Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
En person håller händerna över magen för att visa obehagskänslor över smärta.
Foto: Shutterstock
Länkstig

Gastroenterologi och hepatologi

Vid institutionen för medicin bedrivs världsledande forskning om några av de vanligaste mag-tarm- och leversjukdomarna. Våra forskare undersöker mekanismer bakom sjukdomarna och olika behandlingsalternativ.

Gastroenterologi 

I Sverige har en av tio vuxna tarmsjukdomen IBS, som är en förkortning av engelskans irritable bowel syndrome. Den som har IBS besväras av smärta, gaser, buksvullnad och diarré och/eller förstoppning. Lika vanligt som IBS är besvär ifrån övre delen av mag-tarmkanalen vid sjukdomar som till exempel funktionell dyspepsi (”magkatarr”) och gastropares (långsam tömning av maten från magsäcken). Ungefär en procent av befolkningen lider av inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Vid alla dessa sjukdomstillstånd bedrivs världsledande forskning vid vår institution.

Hepatologi

Nedsatt gallflöde är typiskt för så kallade kolestatiska leversjukdomar. Den vanligaste är graviditetskolestas (intrahepatic cholestasis of pregnancy, ICP) som drabbar mer än en av hundra gravida kvinnor i Sverige, och kännetecknas av ökad mängd gallsyror i blodet, ofta svår klåda hos mamman och komplikationsrisk för fostret. Sedan 20 år bedrivs världsledande ICP-forskning vid Sahlgrenska akademin med inriktning på mekanismer och behandlingsalternativ och med både mamman och barnet i fokus. Därutöver bedrivs  avancerad translationell forskning vid andra kolestatiska sjukdomar, men också vid diverse metabola leversjukdomar, som belyser leverns centrala roll vid en rad olika sjukdomstillstånd i människokroppen.

Våra forskningsområden

  • Hjärnan och tarmens samverkan hos personer med IBS, andra tarmsjukdomar och funktionell dyspepsi 
  • Utveckling av ny behandling för patienter med IBS, funktionell dyspepsi och gastropares
  • Det kliniska omhändertagandet av stora patientgrupper med olika mag-tarmsjukdomar och hur deras arbetsförmåga kan förbättras
  • Gastropares och vikten av den långsamma magsäckstömningen 
  • Samverkan mellan kost och olika faktorer i tarmen, som t.ex. bakterier och hur detta kan leda till mag-tarmsymtom
  • Utveckla och utvärdera ny behandling av patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar och förstå varför vissa patienter svarar bättre än andra på viss behandling

  • Genetik, hormoner och magbakteriers påverkan vid ICP
  • Behandling av ICP med inriktning mot att lindra symtom för mamman och att minska risk för komplikationer hos fostret 
  • Hur läkemedel som påverkar omsättning av gallsyror förändrar glukos- och fettomsättning hos patienter med olika sjukdomstillstånd, så som kolestatisk leversjukdom, gallsten och fettleversjukdom
  • Translationell forskning om gallsyreomsättning och gallbildning för att bättre förstå normal och avvikande funktion i dessa processer, och därmed vissa sjukdomstillstånd

Viktiga upptäckter

  • Olika behandlingsalternativ med effekter lokalt i tarmen, liksom kognitiv beteendeterapi, hypnos och antidepressiva läkemedel med påverkan i vårt centrala nervsystem kan ha god effekt hos patienter med IBS. Därför bör mag-tarm-mottagningar arbeta i multiprofessionella team.
  • Faktorer i både tarm och hjärna samverkar och förefaller potentiera varandra hos patienter med IBS och funktionell dyspepsi.

  • Kost och tarmbakterier är av stor betydelse för symtom vid IBS.
  • Symtom vid gastropares kan framgångsrikt behandlas med gastrisk elektro-stimulering.
  • Faktorer i immunsystemet och tarmflorans sammansättning påverkar det kliniska svaret på inflammationsdämpande behandling vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom.
  • ICP med höga nivåer av gallsyror i blodet ger ökad komplikationsrisk för fostret, men också ökad risk för leversjukdom hos mamman.
  • Specifika hormonmetaboliter kan användas för tidig och bättre diagnostik av ICP.
  • Molekylära mekanismer bakom gallstensbildning och andra biverkningar av nya gallsyrereceptor-stimulerande läkemedel som används eller testas för kolestatisk leversjukdom och fettleversjukdom har klarlagts.
  • Den avgörande betydelsen av tarmbakterier vid kronisk gallvägssjukdom har kartlagts på molekylär nivå i olika djurmodeller

Translationell forskning

Translationell forskning innebär att resultat från experimentell forskning överförs till vården för att ge patientnytta och/eller att iakttagelser eller problem i vården ger upphov till nya forskningsidéer.
Källa: Vetenskapsrådet

Våra forskare undervisar

Vi har ett nära samarbete mellan forskning och utbildning. Många av våra forskare är även engagerade i våra utbildningar, handleder doktorander och undervisar på våra program, fristående kurser och på de yrkesinriktade vårdutbildningarna inom Sahlgrenska akademin.
Våra utbildningar

  • Betydelsen av kost-tarmflora-immunfunktions-interaktion vid olika mag-tarmsjukdomar och utveckling av behandlingsstrategier som påverkar dessa interaktioner.
  • Inom ramen för ett Horizon 2020-projekt undersöks mekanismer bakom samsjuklighet vid IBS, med fokus på tarm-hjärna-interaktioner.
  • Globala och nationella epidemiologiska undersökningar av IBS, funktionell dyspepsi och andra funktionella mag-tarmsjukdomar.
  • Studie om orsakerna bakom nedsatt arbetsförmåga vid IBS och hur detta kan förebyggas.
  • Multinationell läkemedelsstudie som undersöker effekten av ett gammalt läkemedel för tuberkulos, rifampicin, vid ICP, det vill säga gravidkolestas.
  • Studie som värderar om tarmbakterier från ICP-mamman kan överföra risk för senare metabola rubbningar hos fostret.
  • Studier med MR-teknik för att öka förståelse för och diagnostik av läkemedelsutlöst leverskada.