miljö. Tillsammans med forskare vid Reseach Institutes Sweden (RISE) forskar vi på samband mellan kostintag och såväl klimatavtryck som påverkan på miljö, bland vuxna och bland ungdomar i Sverige. Vi länkar även denna information till senare risk för hjärtkärlsjukdom och förtidig död.
Projekt
Miljöbelastningen från maten vi äter är stor. Tidigare beräkningar visar att den genomsnittliga svenska kosten överskrider de uppsatta gränsvärdena (planetary boundaries) som finns för kostens miljöpåverkan med upp till fyra gånger för växthusgasutsläpp, användning av åkermark, kväve och fosfor. Gränsvärdet för biologisk mångfald överskrids sex gånger medan vattenanvändning klarar det uppsatta gränsvärdet. För att kunna ta fram åtgärder för att minska kostens miljöpåverkan behöver vi också förstå hur olika grupper i befolkningen äter och hur det påverkar olika miljöeffekter. Detta har tidigare studerats bland svenska kvinnor och män i åldrarna 56 – 96 år, men data från yngre befolkningsgrupper saknas både i Sverige och internationellt. Ungdomar är en viktig grupp att nå med insatser för att uppnå mer hållbara matvanor. Ungdomar är generellt öppna för förändring och matvanor som etableras i ungdomsåren tenderar att följa med genom livet.
Projektets syfte är att analysera miljöpåverkan på sex miljöeffekter; växthusgasutsläpp, biodiversitet, användning av åkermark, kväve, fosfor och vatten bland svenska flickor och pojkar i åldrarna 11 till 18 år samt beskriva hur olika livsmedelsgrupper bidrar till de olika miljöeffekterna. Kostintaget har rapporterats i den nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-2017 och miljöindikatorerna som intaget kopplas till har tagits fram av forskare på SLU.
Ansvarig forskare: docent Anna Karin Lindroos. Medarbetare docent Elinor Hallström och professor Anna Winkvist. Projektet är finansierat av Formas.
Forskning visar att förändrade kostmönster har stor potential att bidra till både förbättrad hälsa och minskad miljöpåverkan men det kan också finnas målkonflikter mellan olika hållbarhetsperspektiv. En mer växtbaserad kost med begränsat köttintag framhålls som en nyckelförändring för mer hållbara matvanor i Sverige och andra länder med västerländsk kost. Kött är emellertid en viktig källa till järn och biotillgängligheten av icke hem-järn, den form av järn som finns i växtbaserade livsmedel, är lägre jämfört med hem-järn som endast finns i animaliska livsmedel. Ett minskat intag av kött riskerar därför bidra till ökad risk för järnbrist. I Sverige har ungefär var fjärde kvinna i fertil ålder järnbrist och var tredje flicka i högstadiet och gymnasiet. Det är därför viktigt att undersöka hur kostmönster med högre och lägre miljöpåverkan påverkar individers järnintag och järnstatus.
Projektets huvudsyfte är att ge bättre kunskap om förekomsten av järnbrist bland svenska ungdomar med högre och lägre klimatpåverkan från kosten. För en ökad förståelse undersöks vilka samband som finns mellan intag av järn (total mängd järn, hem-järn, icke hem-järn) samt specifika livsmedelsgrupper och järnstatus. Studien baseras på kostdata och ferritinvärden från blodprov från den nationella kostundersökningen Riksmaten ungdom från 2016-2017. Kostens klimatpåverkan har uppskattats med livscykelanalys baserat på data från RISE klimatdatabas.
Ansvarig forskare är docent Elinor Hallström. Medarbetare är doktor Josefin Edwall Löfvenborg, docent Anna-Karin Lindroos och professor Anna Winkvist. Projektet är finansierat av Formas.
Besök projektsidan D-vitaminintag – strategier för hälsa och klimat för mer information.
Forskningsprogrammet MISTRA Food Futures är ett nationellt forskningsprogram som finansieras av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra). Det fokuserar på omställningen av det svenska livsmedelssystemet till ett mer hållbart och resilient system som levererar hälsosam mat till alla utan negativ påverkan på miljön. Programmet leds och samordnas av SLU i samarbete med forskningsinstitutet RISE och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Programmet initierades 1 september 2020.
Programmet har följande webbplats:
Hem | Mistra Food Futures
Från Göteborgs universitet deltar Anna Winkvist och Elinor Hallström, avd invärtesmedicin och klinisk nutrition, institutionen för medicin. Fokus för detta arbete ligger i Work package nr 4, ”Nästa generations indikatorer för att mäta och följa hållbarhetsprestanda inom livsmedelssystemet”. Här utarbetas förslag på mätbara indikatorer för såväl produktion som konsumtion i det svenska livsmedelssystemet, så att det går att följa förändringar över tid.
Bla har ett manuskript arbetats fram med titeln An indicator framework to guide food system sustainability transition—the case of Sweden. Här föreslår vi ett ramverk som tar formen av ett hus, the Food System Sustainability House, som illustrerar sambanden mellan sociala aspekter inklusive kostintag och hälsa av livsmedelssystemet, miljöaspekter på produktionen, och det ekonomiska systemet. Vi visar med detta ramverk hur man kan mäta effekter på viktiga indikatorer för samtliga dessa aspekter, vid en förändring i det svenska livsmedelssystemet.
Ansvarig forskare: Anna Winkvist.
Objektiva och subjektiva metoder för att mäta kostintag
För nutritionsforskning är det avgörande att ha verktyg för att mäta kostintag och för att undersöka sambandet mellan kost och hälsa. Klinisk Nutrition vid Sahlgrenska Akademin har en lång historia av att utveckla och använda metoder för att objektivt mäta kostintag och nutritionsstatus. Björn Isaksson, Klinisk Nutritions första professor, publicerade 1980 en beskrivning av hur kväve i urin kan användas för att objektivt mäta proteinintag, vilket sedan blivit en vedertagen valideringsmetod. Klinisk Nutrition utvecklade även metoder för att mäta intag av järn med stabila isotoper och en ileostomi-modell för att mäta absorption och exkretion av olika näringsämnen.
Vid vår avdelning används idag flera subjektiva metoder för att mäta kostintag såsom frekvensformulär och 24-timmars rapporter, samt objektiva biomarkörer såsom fettsyror i plasma och mönster bland metaboliter i urin eller plasma. Utmaningen ligger i att hitta specifika biomarkörer som korrelerar direkt med konsumtionsdoserna av olika näringsämnen, livsmedel eller kostmönster. Det motiverar vårt engagemang inom nutritionsmetabolomik med målet att identifiera metabolitmönster i serum och urin genom NMR- och LC-MS-analyser.
Projekt:
En övergång till en mer växtbaserad kost uppmuntras för att minska klimatpåverkan och en kost rik på fullkorn, baljväxter, grönsaker, nötter och frön har länge kopplats till positiva hälsoeffekter. Dock måste vissa näringsmässiga aspekter, såsom kolininnehåll, beaktas. Även om animaliebaserade kostmönster vanligtvis innehåller mer kolin, har flera växtbaserade livsmedel potential att vara bra källor kolin. Att positionera växtbaserade livsmedel som viktiga kolinkällor är därför möjligt, men ytterligare forskning om deras kolininnehåll är nödvändig.
Kolin är ett essentiellt näringsämne med viktiga funktioner i kroppen. Det härstammar både från kosten och de novo-syntes; dock är den kroppsegna produktionen otillräcklig för att möta kroppens behov. Studier på människor och djur tyder på att tillräckligt intag av kolin är avgörande för att bibehålla god hälsa. År 2023 publicerades kolinrekommendationer för första gången i NNR, vilket ytterligare betonar dess betydelse som ett essentiellt näringsämne. Trots detta saknas det för närvarande en nationell databas över kolininnehåll i livsmedel. För att bedöma kolinförbrukningen i den nordiska befolkningen samt för att informera kostrekommendationer och politik krävs en nationell databas över kolininnehåll i livsmedel. Omfattande kunskap om kolininnehållet i olika växtbaserade livsmedel är det första steget i utvecklingen av livsmedelsprodukter och kostmönster som ger tillräckligt med kolin.
Syftet med detta projekt är att kvantifiera kolininnehållet i spannmål, baljväxter, nötter, frön och relaterade produkter, med fokus på svenska växtbaserade livsmedel. Även effekten av hur förbehandlings-, matlagnings- och konserveringsmetoder av livsmedel påverkar kolininnehållet kommer att undersökas. Baserat på dessa resultat kommer nyckellivsmedel och råvaror att identifieras för att modellera växtbaserade kostmönster som uppfyller kolinbehoven.
Huvudansvarig forskare är professor Therese Karlsson. Medarbetare är professor Rikard Landberg, Chalmers Tekniska Högskola.
Vi använder metabolomik för att validera självrapporterad information om kostintag från deltagare i våra studier, såväl inom kontrollerade kostinterventioner som inom epidemiologiska studier och kohorter. Vi mäter metaboliter i serum eller urin och får dessa analyserade med NMR eller LC-MS metod. Vi har bland annat undersökt fettsyremönster, intag av blandkost jämfört med vegankost, och brittisk jämfört med skandinavisk frukost. Vi undersöker även om det går att förutse vilka individer som svarar på olika kostinterventioner genom att mäta metabolomik före och efter interventioner.
Följande är olika studier som vi genomfört/arbetar med i dagsläget:
Nutritionell metabolomik: att fånga habituella kostmönster och dess relation till hälsoutfall i befolkningen
Undermålig kost är en av de främsta riskfaktorerna för förtidig död globalt. Tyvärr har forskning och interventioner inom kost hindrats av svårigheter att tillförlitligt mäta kostintag. Det övergripande syftet med programmet i metabolomik vid Klinisk Nutrition är att använda nutritionell metabolomik för att objektivt beskriva intag av större livsmedelsgrupper som karakteriserar hälsosam kost, i kombination med självrapporterat intag, bland individer i större epidemiologiska kohorter och att länka denna information om intaget till senare hälsa. BARITONE projektet (Biomarker pAtterns rEflecting habITual fOod iNtakE) finansieras av Vetenskapsrådet åren 2026-2029 och det syftar till att identifiera och validera biomarkörer för intag av olika proteinkällor, av bär, frukt och grönt och av fullkorn.
Habituellt kostintag och hälsostatus kommer att mätas noggrant på ett urval av 210 friska vuxna. Av dessa bjuds 60 in att delta i en kontrollerad cross-over intervention. Med hjälp av artificiell intelligens kommer prediktionsmodeller för testmåltiderna att utvecklas baserat på metabolitmönster i blod och urin. Modellerna kommer att bekräftas i data på habituellt kostintag från de 210 individerna. Slutligen kommer vi att korrigera rapporterad kostdata inom Västerbottenskohorten med hjälp av våra statistiska modeller, och relatera denna exponering till förtidig död och sjuklighet.
Ansvarig forskare är Anna Winkvist. Medarbetare Helen Lindqvist
Acute metabolomic responses to intakes of different brans and breakfasts in randomized cross-over trials—proof of concept: Här visade vi att MS och NMR serum- och urinmetabolomik kunde användas för att beskriva akuta metabola fingeravtryck från enskilda måltider och för att identifiera nya biomarkörer för kostintag.
- Rådjursöga, M., Lindqvist, H.M., Pedersen, A., Karlsson, G., Malmodin, D., Brunius, C., Ellegård, L., Winkvist, A. The 1H NMR Serum Metabolomics Response to a Two Meal Challenge: a Cross-Over Dietary Intervention Study in Healthy Human Volunteers. Nutr J 2019. Apr 8;18(1):25.
- Rådjursöga, M., Karlsson, G., Lindqvist, H., Pedersen, A., Persson, C., Pinto, R.C., Ellegard, L., Winkvist, A. Metabolic profiles from two different breakfast meals characterized by 1H NMR-based metabolomics. Food Chemistry 2017;231:267-74.
- Rådjursöga, M., Lindqvist, H.M., Pedersen, A., Karlsson, G., Malmodin, D., Ellegård, L., Winkvist, A. Nutritional metabolomics: postprandial response of meals relating to vegan, lacto-ovo vegetarian, and omnivore diets. Nutrients. 2018 Aug 10;10(8).
- Rådjursöga, M., Karlsson, G., Persson, C., Malmendal, A., Moritz, T., Pinto, R.C., Winkvist, A., Ellegård, L. Discriminating between oat bran and wheat bran intake by nutritional metabolomics—a pilot study. 13th Scandinavian Symposium on Chemometrics, Stockholm, Sweden, June 17-20, 2013.
- Rådjursöga, M., Karlsson, G., Lindqvist, H., Pedersen, A., Persson, C., Pinto, R.C., Ellegård, L., Winkvist, A. Metabolic profiles from two different breakfast meals characterized by 1H NMR-based metabolomics. 12th Annual Conference of the Metabolomics Society, Dublin, Ireland, June 27-20, 2016.
- Bay Nord, A., Lindqvist, H., Rådjursöga, M., Winkvist, A., Karlsson, G., Malmodin, D. Experimental design of blending samples to increase precision of NMR urine metabolomics. Inskickat manuscript.
Identifying habitual intake patterns with metabolomics in the cross-sectional VOV study: Vi visade att NMR serum- och urinmetabolomik såväl som hårisotopanalys kunde separera individer baserat på habituella kostmönster såsom allätare, vegetarian och vegan. Vi visade även att mönster av metaboliter kunde användas som biomarkörer för köttintag och intag av animalieprodukter.
- Lindqvist, H., Rådjursöga, M., Torstenson, T., Jansson, L., Ellegård, L., Winkvist, A. Urine metabolite profiles and nutrient intake based on 4-day weighted food diary in habitual vegans, vegetarians and omnivores. J Nutr 2021;151(1):30-39.
- Lindqvist, H., Rådjursöga, M., Malmodin, D., Winkvist, A., Ellegård, L. Serum metabolite profiles of habitual diet: evaluation by 1H nuclear magnetic resonance analysis. Am J Clin Nutr 2019. Jul 1;110(1):53-62.
- Ellegård, L., Alstad, T., Rutting, T., Johansson, P.H., Lindqvist, H.M., Winkvist, A. Distinguishing vegan-, vegetarian-, and omnivorous diets by hair isotopic analysis. Clin Nutr 2019;38(6):2949-51.
- Karlsson, T., Winkvist, A., Rådjursöga, M., Ellegård, L., Pedersen, A., Lindqvist, H.M. Identification of single and combined serum metabolites associated to food intake. Metabolites. 2022;12(110):908.
- Karlsson, T., Winkvist, A., Ellegård, L., Pedersen, A., Lindqvist, H.M. Identification of single and combined urine metabolites associated with food intake. Manuscript.
- Lindqvist, H.M., Rådjursöga, M., Malmodin, D., Winkvist, A., Ellegård, L. Metabolite profiles of habitual diet in serum- a metabolomics approach to evaluate intake of meat or foods of animal origin by NMR-analysis of serum samples.1st Nordic Metabolomics Conference, Örebro, Sweden, August 26-28, 2018.
- Rådjursöga, M., Lindqvist, H., Pedersen, A., Karlsson, G., Malmodin, D., Ellegård, L., Winkvist, A. 1H-NMR serum metabolomics to characterize meal consumption patterns in healthy humans. The 15th Scand Symposium on Chemometrics, June 19-22, 2017, Finland.
Identification of biomarkers of a complex diet in the dietary cross-over trial ADIRA: ADIRA är en randomiserad kontrollerad cross-overstudie och MIRA utgjorde en pilot till ADIRA. Huvudutfall av studien beskrivs under profilområde Nutrition, inflammation och kardiometabol hälsa. Vi analyserade även serum- och urinprover med NMR metabolomik. Möjligheten att separera individer som åt en anti-inflammatorisk kost och de som åt en traditionell svensk kost undersöktes. Mönster av metaboliter skiljde sig åt mellan dessa kostperioder, men habituell kost hade stor påverkan på metabolomet. Specifika metaboliter som speglade de två olika kosterna identifierades och användes i studien som mått på följsamhet.
- Lindqvist, H.M., Gjertsson, I., Andersson, S., Calder, P.C., Bärebring, L. Influence of blue mussel (Mytilus edulis) intake on fatty acid composition in erythrocytes and plasma phospholipids and serum metabolites in women with rheumatoid arthritis. Prostaglandins Leukot Essent Fatty Acids 2019 Nov;150:7-15.
- Lindqvist, H.M., Bärebring, L., Gjertsson, I., Jylhä, A., Laaksonen, R., Winkvist, A., Hilvo, M. A randomized controlled dietary intervention improved the serum lipid signature towards a less atherogenic profile in patients with Rheumatoid Arthritis. Metabolites 2021;11:632.
- Wadell, A.T., Bärebring., L., Hulander, E., Gjertsson, I., Landberg, R., Lindqvist, H.M., Winkvist, A. Dietary biomarkers and food records indicate compliance to study diets in the ADIRA (Anti-inflammatory Diet In Rheumatoid Arthritis) trial. Frontiers Nutrition 2023Jun 22;10:1209787.
- Lindqvist, H., Gjertsson, I., Hulander, E., Bärebring, L., Winkvist, A. Exploring the differences in serum metabolite profiles after intake of red meat in women with rheumatoid arthritis and a matched control group. Eur J Nutr 2023 Oct 9.
- Lindqvist, H., Winkvist, A., Gjertsson, I., Calder, P.C., Armando, A.M., Quehenberger, O., Coras, R., Guma, M. Influence of dietary n-3 long chain polyunsaturated fatty acids intake on oxylipins in erythrocytes in women with rheumatic arthritis. Molecules 2023 Jan 11;28(2)717.
Identification of biomarkers of acute postprandial response to single meal in the cross-over trial PIRA:Biomarkörer för respons till en enskild måltid med rött kött, fet fisk eller veganskt alternativ undersöktes.
- Lindqvist, H., Gjertsson, I., Hulander, E., Bärebring, L., Winkvist, A. Exploring the differences in serum metabolite profiles after intake of red meat in women with rheumatoid arthritis and a matched control group. Eur J Nutr 2023 Oct 9.
Identification of biomarker patterns in the large population-based cohort NSDD: Ett slumpurval av 2000 serumprover från Västerbottensprojektet (VIP) analyserades med NMR metabolomik. I hela databasen från VIP på 120 000 individer undersökte vi kostmönster med klusteranalys och PCA analys. Mönster bland metabolomiter jämfördes sedan med kostmönster från den subjektiva kostdatan för de 2000 individer som hade båda delarna.
- Huseinovic, E., Hörnell, A., Johansson, I., Esberg, A., Lindahl, B., Winkvist, A. Changes in food intake patterns during 2000-2007 and 2008-2016 in the population-based Northern Sweden Diet Database. Nutr J 2019 Jul 12;18(1):36.
- Winkvist, A., Johansson, I., Ellegård, L., Lindqvist, H. Towards objective measurement of habitual dietary intake patterns: comparing NMR metabolomics and food frequency questionnaire data in a population-based cohort. Nutrition J 2024: Under revision.
Identifying response and predicting responders in the dietary trial KRIBS: I den randomiserade interventionen KRIBS jämfördes två kostbehandlingar bland patienter med IBS. Möjligheten att med NMR metabolomik förutsäga vilka patienter som skulle svara på respektive behandling undersöktes i serum- och urinprov tagna innan och efter behandling. Koster som påverkade kolhydratintag ändrade inte metaboltavtrycket speciellt mycket. Det var därför inte möjligt att fånga respons till låg-kolhydratkost med NMR metabolomiken. Signaler från FODMAPs såsom mannitol identifierades.
- Nybacka, S, Simrén, M., Störsrud, S., Törnblom, H., Winkvist, A., Lindqvist, H.M Changes in serum and urinary metabolomic profile after a dietary intervention in patients with irritable bowel syndrome. PlosOne 2021;16(10):e0257331.
Identifying response and predicting responders in the dietary trial LEVA: Serum- och urinprover från 68 överviktiga/obesa kvinnor insamlade innan och efter en kontrollerad viktminskningsintervention i studien LEVA undersöktes med NMR metabolomik. Varken urin eller serummetaboliter kunde predicera vilka som svarade på behandlingen med att gå ner i vikt.
- Bachmann, R., Lindqvist, H.M., Brekke, H.M., Bertz, F., Pedersen, A., Winkvist, A. Serum and urine metabolomics was unable to predict responders in a weight loss trial. Manuskript.
Ansvarig forskare: Anna Winkvist. Medarbetare: Helen Lindqvist
Anna Winkvist är Principal Investigator för Northern Sweden Diet Database (NSDD), en databas vid Umeå universitet som innehåller kvalitetsgranskad och förädlad kostdata insamlad i kohortstudierna Västerbottens Interventionsprogram och Norra Sveriges MONICA-studie.
NSDD innehåller kostdata som samlats in med Food Frequency Questionnaire (FFQ) bland studiedeltagare sedan 1985. Idag finns information från ca 140 000 unika individer och ca 40 000 av dessa har upprepade mätningar. Information från denna FFQ länkas till livsmedelsdatabasen vid Livsmedelsverket så att makro- och mikronäringsämnen kan beräknas.
Fram till år 2022 var denna FFQ en pappersenkät som bestod av 84 eller 64 frågor, som hållits konstanta över tid så att förändring i kostintag över tid kunde studeras. Detta ledde dock till att många nyare livsmedel inte omfattades av FFQ och resultaten speglade mindre och mindre andel av svenskars normalkost idag. Under 2021-2022 utvecklades därför en modernare FFQ med ca 110 livsmedel och som nu är ett digitalt verktyg. Den användes i MONICA-undersökningen under våren 2022 och införs nu även i undersökningarna i Västerbottens Interventionsprogram.
Vi validerar nu denna digitala FFQ genom att jämföra den med 6 upprepade 24-timmars recall som samlas in med Livsmedelsverkets digitala verktyg RiksmatenFlex (relativ validering). Vi jämför även resultaten med biomarkörer såsom alkylresorcinol, karotenoider och fettsyremönster mätt med metabolomik (objektiv validering). Anna Winkvist var under 2019-2023 gästprofessor vid Umeå universitet och fortsätter även efter det att vara knuten dit.
Ansvarig forskare: Anna Winkvist.
Kost är en av de viktigaste påverkbara riskfaktorerna för kardiometabola sjukdomar. Det finns ett antal epidemiologiska studier som visar att ett högt intag av högprocessad mat kan vara kopplat till sämre hälsa. Det finns inget officiellt system för att klassificera processad mat men det klassificeringssystem som används mest är NOVA. Enligt detta system delas livsmedel upp i fyra grupper, från mat som är ”minimalt processad” till ”ultraprocessad”.
Högprocessad mat är ett ämne som ligger i tiden och är debatterat. Lämpligheten i klassificeringssystemet har ifrågasatts i och med att livsmedel som skulle kunna bidra till en näringsrik kost kan klassas som högprocessade beroende på ingredienserna. Det är också viktigt att kartlägga vilka metabola förändringar som medierar en eventuellt skadlig effekt av högprocessad mat men det är idag oklart. Om ett högt intag av högprocessad mat kan avspeglas i robusta och specifika metabolitprofiler i blodet skulle detta vara viktig information om eventuella mekanismer men skulle även kunna fungera som biomarkörer för intag av högprocessad mat.
I detta projekt kommer vi att identifiera blodbaserade biomarkörsignaturer för metaboliter som återspeglar intag av högprocessad mat. Projektet kommer att stärka evidensen för kostråd och funna biomarkörer skulle kunna användas som monitoreringsverktyg av intag av högprocessad mat samt förklara biologiska mekanismer.
Huvudansvarig forskare är Therese Karlsson. Medarbetare är docent Helen Lindqvist och professor Anna Winkvist.
I matvaneundersökningar behövs metoder som fångar vad deltagarna äter på ett så bra sätt som möjligt. För att förstå hur väl en metod fångar kostintaget behöver de utvärderas i så kallade valideringsstudier. RiksmatenFlex är en webb-baserade kostundersökningsmetod där deltagarna registrerar all mat och dryck under två dagar. En tidigare valideringsstudien har visat att metoden fungerar väl för ungdomar, men den har inte utvärderats för småbarn.
Syftet med detta arbete är att validera hur väl metoden fångar småbarns kostintag. Detta görs genom att jämföra kostintaget från två dagar med RiksmatenFlex med kostintaget från två 24-timmarsintervjuer.
I en undergrupp kommer även barnens energiintag att jämföras med deras energiförbrukning som ett sätt att bedöma om rapporterad mängd mat och dryck är rimlig. Barnen i denna grupp får dricka ett glas saft med stabila isotoper av syre och väte och sedan lämna några urinprov de kommande 14 dagarna. Urinproven analyseras sedan och på så sätt kan man följa hur fort isotoperna lämnar kroppen och beräkna barnets energiförbrukning under den studerade perioden. Omkring 100 barn (med föräldrar) har rekryterats till studien, varav 38 barn till studiens energiförbrukningsdel.
Ansvarig forskare: docent Anna Karin Lindroos.
Nutrition under tidiga livscykeln
Vi forskar om sambanden mellan kostintag, nutritionsstatus och hälsa genom livet. Våra studier bidrar till kunskap om betydelsen av kost och livsstil under graviditet, amningsperioden, barndomen och tonåren för hälsa.
Projekt:
Besök projektsidan BUGA – Benmetabolism under graviditet och amning för mer information.
Besök projektsidan GraviD – en prospektiv populationsbaserad gravid-kohort i sydvästra Sverige för mer information.
Besök projektsidan PREDIN - Graviditet och D-vitamintillskott - en randomiserad kontrollerad studie för mer information.
Besök projektsidan GraviD-child – uppföljning av barnen födda inom GraviD-studien för mer information.
Kosthållningen under en graviditet har en stark påverkan på risken för komplikationer under graviditet och förlossning samt för barnets framtida hälsa. En hälsosam kost kan minska risken för komplikationer under graviditet såsom diabetes, högt blodtryck, för tidig förlossning och förlossning med akut kejsarsnitt.
Under senare år har man också insett att en hälsosam kost under graviditet minskar risken för övervikt hos barnet. Även om kunskapen kring betydelsen av en hälsosam kost i samband med barnafödande har växt under senare decennier, finns det fortfarande mycket som är okänt när det gäller hur kosten påverkar hälsan under graviditet och därefter.
I projektet Mutaba’ah: The Mother and Child Health Study undersöker vi samband mellan kostintag och hälsa hos gravida kvinnor i Förenade Arabemiraten. Projektet kommer att bidra med viktig kunskap om kostintaget bland gravida i Förenade Arabemiraten, och om sambandet mellan kost och hälsa under graviditet.
Projektet bedrivs i samarbete med Prof. Luai Ahmed vid United Arab Emirates University. I projektgruppen vid Göteborgs universitet ingår docent Linnea Bärebring, docent Hanna Augustin och doktorand Aisha Almulla.
Nutrition vid sjukdom
Här ingår olika projekt som studerar olika delar av nutritionsbehandlingen samt hur intervention med kosten kan användas för att förebygga, behandla och påverka utfall av olika sjukdomar. Exempel på detta är allergi-och lungsjukdom samt reumatisk sjukdom.
Projekt:
Histaminintolerans är en icke IgE medierad överkänslighet som kan ge allergiliknande symtom. Prevalensen av histaminintolerans är okänd men i vissa studier bedöms cirka 1 % av den vuxna befolkningen vara drabbade. Histamin finns framför allt i långtidsförvarade proteinrika livsmedel som fisk, kött, ost och i fermenterade livsmedel. Det saknas tillförlitliga utredningsmetoder i vården för att fastställa histaminintolerans. Ett enzym som heter Diaminoxidas (DAO) medverkar i nerbrytningsprocessen av histamin, och har ansetts ha betydelse vid bedömning av tillståndet. Det har dock saknats större underlag för att bedöma tillförlitligheten av DAO nivåer hos friska personer och hos personer med överkänslighet. Det finns endast begränsad kunskap om DAO ändras beroende på kostens innehåll av histamin.
Tillsammans med Krefting Research Center vid Göteborgs Universitet har vi analyserat DAO i en stor kohort. I en pågående klinisk studie undersöker vi om DAO påverkas av vilken typ av kost personen äter. Denna studie utförs vid Allergimottagningen på Sahlgrenska sjukhuset. Studierna ger oss mer information som kan ligga till grund för den utredning och de råd som ges till patienter med överkänslighet.
Huvudansvarig forskare: Jenny van Odijk
Matallergi och matöverkänslighet är tillstånd som påverkar både många patienter och deras omgivning. Alla personer har ej genomgått en fullständig utredning, vilket medför risk att man både kan undervärdera och övervärdera sin allergi och de konsekvenser det för med sig. Det finns studier som visar på hur barn upplever sin livskvalitet men få studier beskriver vuxna, och framför allt hur de upplever förändring av livskvalitet efter att diagnosen ändrats eller bekräftats via en födoämnesprovokation. Dessa provokationer bedöms som golden standard i utredningen där anamnes och allergitester är bra hjälpmedel men inte tillräckliga för att fastställa diagnos.
I studien inkluderas patienter med läkarbedömd matöverkänslighet för olika livsmedel. Syftet är att mäta livskvalitet före och efter en födoämnesprovokation . Det instrument som används (FAQLQ-AF) är väl validerat och dokumenterat i olika studier
Genom denna studie kan resultatet bidra till att öka kunskap om effekt av behandling och patientens upplevelse av utredningen. Förhoppningsvis kan studien bidra till att förhindra en lågt skattad livskvalitet hos vissa personer genom att verkligen försäkra sig om att de inte upplever sin överkänslighet värre än vad den faktiskt är. För vårdens del förväntas minskad börda av patienter med obefogad oro för allvarliga reaktioner samt minskade kostnader genom omvärdering av behovet av akutmediciner.
Övervikt och särskilt obesitas associeras med flera ogynnsamma utfall relaterade till Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) såsom ökad andfåddhet, lägre livskvalitet, påverkad träningskapacitet samt ökad dödlighet. Obesitas och samtidig KOL sjukdom blir allt vanligare enligt flera mätningar. BMI är en användbar markör för att bedöma risk för sjukdom och sjukdomsutveckling på gruppnivå, men ger inte information om fördelning av fettmassa och fettfri massa.
Mycket tyder på att fördelningen av fett och fettfri massa spelar roll för sjukdomsprognos för patientgruppen och att lokaliseringen kan vara en viktig markör för att mäta patientens inflammatoriska tillstånd och därtill lungfunktionen och sjukdomsutveckling.
Vi önskar undersöka hur kroppssammansättning påverkas vid planerad viktreduktion med energireducerad kost. Vi kommer även mäta lungfunktion, inflammationsmarkörer och KOL relaterade symtom före och efter en viktintervention hos personer med KOL och samtidig obesitas.
Studien ingår i ett doktorandprojekt och är ett samarbete med KOL-centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Lungmottagningen Angereds Närsjukhus.
Resultaten från vår studie kan ha betydelse för att vidare undersöka om det finns hälsofördelar med att minska i vikt vid övervikt och obesitas och samtidig KOL sjukdom.
Ansvarig forskare: Jenny van Odijk
Besök projektsidan Kost vid kroniska inflammatoriska sjukdomar för mer information.
Demenssjukdomar ökar i förekomst pga. den allt äldre befolkningen i Sverige och i världen. Demens orsaker ett stort lidande för den drabbade och dennes anhöriga, samt medför stora samhällskostnader. Eftersom sjukdomarna saknar effektiva behandlingsalternativ är det högst angeläget att hitta strategier för prevention. Prevention kan vara av speciellt stor vikt för personer som bär på riskgener för demenssjukdom eller andra riskfaktorer för demens.
Det finns välgrundade hypoteser kring att kosten sannolikt spelar en roll för demensutveckling men det saknas forskning som klarlagt dessa samband. Vilka typ av kosthållning och vilka delar i denna kost som påverkar demensrisken och varför måste studeras och klarläggas.
Det övergripande syftet med detta projekt är att karaktärisera sambandet mellan kost och risken att utveckla demenssjukdom, samt att studera betydelsen av kardiometabola och genetiska riskfaktorer i dessa samband.
Huvudansvarig forskare för detta projekt är docent Linnea Bärebring. Medverkande forskare är Stefan Söderberg vid Umeå Universitet.
Metabolt kök och laboratorium
Det metabola köket och laboratoriet vid Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition ligger på Medicinaregatan 13. Här finns faciliteter och kompetens för att planera och genomföra studier som innefattar kostinterventioner, insamling av kostdata och biologiska prover samt mätning av kroppssammansättning.
Vi kan bistå forskare med att planera och genomföra studier av kost. Vi erbjuder följande tjänster och kompetenser:
- Tillhandahålla verktyg för att samla in data över kostvanor och näringsintag med kostregistreringar eller kostfrekvensformulär
- Näringsberäkna insamlade kostdata
- Planera recept eller kostråd för att uppnå ett önskat näringsintag eller kostmönster
- Tillhandahålla faciliteter att tillreda måltider
- Tillhanda lokaler anpassade för postprandiella måltidsstudier
- Tillhandahålla provtagningsrum, toaletter samt utrustning för att hantera insamlade biologiska prover
- Mäta kroppssammansättning med bioelektrisk impedans analys, bioelektrisk impedansspektroskopi eller Dual X-ray Absorptiometry (DXA)
- Analysera energiinnehåll i mat eller avföring med hjälp av bombkalorimeter
Vill du veta mer om det metabola köket och laboratoriet? Kontakta linnea.barebring@gu.se