Länkstig

Effekterna av opioidsparande, personcentrerade vårdvägar för patienter som genomgår obesitaskirurgi

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
9000000
Projekttid
2019 - pågående
Projektägare
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Finansiär
Vetenskapsrådet, ALF samt Göteborgs universitet centrum för personcentrerad vård GPCC

Kort beskrivning

Vårt mål är att utvärdera effekterna av opioidfri anestesi hos patienter som genomgår fetmaoperationer.
Opioidkonsumtion samt opioidrelaterad dödlighet har ökat dramatiskt de senaste decennierna över hela världen. På grund av dess dokumenterade anestesiologiska egenskaper är opioider en av hörnstenarna i modern anestesi. Emellertid har opioider flera dosberoende biverkningar så som andningsdepression, illamående samt ökad smärta efter operation. Till dags datum finns det inga vetenskapliga utvärderingar som undersöker effekterna av opioidfri anestesi (farmakologisk samt icke farmakologisk) och personcentrerad vård under och efter kirurgi.

Mål och bakgrund

Vårt mål är att utvärdera effekterna av opioidfri anestesi hos patienter som genomgår fetmaoperationer. Opioidkonsumtion samt opioidrelaterad dödlighet har ökat dramatiskt de senaste decennierna över hela världen. På grund av dess dokumenterade anestesiologiska egenskaper är opioider en av hörnstenarna i modern anestesi. Emellertid har opioider flera dosberoende biverkningar så som andningsdepression, illamående samt ökad smärta efter operation. Dessutom finns det tecken på negativa effekter på längre sikt såsom minskat immunförsvar samt påverkan på den kognitiva och fysiska återhämtningen efter operation. Som en konsekvens finns det ökande incitament att minska användningen av opioider inom kirurgi, då över 300 miljoner patienter årligen genomgår operationer med anestesi i världen.

En särskilt utsatt grupp är patienter som genomgår fetmaoperationer. Sedvanlig smärtbehandling efter ingreppet består av smärtstillande läkemedel i form av opioider med biverkningar i form av sedering, andningspåverkan och illamående. Dessa postoperativa biverkningar efter opioder kan resulterar i lidande för patienten samt fördröja återhämtningen efter ingreppet. Studier har visat att patienter som genomgår fetmakirurgi har ett ökat upptag av opioder från tarmen, en ökad risk för långvarig opioidkonsumtion samt kronisk buksmärta, vilket ökar vikten av att undersöka hur opioider kan minskas eller helt tas bort under behandlingen.

Studier har visat att opioidfri anestesi minskar smärta/illamående samt sederingsgraden efter operation. Opioidfri anestesi ersätter opioider med andra läkemedel för att kontrollera det nociceptiva svaret under kirurgi. Det finns också icke farmakologisk behandling för att minska smärta i den postoperativa fasen, och detta sker via transkutan elektrisk nervstimulering, så kallad TENS. TENS har påvisat positiva effekter för smärtlindring vid olika postoperativa smärttillstånd t.ex. efter kirurgiska ingrepp så som smärta efter ryggkirurgi, bukkirurgi, titthålskirurgi etc.

Opioidfri anestesi och personcentrerade vård

I dagens sjukvård har en ökad patientdelaktighet i sin vård och behandling fått en central roll, inte minst inom den nya patientlagen. Genom en strukturerad personcentrerad vårdprocess har man i studier kunnat påvisa signifikanta förbättringar på patientens upplevelse av trygghet i samband med sin sjukdom, förbättrad smärtlindring, ökad tilltro till sin egen förmåga samt känsla av oberoende i det dagliga livet, minskat vårdtiden i samband med sjukhusvård samt sett positiva hälsoekonomiska effekter. Till dags datum finns det inga vetenskapliga utvärderingar som undersöker effekterna av opioidfri anestesi (farmakologisk samt icke farmakologisk) och personcentrerad vård under och efter kirurgi.

Sammanfattningsvis är det angeläget med studier som undersöker effekten av opioidfri anestesi med eller utan personcentrerade vård för patienter som genomgår obesitaskirurgi.

Övergripande syfte

Vårt övergripande syfte är att jämföra effekterna av opioidfri anestesi och personcentrerad vård jämförd med konventionell opioidbaserad anestesi på kognitiv och fysisk återhämtning upp till 24 månader efter operation hos patienter som genomgår fetmaoperationer.

Utveckling av intraoperativ monitorering samt styrning inom opioidfri anestesi

Forskningsgruppen kommer framöver genomföra flera studier som undersöker de direkta intraoperativa förhållanden avseende opioidfria regimer inom anestesi och postoperativ vård för vuxna, samt planerar framöver även studier för barn. Vi ser ett ökat behov att studera hur läkemedel samt monitorering kan individualiseras och anpassas inom opioidfri anestesi.

Det finns idag tekniker som mäter hjärnans aktivitet för att styra sömndjup samt nociceptiv respons (kroppens stresstimuli) genom till exempel mätning av hudkonduktans etc. Vi vet dock ytterst lite om hur dessa tekniker kan användas inom opioidfri anestesi och post-operativ vård. Dessa tekniker kan sannolikt stödja och utveckla graden av personcentrerad samt individualiserad intraoperativ anestesi samt analgesi. Forskningen avseende läkedmedelsregimer samt monitorering leds av docent Pether Jildenstål inom forskningsgruppen. 

Forskare

Forskningsledare

Axel Wolf, leg. sjuksköterska, univ. lektor, fil.dr

Doktorander

Alexander Olausson, Anestesisjuksköterska Projekt: The prerequisites and effects of opioid sparing person-centred care approach in patients undergoing obesity surgery.

Salwan Diwan, Projekt: Evaluating the effects of Transcutaneous Electrical Nerve Stimulation (TENS) in an opioid free person-centred care pathways in patients undergoing bariatric surgery.

Postdoc

Johan Svensson, överläkare, professor

Forskare

Sven-Egron Thörn, överläkare, univ. lektor, docent

Lars Fändriks, överläkare, professor

Wille Wallenius, överläkare, docent

Per Björklund, överläkare

My Engström, leg. sjuksköterska, fil.dr

Pether Jildenstål, leg. sjuksköterska, univ. lektor, fil.dr

Jasmine Näslund, anestesisjuksköterska, forskningssjuksköterska

Pauline Andrell, specialistläkare, docent