Varför samhällsvetenskap?
Vad är nyttan med samhällsvetenskap? Oftast är det svårt att göra tydliga kopplingar mellan samhällsvetenskapliga forskningsrön och en viss effekt eller förändring i samhället. Men för att önskade förändringar ska bli bestående verklighet så är kunskaper om människor och samhällen avgörande. Här några exempel på hur samhällsvetenskap gjort och gör skillnad.
Psykologisk kunskap bidrar till mer rättssäkert samhälle
Forskargruppen Research unit for Criminal, Legal and Investigative Psychology (CLIP) tar fram psykologisk kunskap som kan omsättas inom rättsväsendet. Det handlar exempelvis om att utveckla intervjutekniker som hjälper vittnen att minns, studera hur olika grupper inom rättsväsendet arbetar eller hur de som kommer i kontakt med rättsväsendet agerar.
Resultaten har påverkat det rättsliga reformarbetet i flera länder, förutom Sverige. Ett exempel är förhörstekniken Strategic Use of Evidence som tagits fram av forskargruppen i samarbete med svensk och internationell polis och som nu lärs ut av förhörsledare i Sverige, Norge, Finland, Nederländerna och USA.
Gruppen samarbetar med en rad myndigheter förutom Polis och Domstolsverket. Det direkta samarbetet är en förutsättning för att resultaten ska kunna omsättas i praktiken. Ett sådant exempel är det mångåriga samarbetet med Migrationsverket, där HR-specialisten Christian Andersson varit kontaktperson sedan flera år.
Demokratidata används av UD, FN och EU
Data från forskningsprogrammet Varieties of Democracy (V-dem) används av bland andra Europeiska kommissionen, Världsbanken, FN:s utvecklingsprogram UNDP och Amnesty International. Även svenska UD drar nytta av materialet.
Programmet har ett samarbetet med tusentals experter i 200 länder och är idag världens största när det kommer till att mäta demokrati.
Leder programmet gör Wallenberg Academy fellow Staffan I. Lindberg. Mer om honom och V-dem på Knut och Alice Wallenbergs stiftelses sida.
Göteborg minskar kunskapsgapet
Arbetslivsforskare gjorde under 2020 en studie om pensionspreferenser bland anställda i Göteborgs stad. Studien gav ansvariga för programmet Attraktiv arbetsgivare svart på vitt om hur anställda tänker inför sin pensionering. Vilket i sin tur var en viktig grund för arbetet med att bättre tillvarata medarbetarnas kompetens.
MSB utvecklar sin kommunikation
Alarmerande nyheter om t ex bombhot blir alltmer frekventa i medier. Alltfler personer får också pushnotiser om larmen direkt i sina mobiltelefoner, i realtid. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap ville veta hur detta förändrar människors uppfattning av omvärlden. På uppdrag av myndigheten gjorde JMG två studier för att få svar; Alarmerande nyheter och Nyheternas pushnotiser. Med dessa som grund har MSB utvecklat sin kommunikation med allmänheten främst i sociala medier men också på webbplatsen krisinformation.se. Resultaten i studierna har även spridits av MSB till andra myndigheter, kommuner och länsstyrelser.
Centrum samlar krafter mot missbruk
Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) är en knutpunkt för forskare och praktiker. Tvärvetenskap med flera olika institutioner inblandade hämtar forskningsuppslag ur och sprider kunskap genom ett brett nätverk där bland andra Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen och kommunerna i Västsverige ingår. Seminarier och workshops har deltagare från hela landet.
Ändrade attityder till återbruk
Insikter om hur man kan identifiera och komma förbi hinder för mer cirkularitet i offentliga verksamheter var resultat av socialantropologers medverkan i ett projekt som drevs av Göteborgs stad.
– Projektet visade hur vi kan förändra attityder till återbruk, säger projektledare Nina Wolf.
Medskapande forskning för ökad tillit
Fredsforskaren Stina Hansson var under två år anställd i stadsdelen Angered för att hitta vägar till ökad tillit mellan invånare och myndigheter. Projektet visade hur skilda föreställningar mellan boende och tjänstepersoner påverkar vilka förväntningar man har på den andre. Vilket i sin tur ger förutsättningarna för hur tjänstepersoner kan bygga tillitsfulla relationer med de boende.
– Detta är väl den stora bristen. Att det, som Stina Hansson beskriver det, inte finns en tillit och förmåga eller vilja att visa svagheter från båda håll, säger Ulrika Lundquist, processledare för Jämlikt Göteborg.
– Men detta är också ett dilemma för tjänstepersoner. När vi från Stadsbyggnadskontoret kommer ut till Hammarkullen så kommer vi dit i ett ärende, “detta ska ni göra”. Och då finns inte riktigt förutsättningarna för den dubbla påverkan, säger hon.
Samarbete vässar offentlig förvaltning
Förvaltningshögskolan samarbetar i KOLV: Kommuner och Landsting i Västsverige. Samarbetet innebär framförallt att kommuner och region får tillgång till utbildad personal anpassad efter verkliga behov och forskning på just de frågor som är centrala för förvaltningarna, menar kommundirektören Kicki Nordberg i Stenungsund.
