GPCCs forskningsdomäner

GPCCs forskningsdomäner

Här kan du läsa mer om våra fyra olika forskningsdomäner. Längst ner på sidan listas våra olika forskningsprojekt efter domäntillhörighet. OBS! Ett projekt kan tillhöra mer än en domän, och listas då under samtliga dessa, samt markeras med en *.

1. Teoretisk och praktisk utveckling av personcentrerad vård

Ansvarig: Eva Jakobsson Ung, fil dr. i vårdvetenskap, professor i omvårdnad, Sahlgrenska akademin.

Bakgrund:
Premisserna för utvecklingen av personcentrerad vård inom ramen för GPCC är att varje människa är en person och ska alltid ses, förstås, och bemötas som en person. Till grund för utvecklingen används etik och personfilosofi.

Berättelsen av och om personen och dennes livssammanhang utgör central utgångspunkt för personcentrerad vård och inkluderar vanligen både upplevelser om besvär/symtom vid ohälsa.

Personcentrering förutsätter partnerskap som bygger på ömsesidig förståelse och respekt för både patientens, vårdpersonalens och hälso- och sjukvårdens resurser, ansvar och målsättningar. Den professionella tolkningen av patientens berättelse ska vara en bestående byggsten i partnerskapet, och dokumenteras på ett lämpligt och relevant sätt. Dokumentationen syftar till att fastställa gemensamma förväntningar och ansvar, och förändringar beslutas och kommuniceras tillsammans med patient och ofta närstående.

Forskningsdomänen syftar till att vidareutveckla filosofisk, etisk, teoretisk och evidensbaserad grund för personcentrerad vård med särskilt fokus på patientberättelse, partnerskap och dokumentation.

Kontinuerligt genomförs kartläggningar och värdering av den evidensbaserade basen för personcentrerad vård, nationellt och internationellt.

Vidare bidrar forskningsdomänen till spridning av resultat och utbyte av erfarenheter genom seminarier, workshops m.m.

Ett övergripande mål är att bidra med kunskapsunderlag som stödjer omställning till personcentrerad vård inom hälso- och sjukvård och omsorg. Detta inkluderar:

• hur symtom kan upplevas, uttryckas och tolkas
• samband mellan symtom och organdysfunktion
• personcentrerade interventioner 
• material såsom hälsodagböcker, samtalsstöd, vårdplanering, dokumentation, enkäter, bedömningsinstrument

2. Implementering, organisation, ledning och styrning av personcentrerad vård

Ansvarig: Lars Wallin, professor i omvårdnad, centrumledare Kunskapsimplementering och Patientsäkerhet – KIPS Högskolan Dalarna, forskningschef inom Landstinget Dalarna

Bakgrund:
Inom denna forskningsdomän fokuserar vi på de strukturella förutsättningarna för och implementeringen av person-centrerad vård, från meso- till makronivå, i svensk och europeisk hälso- och sjukvård. Parallellt med ökande evidens för nyttan med personcentrerad vård påminns vi ofta om svårigheten med att implementera ny kunskap och nya förhållningssätt i hälso- och sjukvården. Kontextuella och organisatoriska omständigheter, kunskap, attityder och värderingar hos ledning och personal, och inte minst effekterna av den strategi som används för att stödja implementering avgör om en förändring av vårdens åstadkoms. För personcentrerad vård är effektiv implementering en nyckelfråga då omställningen omfattar såväl kunskaper, handlingsetik, professionell identitet, organisatoriska förhållanden och genomförande av arbetet. Därtill behovet av att åstadkomma uthålliga förändringar.

Forskningsdomänen syftar till att öka kunskaperna om effektiva strategier att stödja implementering av personcentrerad vård och faktorer som påverkar förändringsprocessen.
Vi fokuserar forskningen på:
• processen vid införandet av personcentrerad vård i olika vårdkontexter
• metoder för att stödja implementering av personcentrerad vård
• betydelsen av kontextuella faktorer vid implementering av personcentrerad vård, t ex ledarskap, kultur och resurser
• beslutsprocesser och kommunikation i organisationen
• mekanismer för upprätthållandet av personcentrerad vård över tid
• identifiering av olika sätt att ställa om verksamheter mot personcentrad vård
• spridning av innovationer och policybeslut som är relaterade till personcentrad vård
• kartläggning av organisatoriska hinder och möjligheter för personcentrerad vård
• ledarskapets betydelse för personcentrerad vård
 

3. Utvärdering och mätning av personcentrerad vård

Ansvarig: Philip Moons, forskare, Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska akademin, Professor, Faculty of Medicine, Academic Centre for Nursing and Midwifery, KU Leuven, Belgium.

Bakgrund:
Forskning inom personcentrerad vård är nödvändig för att få bättre förståelse för behoven hos människor som söker vård, för att utforska hur vårdpersonal kan bemöta dessa behov på ett optimalt sätt och ge vård med kvalitet, att hjälpa människor att ta informerade beslut om sin vård och för att utvärdera effekterna av personcentrerad vård baserat på faktorer som är viktiga för patienter och deras vårdgivare. Eftersom interventioner inom personcentrerad vård är komplexa fokuseras utvärderingar särskilt på komplexa interventioner. Ur detta perspektiv är det viktigt med högkvalitativa och innovativa metoder.

Forskningsdomänen syftar till att:
• Sammanställa och kritiskt granska forskningsmetoder som används inom forskning på personcentrerad vård
• Värdera forskningsprioriteringar för metodutveckling inom forskning på personcentrerad vård
• Identifiera forskningsmetoder som används inom andra forskningsområden och fält och bedöma användbarheten av dem inom forskning på personcentrerad vård
• Utveckla nya forskningsmetoder för att vägleda nästa generation av forskning inom personcentrerad vård

4. Lärande och utbildning i personcentrerad vård

Ansvarig: Mari Lundberg, Professor, fysioterapeut, Sahlgrenska akademin

Ett av GPCCs huvudsakliga uppdrag är att sprida kunskap om personcentrerad vård. Alla GPCCs aktiviteter bygger på den så kallade kunskapstriangeln, vilken omfattar forskning, innovation och utbildning. Dessa aktiviteter kopplas ihop kontinuerligt, vilket genererar utbyte och kunskap som driver utvecklingen framåt. GPCC har under sina 10 år utvecklat en mängd olika kurser, utbildningsmaterial samt praktiska implementeringsprogram för att stödja omställningen till personcentrerad vård.

Forskningsdomänen för lärande och utbildning i personcentrerad vård syftar till att beforska lärande, pedagogiska verktyg och utbildningsinsatser som utvecklats för att kunna stödja omställningen till personcentrerad vård.

Målet med domänens forskningsaktiviteter är att:

• Designa, utveckla och utvärdera innovativa pedagogiska verktyg och aktiviteter
• Utforska och vidareutveckla implementering av lärande om personcentrerad vård i svenska grundutbildningar för hälso- och sjukvårdsutbildningar

Vilka är vi?

Forskare är Ida Björkman, Caroline Feldthusen, Irma Kjellberg Lindström, Catarina Wallengren Gustafsson.

Lista över forskningsprojekt som ingår i varje domän

Med länkar till projekten.

1. Teoretisk och praktisk utveckling av personcentrerad vård:

Att översätta personcentrerad vård från teori till praktik*

Digital hemmonitorering efter lungtransplantation

Effekterna av opioidsparande, personcentrerade vårdvägar för patienter som genomgår obesitaskirurgi

En undersökning av vårddokumentationen i en personcentrerad vårdväg för personer med kroniska tillstånd

Förena makro, meso och mikro för att utveckla personcentrerad vård

HOPE – Help Overcoming Pain Early

IHOP-e - Personcentrerad vård på distans för sköra äldre*

LGBTQ-personers uppfattningar om personcentrerad vård på Twitter

Läkemedelsanvändning - en personcentrerad strategi

minKod – digitala verktyg för emotionellt stöd under och efter cancerbehandling med unga vuxna

Patienters och allmänhetens medverkan i sjukvård: en systematisk kartläggning

Personcentrerad vård för vårdgivare

Perhit: PERson-centredness in hypertension management using information technology. En randomiserad studie om personcentrerad vård, högt blodtryck och informationsteknologi

PicPecc – Pictorial support in person-centred care for children

PROTECT - Personcentrerad vård på distans (kronisk hjärtsvikt och KOL)*

STEPSTONES-DIAB: Utvärdering av övergångsmodeller för ungdomar med typ 1 diabetes i övergången till vuxensjukvård

Teoretisk utveckling av personcentrerad vård: Systematisk genomgång och analys av vetenskaplig litteratur

The Gothenburg Pituitary Tumour Study (The GoPT-study)

Will it nudge: A feasibility study of PCC nudging to increase uptake of PCC practice

 

2. Implementering, organisation, ledning och styrning av personcentrerad vård:

Att följa processen personcentrerad vård – patientens och personalens perspektiv

Att översätta personcentrerad vård från teori till praktik*

IHOP-e - Personcentrerad vård på distans för sköra äldre*

IMPROVE: Implementering av personcentrerad vård - Processutvärdering av strategier, ledarskap och hälsoekonomi

Personcentrerat, webbaserat stöd vid graviditet och tidigt moderskap för kvinnor med typ 1-diabetes mellitus: en randomiserad kontrollerad studie

PROTECT - Personcentrerad vård på distans (kronisk hjärtsvikt och KOL)*

Rättsligt möjliggörande av personcentrerad vård

Strategier för att stödja implementeringen av personcentrerad vård

Svenska folkets syn på personcentrering av hälso- och sjukvården

 

3. Utvärdering och mätning av personcentrerad vård:

IHOP-e - Personcentrerad vård på distans för sköra äldre*

MOSAIC - en Rasch-analyserad itembank för att mäta personcentrering

PCPC - Personcentrerad psykosvård

Stöd för en personcentrerad verktygslåda

Utveckla och testa ett observationsbaserat mätinstrument som utväderar personcentrerad vård

 

4. Lärande och utbildning i personcentrerad vård:

IHOP-e - Personcentrerad vård på distans för sköra äldre*

Implementering av personcentrering på programmen för hälsoprofessioner

PCV spelet och onlineutbildningen Medmänniska - utveckling och effekt