
Beroendepsykologi
Alkohol- och drogkonsumtionen i samhället kan leda till olika konsekvenser i form av försämrad hälsa, relationer och brott. Beroende av alkohol och andra droger ses i dag som ett av våra största folkhälsoproblem. Konsekvenserna av ett beroende är flera då det påverkar personen själv som har ett beroende, men vanligtvis också närstående, arbetslivet och andra i samhället.
Forskargrupp: Addiction Psychology: Experimental and Clinical research (APEC)
Aktuella projekt i beroendepsykologi
Vår forskargrupp i beroendepsykologi är särskilt intresserade av olika psykologiska processer, som exempelvis tankar, känslor och beteende, i relation till användning av alkohol och andra droger. Vi studerar inte bara de långvariga konsekvenserna av beroende, utan även alkoholens mer akuta effekter på minne och kognition hos så kallade ”social drinkers”, det vill säga personer som endast dricker alkohol ibland i sociala sammanhang. Däribland studerar vi hur alkohol påverkar vittnens minne av brott, och hur dessa personer bör förhöras av polis för att få fram så mycket korrekt information som möjligt.
Ögonvittnen är i många fall den enda informationskällan för att rättsväsendet ska kunna klara upp brott. Forskning på vittnesmål har därför varit en central del inom minnespsykologisk forskning i åratal. Att vittnen och brottsoffer är alkoholpåverkade är väldigt vanligt, trots det finns det väldigt få studier om alkohol och vittnens minne, särskilt när det gäller högre berusningsnivåer.
Kontakt: Angelica Hagsand
Kontakt: Martina Wilson, Kristina Berglund
Kontakt: John Hanson Högberg
Kontakt: Kristina Berglund
Kontakt: Karin Boson, Kristina Berglund
Projektet studerar substansbrukssyndrom hos patienter inom sluten rättspsykiatrisk vård genom kartläggningar av substansbrukshistoria, psykiatrisk samsjuklighet samt behandlingsmotivation. Projektet innefattar även longitudinell ansats där viktiga faktorer för tillfrisknande och återfall i missbruk samt långsiktiga effekter av behandlingar kommer utvärderas.
Kontaktpersoner:
Malin Hildebrand Karlén
Ann-Sophie Lindqvist Bagge
Johan Green
Projekt inom forskningsprogrammet "Longitudinal Research on Developement in Adolescence" (LORDIA). Undersöker hur barn och ungdomar påverkas över tid av svåra upplevelser och trauman.
Kontakt: Johan Melander Hagborg
I projektet ingår flera delstudier där det används olika metoder – intervju-, vinjett-, experimentell design – för att kartlägga hur experter från olika professioner aktiva i arbetet med rättspsykiatriska undersökningar går tillväga när de fattar beslut. Resultat från dessa olika studier kommer sedan att ligga till grund för utarbetandet av ett beslutsstöd för personer som arbetar med dessa bedömningar.
Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén
I projektet systematiseras och fördjupas kunskapen om denna subgrupp inom rättspsykiatriska undersökningar, genom nyttjande av både kvantitativ och kvalitativ metodik. De förändringar som diagnosen Autismspektrumstörning har genomgått under de senaste 20 åren har inneburit att dess relation till det juridiska begreppet allvarlig psykisk störning (APS) kan ha förändrats. I projektet kartläggs därför under vilka psykopatologiska och brotts-kontextuella omständigheter som autismspektrumstörning under de senaste åren har bedömts vara i linje (och inte) med begreppet APS.
Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén
Inom projektet görs historiska jämförelser av det informationsmässiga underlaget och metodologiska tillvägagångssättet för beslutsfattande inom rättspsykiatriska undersökningar. Vetenskapligt vs moraliskt grundat beslutsfattande kartläggs för olika typer av psykopatologi, och mönster i det historiska beslutsfattandet under 1900-talets första decennier jämförs med, och belyser, dagens praxis.
Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén
I projektet görs en omfattande kartläggning av mönster i substansbruk hos personer som vårdas inom rättspsykiatrisk tvångsvård, vilka behandlingar mot substansbrukssyndrom (SUD) som dessa patienter erhåller och hur goda effekter dessa behandlingar har på utfallsfaktorer som t.ex. återfall i substansbruk och i brottslighet av allvarligt slag efter utskrivning från vården. Ett syfte med kartläggningen är också att förstå mer om faktorer som driver respektive motverkar substansbruk hos denna patientgrupp, samt vilka som inte erhåller någon behandling mot SUD (och i så fall på vilken basis). Kunskap om dessa områden är förutsättningar för att kunna utarbeta nya, alternativt anpassande, evidensbaserade behandlingar för patienter med SUD inom rättspsykiatrisk vård. Dessutom görs en longitudinell utvärdering av en omfattande implementering av systematisk utredning av substansbruksmönster på en rättspsykiatrisk klinik, det görs också för att studera hur väl instrument som evidensbaserats för SUD inom andra patientgrupper fungerar för denna patientgrupp.
Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén
I projektet undersöks hur resultat från olika undersökningsmetoder baserat på klassiska datatyper – självskattningsdata, observationsdata, testdata och livsdata – överensstämmer med varandra och inte i utredning av personlighet och kognitiva funktioner inom rättspsykiatriska utredningar. Genom att veta mer om när dessa undersökningsmetoder ger samstämmig information vs. belyser skilda aspekter av personens fungerande, samt hur detta relaterar till psykiatrisk diagnostik och det juridiska begreppet APS, så kan den psykologiska utredningsmetodiken som används vid rättspsykiatriska utredningar utvecklas och göras mer individanpassad i framtiden.
Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén
Majoriteten av alla fall av dödligt våld begås av män, vilket har gjort att kunskapen om kvinnliga förövare till dödligt våld ligger efter. Projektets studier bygger på en omfattande datainsamling baserat på rapporter från rättspsykiatriska undersökningar av kvinnliga förövare, med fokus på faktorer som person-, brotts-, och offerkaraktäristika, samt psykiatrisk såväl som demografisk historik. Faktorer som är relaterade till återfall för denna grupp kvinnor kommer också att studeras.
Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén
Samverkan
APEC samverkar med bland annat Hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen för Västra Götalands Län samt med rättsväsendet, till exempel Polismyndigheten. Tillsammans har APEC arrangerat öppna seminarier för allmänheten, medverkat i uppdragsutbildningar och deltagit i samhällsdebatten som rör beroendepsykologiska frågor.
Centrumbildningen CERA
Forskargruppen APEC är ansluten till Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) vid Göteborgs universitet. CERA arbetar långsiktigt med att stärka och utveckla forskning och utbildning inom ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) området i samarbete med olika externa samhällsaktörer.
Externa uppdrag
Medlemmar i APEC har eller har haft uppdrag som t.ex.:
-
Ledamot i Svenska föreningen för Alkohol- och Drogforskning (SAD)
-
Ledamot i National kommittén för psykologi
-
Ledamot i Kungliga Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-samhället i Göteborg (KVVS)
-
Ledamot i styrgruppen för CERA
-
Vetenskapligt råd för Socialstyrelsen
-
Vetenskapligt råd för Kriminalvården
-
Granskare av forskningsansökningar till FORTE
Intresserad av att samverka med APEC?
Välkommen att kontakta oss för ett fortsatt samtal om hur vi kan samverka: Angelica Hagsand, föreståndare APEC: angelica.hagsand@psy.gu.se


Välja Väg: Utredning, stöd och behandling vid alkohol- och narkotikaproblem
Alkohol- och narkotikaproblem är vanligt förekommande i vårt samhälle. Både de personer som har ett beroende och deras anhöriga drabbas, vilket är viktigt att beakta när samhället erbjuder vård, stöd och behandling. Välja väg är en kliniskt orienterad bok med omfattande forskningsbas som beskriver ett bra utredningsförfarande och grunderna för en kvalitativt god behandling och relevanta stödinsatser, oavsett metod och verksamhetsform. I fördjupande kapitel tar författarna upp bland annat motivation, psykiatrisk samsjuklighet, ungdomar, vård utan samtycke och individanpassning. Boken vänder sig till personal inom verksamheter som arbetar med personer som har alkohol- och narkotikaproblem och med samsjuklighet, samt till studenter som utbildar sig till exempelvis socionomer, psykologer, sjuksköterskor och beteendevetare.
Alborn, S-E, Berglund K, Boson K, Gerdner A (2023). Välja Väg: Utredning, stöd och behandling vid alkohol- och narkotikaproblem. Studentlitteratur, ISBN 9789144136332.
Handbok i missbruks- och beroendepsykologi
Handbok i missbruks- och beroendepsykologi finns nu tillgänglig i ny upplaga. Redaktörer är Ann-Sophie Lindqvist Bagge och Malin Hildebrand Karlén, båda docenter vid Psykologiska institutionen, som tillsammans med 38 experter inom missbruks- och beroendefältet täckt in centrala områden utifrån aktuell forskning samt nationella och internationella kliniska riktlinjer.
Handboken ger bland mycket annat en översikt över utrednings- och behandlingsinsatser vid substansbruksyndrom, vilket kan hjälpa personal verksam inom hälsa, sjukvård och socialtjänst att förhålla sig till denna grupp.
Boken vänder sig till studenter inom högskoleutbildning inom psykologi, medicin och socialt arbete. Den riktar sig även till alla som i sitt yrke möter individer med missbruks- och beroendeproblematik eller som av personliga skäl är intresserade av detta ämne.
Handbok i missbruks- och beroendepsykologi / Ann-Sophie Lindqvist Bagge, Malin Hildebrand Karlén (red.) - 2023 - Andra upplagan. - ISBN: 9789147147762
Handledning av uppsatser och avhandlingar
Flera medlemmar i forskargruppen APEC handleder uppsatser inom området beroendepsykologi på grund- och avanceradnivå. Du som student kan söka efter en lämplig handledare bland våra medlemmar.
Intresserad av att doktorera? Handledning på forskarutbildningsnivå ges för närvarande av Kristina Berglund och Ann-Sophie Lindqvist Bagge, samt eventuellt Angelica Hagsand
Masterexamen i beroendevetenskap, med inriktning mot psykologi
Genom att läsa vissa specifika kurser och skriva en uppsats i beroendepsykologi har du möjlighet att få en masterexamen i beroendevetenskap med inriktning mot psykologi.
Uppdragsutbildning
Forskargruppen APEC har gedigen erfarenhet av att utveckla och medverka i uppdragsutbildningar i beroendepsykologi. Mer information om hur du går tillväga om du vill beställa en uppdragsutbildning på psykologiska institutionen.
Beroendepsykologi - hur ämnet har utvecklats
Vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet startade den psykologiska beroendeforskningen i början av 1980-talet, under ledning av docent Ernest Hård (1925-2004) Vid den tidpunkten utfördes studier i huvudsak på laboratorieråttor. Djuren hade fri tillgång till två flaskor i buren, en flaska innehållande vatten och den andra en sex procentig alkohollösning. Råttan fick då möjlighet att själv välja vilken flaska den ville dricka ur och hur mycket och ofta den ville dricka. Syftet var att studera sambandet mellan beteende (dryckesvanor) och fysiologiska mekanismer, särskilt centrala nervsystemet.
Den djurexperimentella forskningen om beroende tillhörde då området komparativ psykofysiologi, dvs. jämförande studier avseende likheter och skillnader mellan människors och djurs beteende. I början av 1990-talet började man alltmer frångå begreppet komparativ psykofysiologi och i stället användes begreppet biologisk psykologi. Den psykologiska forskningen om beroende inkluderades även i området biologisk psykologi. Från att främst ha använt djurexperimentella modeller började nu den psykologiska beroendeforskningen alltmer att även studera människor med alkoholberoende, i syfte att förstå och förklara hur beroende är relaterat till psykologiska och biologiska funktioner.
Från att beroendepsykologi tillhört området komparativ psykofysiologi och senare biologisk psykologi, blev det 2010 antaget som ett eget delområde inom psykologiämnet av Nationalkommittén för psykologi. Kommittén är en av de ämnesanknutna kommittéer som via Kungliga Vetenskapsakademien är anslutna till International Council for Science.
Medlemmar
Professorer/Lektorer
- Kristina Berglund
Långvariga effekter, beroende -
Ann-Sophie Lindqvist Bagge
Livskvalité, hälsa -
Johan Melander Hagborg
Sårbarhet barndom, alkohol, trauma -
Angelica Hagsand
Alkohol, vittnen, misstänkta, polisstudier, rättsväsende -
Malin Hildebrand Karlén
Rättspsykiatri, beroende
Doktorander
- Martina Wilson Martinez
Arbetsliv, alkohol - John Hanson Högberg
Substansberoende - Johan Green
Rättspsykiatri, beroende
Affilierade forskare
- Nadja Schreiber Compo
Alkohol, vittnen, minne, rättsväsendet - Karin Boson
Alkohol, beroende, riskfaktorer, utveckling