Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Bild på vimmel av människor om siffror lagda på dem
Länkstig

Vår forskning

Samhällsvetenskapliga forskning vid Göteborgs universitet spänner över hela spektrat av mänskligt beteende; från det individuella till det globala.

Den statsvetenskapliga forskningen hör till de ledande i Europa. Forskningen inom offentlig förvaltning är unik i Sverige. Globala studier undersöker de globala utmaningarna och strävar efter att göra vår globala värld begriplig. Inom journalistik, politisk kommunikation och kriskommunikation finns världsledande forskning. Psykologisk forskning handlar om att ta fram kunskap om de grundläggande principer och processer som hjälper oss att förstå mänskligt beteende. Välfärdsfrågor, sociala rörelser, socialt arbete, arbetsmarknad, hållbar utveckling, miljöpolitik, arbetsliv, rättssociologi, brottslighet och social kontroll är några andra forskningsområden.

Forskning på institutioner och enheter

Samhällsvetenskapliga fakulteten är organiserad i sju institutioner. Det är på dessa institutioner och vid de centrumbildningar som är inrättade vid fakulteten som forskningen bedrivs. Vid fakulteten finns elva forskarutbildningsämnen, cirka 200 doktorander och varje år disputerar 25-30 doktorander.

Flera forskningsinriktningar hos oss kan inte självklart sorteras in under en institution, utan innebär samarbeten mellan forskare på olika institutioner eller olika fakulteter. Fakulteten rymmer därför en mångfald av forskningsansatser som utgår från olika teorier och metodologiska angreppssätt. Ömsesidig respekt och öppenhet präglar den mångfalden, som erbjuder både bredd och spets.

Vad är samhällsvetenskaplig forskning?

I fokus för samhällsvetenskaplig forskning står just samhället och dess påverkan på individer, organisationer och förutsättningar för offentligt liv, men också hur individers tankar, beteende och interaktion med varandra skapar och formar samhället.

Därför blir resultatet av forskningen vid fakulteten direkt relevant utanför akademin och ofta utgör resultaten av samhällsvetenskaplig forskning underlag för politiskt och offentligt beslutsfattande, såväl som stöd, rådgivning och behandling på individ- och gruppnivå. Inte sällan finns dessutom ett allmänintresse för samhällsvetenskaplig forskning, då många människor har egen erfarenhet av det vi forskar om. Av det skälet är ömsesidig samverkan med det omgivande samhället – såväl offentliga institutioner som individer – ett viktigt område som fakulteten och våra forskare arbetar aktivt med.

Ständig rörelse

Många studieobjekt inom samhällsvetenskaplig forskning är inte synliga för blotta ögat, men kan ändå ha stark inverkan på människors vardag och organisationers funktionssätt. Det kan röra sådant som makt, demokrati, politik, klass, normer, etnicitet, kön. Andra studieobjekt är något mer observerbara, såsom mobbning, ohälsa, byråkrati, mediekonsumtion, välfärdstjänster.

En utmaning i den samhällsvetenskapliga forskningen är den ständiga samhälleliga förändringen, som innebär att vi ofta studerar fenomen i rörelse. Det innebär att vi behöver använda oss av teorier och begrepp, det vill säga konstruerade bilder – både egna och andras – av hur vi tänker oss att fenomenen ser ut just nu och vad som kännetecknar dem. Mot dessa teorier kan vi sedan ställa våra empiriska resultat eller pröva om våra teorier stämmer överens med vad vi hittar i empiriska undersökningar. Utifrån detta försöker vi förstå och förklara fenomenen och förbättra våra teorier och deras användbarhet.

Granskning och transparens

För att resultaten av våra undersökningar ska bli så tillförlitliga som möjligt använder vi oss av vedertagna vetenskapliga metoder. Forskare i de samhällsvetenskapliga ämnena använder en rad olika tillvägagångssätt beroende på forskningsfrågorna, till exempel intervjuer, enkäter, och observationer. Det finns också krav på att vara transparent, vilket innebär att tillvägagångssätten redovisas i forskningsrapporterna och rådata sparas och kan tillgängliggöras på förfrågan. Innan resultaten offentliggörs genomgår de ofta flera steg av kollegial granskning, det vill säga att kollegor från den egna institutionen och internationellt ledande experter granskar både tillvägagångssätt och slutsatser vid seminarier, konferenser och inför publicering. Sammantaget gör detta kvalitetssystem att forskningsresultat som sprids från vår fakultet håller en mycket hög kvalitet.