Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet

Kvalitetsarbete

Arbetet med att säkra och utveckla kvaliteten inom utbildning och forskning pågår kontinuerligt på tre nivåer: lokalt inom institutionerna, i verksamhetsdialoger med mer mellan institutioner och fakultetsnivån, samt via granskningar av externa bedömargrupper.

Aktuellt

Bedömarutlåtanden om utbildning

Rapport om studenters upplevelser

 

Bild
Bild från doktorspromovering 2019
Foto: Johan Wingborg

Kvalitetsarbete inom utbildning och forskarutbildning

Kvalitetskultur

Arbete med att utveckla och säkra utbildningarnas kvalitet bedrivs dagligen och involverar studenter, lärare, ledning och stödpersonal. Delaktighet, kollegial granskning och erfarenhetsutbyte över institutionsgränser kännetecknar vår syn på kvalitetsarbete. Olika former av mötesplatser och forum för dialog och diskussion utgör därför särskilt viktiga element i vår kvalitetskultur.
 

Institutionsnivå

På institutionernas sker ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med universitetets kvalitetspolicy. Den minsta beståndsdelen i det arbetet sker på kurs- och programnivå och handlar om tillvaratagande av studenternas synpunkter på utbildningarna genom kurs- och programvärderingar.
 

Kursvärderingar

Kursvärderingar sker som regel anonymt, digitalt i slutet på en kurs och används i sammanställning av en kursutvärdering i form av en framåtpekande kursrapport i vilken lärarnas egna reflektioner och erfarenheter från kursens genomförande och studenternas måluppfyllelse vägs in. I många kurser kompletteras den anonyma kursvärderingen med olika former av muntliga dialoger med studenter under kursens och programmets gång. I många fall är det bättre att saker som eventuellt inte fungerar i en kurs kan rättas till i ett tidigt skede.
 

Kurs- och programkonferenser

Institutionerna arbetar systematiskt med uppföljning och utveckling av kurser och program genom någon form av regelbundna kurs- och programkonferenser. En vanlig modell är att en kurs, regelbundet (t.ex. var tredje gång den ges) granskas av en lärare som är extern i förhållande till kursen. Kursansvarig/a lärare får på så sätt hjälp av en kollega med att genomlysa kursens konstruktiva länkning med fokus på lärandemål, kurslitteratur, undervisnings- och examinationsformer samt resultat av kursvärderingar. Resultatet blir en framåtpekande rapport som inte sällan leder till åtgärder som revidering av litteraturlistor och kursplaner.
 

Starka lärarlag

Regelbundna möten med de lärare som medverkar i program och kurser är ett annat signum för det lokala kvalitetsarbetet. Många av fakultetens utbildningar är av tvär- eller mångvetenskaplig karaktär och har därmed extra stora behov av tät dialog mellan medverkande lärare. I vissa fall träffas alla lärare som medverkar i en utbildning så ofta som en gång i veckan för att löpande lösa problem som uppstår, diskutera gemensamma utvecklingsbehov samt hålla varandra informerade om olika delar av utbildningen.
 

Studentdialoger

Förutom att studenter ges möjlighet att lämna synpunkter på sina kurser så är olika former av studentdialoger ett vanligt inslag i fakultetens utbildningar.
 

Utbildningsberedning

Alla institutioner har, förutom institutionsråd, någon form av utbildningsråd och/eller kursplanegrupp där lärare och studeranderepresentanter deltar i granskning och beredning av beslut om revideringar eller fastställande av nya kursplaner. En sådan gruppering leds av den person som är utsedd till institutionens utbildningsansvarig, tillika vice- eller proprefekt med ansvar för utbildning på grund- och avancerad nivå.
 

Pedagogisk utveckling

Utbildningsansvariga ansvarar för att stimulera pedagogisk utveckling vid institutionerna. Regelbundna pedagogiska seminarier, mentorer för juniora lärare, stöd till lärare som vill meritera sig till excellent lärare eller interna utlysning av pedagogiska utvecklingsmedel är några exempel.

 

Fakultetsnivå

Fakultetsstyrelsen ansvarar för att fakultetens utbildningar håller hög kvalitet och följer årligen upp institutionernas kvalitetsarbete. I forumet Beredningen för utbildning på grund-och avancerad nivå, BFU, bereds och diskuteras samtliga frågor som rör kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning på grund- och avancerad nivå. Dagordningen innehåller en stående punkt om kvalitet. BFU leds av den dekan som har ansvar för utbildning på grund- och avancerad nivå och är sammansatt av utbildningsansvariga vid respektive institution, sju till antalet, två studeranderepresentanter samt utbildningsledare och kvalitetssamordnare från fakultetskansliet.

Systematisk uppföljning av institutionernas kvalitetsarbete sker i olika former under en årscykel. De tre viktigaste formerna är:

  • Verksamhetsdialoger (mars/april)
  • Kvalitetsseminarium (april/maj)
  • Internat med utbildningsansvariga och studierektorer/programansvariga (oktober)

Verksamhetsdialoger

På vårterminen genomförs verksamhetsdialoger där fakultetsledningen träffar institutionernas ledningar. Vid dialogerna ligger fokus på uppföljning av utbildning på genomgång av föregående års HP/VP, rekrytering, utfall i utbildningarna samt lärarnas högskolepedagogiska kompetens. En stående punkt i dialogerna är erfarenheter från genomförda utbildningsutvärderingar samt uppföljning av de åtgärdsplaner som institutionerna tagit fram inom ramen för dessa.
 

Kvalitetsseminarium

Med utgångspunkt i Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet som tagits fram på universitetsgemensam nivå genomförs årligen ett kvalitetsseminarium. I början av året enas BFU om ett tema för årets kvalitetsseminarium. Temat väljs utifrån de utvecklingsbehov som institutionernas systematiska kvalitetsarbete genererat och i relation till de teman som finns i inventeringsverktyget. De inventerande frågor som finns i inventeringsverktyget används för genomlysning av utbildningarna i relation till temat och ligger sedan till grund för seminariets utformning.

Teman som hittills behandlats:

2018 – att stötta studenters förmåga att skriva akademiskt
2019 – arbetsmarknadsanknytning i utbildning
2020 – progression i utbildningarna

Vid kvalitetsseminarierna deltar företrädare för all utbildning vid fakulteten, t.ex. studierektorer, programansvariga, utbildningsansvariga samt andra relevanta funktioner beroende på tema. Genom att samla personer som på olika sätt arbetar med utbildningskvalitet utgör kvalitetsseminariet ett viktigt tillfälle för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning över program- och institutionsgränser. Det är också ett tillfälle för att utveckla ett gemensamt språk och förhållningssätt till utbildningskvalitet.
 

Internat med utbildningsansvariga och studierektorer

Varje höst anordnas ett internat för utbildningsansvariga och studierektorer/programansvariga. Syftet med internatet är främst erfarenhetsutbyte mellan institutionerna i frågor som har med de olika processer som bedrivs inom ramen för kvalitetsarbetet. Om fokus i kvalitetsseminarierna är kvalitet i utbildningarna så ger internaten en möjlighet till gemensam metareflektion kring hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs och kan utvecklas både på institutions- och på fakultetsnivå.

Extern bedömning

All utbildning på grund- och avancerad nivå vid Samhällsvetenskapliga fakulteten kommer att utvärderas med extern bedömning under perioden 2017-2023.

Den externa bedömningen bidrar till att utveckla kvalitén i universitets utbildningar och utgör en kontroll av att det interna kvalitetsarbetet fungerar och att utbildningarna svarar mot de kvalitetskriterier som anges i Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning för Göteborgs universitet.

Fakultetens utbildningar har delats in i kluster och kommer att utvärderas enligt en preliminär sexårsplan.

Hösten 2016 genomfördes en pilotutvärdering av fristående kurser i regionala studier Afrika- och Mellanösternstudier och från hösten 2017 utvärderas fakultetens utbildningar enligt sexårsplanen.

Tidplan

2021

Institutionen för globala studier:

Kandidatprogram i globala studier. Master Programme in Global Studies + fristående kurser i globala studier, ”Museion” och regionala studier.

Forskarutbildning: ämnena socialantropologi, freds- och utvecklingsforskning samt samhällsvetenskapliga miljöstudier.

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap:

Fristående kurser grundnivå (sociologi, socialpsykologi och kriminologi). Master in Sociology. Masterprogram i kriminologi + övriga fristående kurser.

Forskarutbildning: ämnena sociologi, teknik- och vetenskapsstudier, arbetsvetenskap samt samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning.

2022

Statsvetenskapliga institutionen:

Europaprogrammet. Master in European Studies. Executive Master Programme in European studies.

Institutionen för journalistik, medier och kommunikation:

Journalistprogrammet. Master Programme in Investigative journalism + övriga fristående kurser.

Forskarutbildning: ämnet journalistik, medier och kommunikation.

Institutionen för globala studier & Institutionen för socialt arbete:

Masterprogram i Mänskliga rättigheter. Master’s Programme in Social Work and Human Rights.

2022-2023

Institutionen för socialt arbete:

Socionomprogrammet + övriga fristående kurser i socialt arbete.

Även forskarutbildningen i socialt arbete.

Psykologiska institutionen & Institutionen för socialt arbete:

Masterprogrammet i Psykoterapi.

Psykologiska institutionen:

Psykologprogrammet + fristående kurser på grund- och avancerad nivå.

Institutionen för globala studier:

Kandidatprogram i Socialantroplogi

 

Kvalitetsarbete inom forskning

Att den forskning som bedrivs vid samhällsvetenskapliga fakulteten håller en hög kvalitet är av yttersta vikt. Detta sker genom ett systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer. Grunden i arbetet är den kollegiala granskningen som är kännetecknande för akademisk verksamhet och som vi har stor erfarenhet av.
 

Institutionsnivå

På institutionsnivå granskas forskning i huvudsak i seminarieform, ofta med en utsedd huvudgranskare från annat nationellt eller internationellt lärosäte än det egna. Detta gäller såväl seniora forskare som doktorander. I princip alla forskningsresultat som publiceras har föregåtts av kollegial granskning, ofta internationell, oavsett publikationsform. De flesta forskarna vid fakulteten publicerar sina forskningsresultat i internationella vetenskapliga tidskrifter eller på internationella bokförlag. Forskarna har dessutom god kännedom om kvaliteten på publikationskanalerna (till exempel genom ”Norska listan”). En kvalitetshöjande aspekt är det stora antal forskare som själva är sakkunniggranskare för vetenskapliga tidskrifter och opponenter vid disputationer och doktorandseminarier.

Fakultetsnivå

På fakultetsnivå samordnas kvalitetsarbetet inom ramen för Beredningen för forskning och utbildning på forskarnivå (BFF). I BFF deltar representanter från var och en av institutionerna med verksamhetsansvar för forskning och/eller utbildning på forskarnivå, två doktorandrepresentanter samt prodekan och handläggare från fakultetskansliet. Fakulteten har en kvalitetssäkrande roll och följer upp att det bedrivs ett aktivt och systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer.

Inom BFF finns en årlig cykel för kvalitetsarbetet. Vid en uppstartsdag i januari sätts de prioriterade områdena för kommande verksamhetsår gällande forskning och utbildning på forskarnivå. Vid en kvalitetsdag i november avrapporterar respektive institution sitt arbete under det gångna året. Fakultetsledningen följer sedan upp det genomförda arbetet och de planerade åtgärderna i verksamhetsdialoger med respektive institution under våren därpå.

RED19

Forskningsverksamheten har blivit föremål för extern bedömning inom den så kallade RED19-processen, som omfattat samtliga nivåer vid hela universitetet. Varje institution och fakultetsledning skrev åtgärdsplaner under hösten 2019 och utifrån dessa har fakulteten påbörjat en egen uppföljningsprocess. Inom den har varje enhet fyllt i en uppföljningsplan där de listar de 3-5 mest prioriterade strategiska utvecklingsfrågorna under perioden från 2020 fram till 2023, då RED19-processen avslutas. Dessa planer har godkänts av fakultetsstyrelsen. Tanken är att denna process ska integreras i det ordinarie ramverket för kvalitetsarbetet inom BFF, vid sidan av utbildning på forskarnivå.

Som ett led i RED19-processen kommer fakulteten att årligen anordna tematiska seminarier utifrån frågor som är gemensamma för flera av institutionerna.

Samtliga uppföljningsplaner och åtgärdsplaner för var och en av institutionerna och fakulteten går att läsa här nedanför.

Pilotutvärdering forskningsämnet statsvetenskap

Under 2020 medverkar fakulteten och en av dess institutioner i Vetenskapsrådets pilotutvärdering av forskningsämnet statsvetenskap. Detta arbete har bestått dels i att sammanställa ett slumpvis urval av publikationer i ämnet, på basis av en lista som är framtagen ur databasen SwePub. Dels har det utgjorts av att författa ett antal fallstudier gällande forskningsämnets genomslag i samhället utanför akademin.