Ekonomisk och social historia

Anslagsgivare: STINT, Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse
Projektledare: Christer Lundh och Satomi Kurosu
Medverkande: George Alter, University of Michigan; Tommy Bengtsson, Lund University; Marco Breschi, University of Sassari; Cameron Campbell, The Hong Kong University of Science and Technology; Shuang Chen, University of Iowa; Renzo Derosas, Ca' Foscari University of Venice; Martin Dribe, Lund University; Alessio Fornasin, University of Udine; Satomi Kurosu, Reitaku University; James Z. Lee, The Hong Kong University of Science and Technology; Christer Lundh, University of Gothenburg, Sweden; Matteo Manfredini, University of Parma; Michel Oris, University of Geneva; Noriko O. Tsuya, Keio University, med flera.

EurAsian Project on Population and Family History (EAP) konstituerades 1994 av forskargrupper som studerade historiska lokala befolkningar i Japan, Kina, Belgien, Italien och Sverige. Samarbetet har resulterat i en mängd artiklar och böcker. Projektet har ett avtal med MIT Press om en bokserie med minst tre böcker. De två första volymerna om mortalitet och fertilitet publicerades 2004 och 2010. Den tredje volymen som handlar om giftermål publicerades 2014 under redaktörskap av Christer Lundh och Satomi Kurosu vid Reitaka universitet, Tokyo.

Anslagsgivare: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Projektledare: Christer Lundh, GU
Medverkande: Yitchak Haberfeld, Tel-Aviv University och Debora P. Birgier, Tel-Aviv University och GU
Start: 2016

Självselekteringen bland migranter är en mycket viktig fråga, både i samhällsvetenskaplig forskning och för beslutsfattare. Dels påverkar selektiva migrationsmönster invandrares ekonomiska integration, dels ger de signaler om hur avkastningen på humankapital och arbetsmarknadsinstitutionerna i ett potentiellt mottagarland påverkar "kvalitén" på framtida invandrare.

Syftet med projektet är att studera hur förhållandena i ett värdland (avkastning på humankapital, institutionella arrangemang) och mönstret för invandrares självselektion påverkar invandrarnas ekonomiska assimilering. Designen bygger på situationer som liknar "naturliga experiment": vi studerar migranter som har sitt ursprung i ett land (Tyskland) och som under samma period (1990-2000) flyttar till två olika mottagarländer (Sverige och USA). Vi studerar fyra grupper av tyska invandrare längs dimensionerna kön (män / kvinnor) och kompetens (hög / låg utbildning). En sådan design gör det möjligt att bedöma hur förhållanden i högt utvecklade västländer bidrar till den ekonomiska integrationen av välutbildade och högt kvalificerade invandrare. Vi använder data på individnivå för ett 5 procents urval från USA: s folkräkning 2000 och ett 3 procents urval från 2005/7 American Community Survey, och registerdata för Sverige för år 2000 och 2005.

Anslagsgivare: Riksbankens Jubileumsfond
Projektledare: Jan Bohlin, GU
Start: 2008

Under globaliseringsperioden 1870–1913 karaktäriserades svensk ekonomi av långa svängningar i ekonomisk aktivitetsnivå, som hängde samman med vågor av internationell och inre migration. I detta avseende var Sverige en del av det konjunkturmönster som kännetecknade den atlantiska ekonomin under perioden.
Under åtföljande 20-årsperioder var konjunkturerna i Nordamerika och Västeuropa ur fas med varandra. När emigrationen till Nordamerika gick upp stagnerade den inre migrationen från landsbygd till urbana näringar och vice versa.

Forskningsprojektet syftar till att undersöka det kausala sambandet mellan migration och det svenska ”long swings”-förloppet. Mer specifikt ställer sig projektet tre uppgifter: kartlägga det regionala och temporala migrationsmönstret; undersöka orsaksfaktorerna bakom internationell och intern migration; samt undersöka det kausala sambandet mellan migration och ”long swings”.

För att genomföra forskningsuppgifterna kommer en ny databas att konstrueras. Den kommer att innehålla regionala migrationsdata och andra variabler som kan förklara migrationsmönstret. Data kommer att analyseras med moderna ekonometriska metoder och simuleringsmodeller. Den nya databasen kommer i sig att ge viktig ny kunskap om det sena 1800-talets ekonomiska utveckling i Sverige, som kommer att vara till nytta också för andra forskare.

Delprojekt 1

Anslagsgivare: Stiftelsen för Ekonomisk Forskning i Västsverige

Projektledare: Klas Rönnbäck, GU
Medverkande: Stefan Öberg, GU
Start: 2014

Studier av historisk mortalitet i Afrika har länge varit betydligt eftersatt i den internationella forskningen. I dessa projekt undersöker vi historisk mortalitet i det förkoloniala Västafrika, primärt bland de européer som av olika anledningar bosatte sig i området. I ett första delprojekt skattar vi mortaliteten bland dessa européer vid ett antal olika platser längs den Västafrikanska kusten. Studien bygger på en omfattande longitudinell databas över personer anställda vid det engelska Royal African Company. I studien undersöker vi både förändring över tid, samt geografiska och socio-ekonomiska skillnader i mortalitet. Vi har också kunnat studera i vilken mån de anställda erhöll en riskpremie för den ökade risken att avlida.

Delprojekt 2

Anslagsgivare: Anna Ahrenberg fond
Projektledare: Stefan Öberg, GU
Medverkande: Klas Rönnbäck, GU
Start: 2016

Ett andra delprojekt inriktar sig på att undersöka vad som synes vara en mycket speciell mortalitets-topp omkring år 1721. För alla områden vi har data så har vi en markant högre mortalitet vid denna tid. Syftet med detta projekt är att undersöka hur detta kan förklaras med hjälp av de kvalitativa källmaterial som finns bevarade från denna tid.

Delprojekt 3

Anslagsgivare: Helge Ax:son Johnsons Stiftelse

Projektledare: Stefan Öberg, GU
Medverkande: Klas Rönnbäck, GU
Start: 2016

Detta delprojekt undersöker dödligheten bland de infödda arbetarna vid de koloniala forten i Västafrika. Sjukdomsmiljön i Västafrika var mycket farlig för de européer som flyttade dit. I detta projekt kommer vi undersöka situationen för de infödda arbetarna. Genom att jämföra de två grupperna kan vi lära oss mer om både den infödda arbetskraften och orsakerna till den höga dödligheten för européerna.

Historiska lönedatabasen, HILD

Anslagsgivare: Forskningsrådet för arbetsmarknad och socialvetenskap
Projektledare: Christer Lundh, GU
Medverkande: Tobias Karlsson, Lunds universitet och Stefan Öberg, GU.
Start: 2009

Arbetskraftens rörlighet är central för samhällsekonomins utveckling, företagens växtkraft och individernas inkomstutveckling. På företagsnivå kan bristande arbetskraftsrörlighet ge upphov till flaskhalseffekter i produktionen med uteblivna expansionsmöjligheter som följd. En överrörlighet av arbetskraften kan förorsaka ökade anställningskostnader och lönedrivande konkurrens som försvårar för företaget att rekrytera och behålla attraktiv personal.

Historiskt har arbetskraftens rörlighet påverkats av marknadsförhållanden och institutioner och samtidens värdering av arbetskraftsrörlighet har varierat beroende på förutsättningarna (Lundh 2006). Under perioder med stor konkurrens om arbetskraft, t ex under 1940- och 1950-talen, har den flyttningsbenägne ”Hopp-Jerka” setts som ett problem och den trogne ”Stann-Anders” som ett föredöme (Giesecke 1968); under motsatta arbetsmarknadsförhållanden, t ex från 1970-talet, har värderingen varit den omvända. Hög rörlighet bland okvalificerad arbetskraft med temporära anställningar har dock ibland setts som ett socialt problem (Virtanen m fl 2005; Aronsson 2004) och ett hinder för stabil arbetskraftförsörjning i företagen, men likväl har temporära anställningar förekommit under hela 1900-talet för arbetskraft i arbetsmarknadens periferi, t ex kvinnor (”Marginal-Malin”, egen beteckning).

Även idag är frågan om arbetskraftsrörlighet aktuell. Som en följd av den långa högkonjunkturen råder det i vissa branscher stor arbetskraftsbrist och företagen har svårt att rekrytera och behålla lämplig personal. En ökad rörlighet av arbetskraft, geografiskt och mellan branscher, ses återigen som en önskvärd utveckling. Samtidigt framhålls negativa hälsoeffekter av flexibilitet och överrörlighet i atypiska anställningar. Studier av arbetskraftsrörlighet är sålunda välmotiverade ur många aspekter.

Motpoler: ett långsiktigt perspektiv på ojämlikhet, industrialisering och arbetsmarknadsinstitutioner i Brasilien och Sverige
 

Anslagsgivare: Torsten Söderbergs stiftelse
Projektledare: John Lapidus, GU
Start: 2016

Den svenska välfärdsmodellen genomgår förändringar. Här åsyftas bland annat den omfattande driftsprivatisering av centrala välfärdstjänster som inleddes i början av 1990-talet. Men det är inte bara driften av välfärdstjänsterna som genomgått förändringar. Även finansieringen har förändrats i viss utsträckning. Det handlar om nya, privata finansieringsalternativ som ofta är statligt subventionerade i viss utsträckning. Ett exempel är RUT-avdragen för privatfinansierad äldrevård. De nya finansieringsformerna är ofta beroende av att det finns en privat producent som erbjuder desamma. På så sätt tycks det finnas ett samband mellan privat drift och privat finansiering. Hur ser detta samband mellan privat drift och privat finansiering ut? Vilka blir de samhälleliga konsekvenserna av en välfärdsmodell som i ökad omfattning bygger på privatfinansierade välfärdslösningar?

Syftet med forskningsprojektet är att studera en viss sorts förändringar av den svenska välfärdsmodellen. Det handlar för det första om att förstå och analysera det relativt outforskade sambandet mellan privatiserad drift och privatiserad finansiering av centrala välfärdstjänster. Det handlar för det andra om att förstå och analysera de relativt outforskade samhälleliga konsekvenserna av en välfärdsmodell som i allt större utsträckning bygger på privatfinansierade välfärdstjänster. Det handlar för det tredje om att kunna säga något om var den svenska välfärdsmodellen befinner sig, och var den är på väg.

Anslagsgivare: Vetenskapsrådet
Projektledare: Per Axelsson, CeSam, Umeå universitet
Medverkande: Christer Lundh, GU, Sören Edvinsson, CPS, Umeå universitet
Start: 2011

Svensk demografisk forskning och svenska demografiska källor har en stark internationell position. Sverige är i den unika situationen att ha både högkvalitativa befolkningsregister i form av kyrkböcker och husförhörslängder och återkommande rikstäckande folkräkningar. Utifrån de förra har vi i Sverige byggt upp flera världsunika longitudinella befolkningsbaserade databaser för vissa geografiska områden.

De svenska folkräkningarna omfattar hela befolkningen för folkräkningsåren och innehåller ungefär samma uppgifter som finns i denna typ av källmaterial i andra länder i Europa och Nordamerika. De historiska folkräkningarna finns till stora delar redan registrerade och tillgängliga för personhistorisk forskning. Detta material, som innehåller anmärkningsvärda ingångar för internationell och jämförande forskning av hög kvalitet kan ge utomordentliga möjligheter att ytterligare stärka den svenska positionen på området. Det krävs dock att de upparbetas för att kunna användas för akademisk forskning. Med hjälp av detta planeringsbidrag avser vi förbereda, harmonisera och tillgängliggöra den svenska folkräkningen från år 1890 i ett internationellt gångbart format. Därtill kommer vi länka folkräkningen 1890 till folkräkningen 1900 i syfte att testa och utvärdera internationella och svenska länkningsmetoder. Arbetet med kodning av data kommer att genomföras med hjälp av ett internationellt standardformat som arbetats fram vid Minnesota Population Center (MPC), University of Minnesota, USA. MPC är en viktig samarbetspartner och supporter av vår ansökan. Och när folkräkningen är färdigkodad kommer den att tillgängliggöras för forskare via deras hemsida. Planeringsbidraget är uppbyggt som en pilotstudie där vi kodar och utvecklar metoder för länkning av svenska historiska folkräkningar och parallella källmaterial. Pilotstudien kommer att ge viktiga erfarenheter som avses integreras i en forskningsinfrastrukturansökan 2012 avseende samtliga folkräkningar från 1860 till 1910.

År 2008 publicerades, i samarbete mellan Riksarkivet, Stockholms stadsarkiv och Umeå universitet, den svenska folkräkningen 1900 via North Atlantic Population Project (NAPP). Den svenska delen behandlade alla personer som levde i Sverige den 31 december 1900, totalt 5,2 miljoner personer fördelade på 1,4 miljoner hushåll. För att kunna göra jämförande analyser mellan länderna har NAPP harmoniserat datastruktur, kodning och dokumentation för de olika ländernas folkräkningar. Totalt innehöll databasen då information om 93 miljoner personer och 19 miljoner hushåll. I SweCens-projektet har samarbetet utvidgats till att även omfatta Göteborgs Universitet. MPC bistår med teknisk support och inte minst, att disseminera folkräkningen till en internationell forskarvärld.

Att koda och tillgängliggöra de Svenska folkräkningarna för forskning blir ett viktigt komplement till de världsunika befolkningsdatabaserna vid Demografiska databasen och Skånes demografiska databas. De longitudinella databaserna följer väl valda församlingar år efter år och kan därmed studera individers livsförlopp. Det folkräkningarna skänker är en möjlighet att göra tvärsnittstudier av hela den svenska populationen vid givna tidpunkter. Och genom att de är baserade på individdata kan de länkas till DDB eller SDD data och personer kan följas mellan de olika folkräkningarna. Detta i sin tur möjliggör att vi erbjuds att testa många av de länkningsprogram och metoder som utvecklats internationellt och ser hur de slår på svenska folkräkningar. I och med att de flesta andra länder enbart förfogar över folkräkningar är vi övertygade om att denna infrastruktur innebär att internationella forskare kommer söka fler samarbeten med svenska forskare och gör fler studier på svenskt material. Likaså kommer svenska forskare att ha tillgång till ett material som redan är skapat i en internationell forskningsinfrastruktur.

Anslagsgivare: Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse
Projektledare: Christer Lundh, GU
Medverkande: Kristoffer Collin, GU, John Lapidus, GU, Staffan Albinsson, GU, Malin Nilsson, GU
Start: 2011

Lönen är en viktig variabel inom forskning om ekonomi och arbetsmarknad. För historiska studier av löneutvecklingen har bristen på en sammanhållen lönestatistik länge varit ett problem. Nu finns sådan i Historiska Lönedatabasen (HILD) som gör det möjligt att studera lönerna i Sverige 1860-2010.

Målet för föreliggande projekt är att stärka den historiska löneforskningen genom att göra det möjligt för två doktorander i ekonomisk historia att använda detta material i sina doktorsavhandlingar. Projektets syfte är att i anknytning till de övergripande frågeställningarna i ett pågående forskningsprojekt med finansiering från RJ lyfta fram fyra teman som kan bilda utgångspunkt för artiklar/avhandlingar:

• Externa lönekostnadschocker och den industriella produktivitetsutvecklingen
• Fackföreningarnas betydelse för lönebildningen
• Relationen mellan regionala löner och migration
• Relationen mellan lönenivån och arbetslöshetsnivån

Gemensamt för dessa teman är att de tar upp aktuella problem för lönebildningen och applicerar dem på äldre förhållanden, anknyter till arbetsmarknadsekonomisk teori och forskning och utgår från lönedata ur HILD. Det tredje temat kräver ytterligare bearbetning av arkivmaterial för vissa perioder, varför ansökan också avser medel till excerperingshjälp.

Anslagsgivare: Vetenskapsrådet
Projektledare: Björn Jordell, Riksarkivet
Medverkande: Per Axelsson, CeSam, Umeå universitet, Martin Dribe, Lunds universitet, Christer Lundh, GU, Maria Wisselgren, Umeå universitet
Start: 2013

Sverige är i den unika situationen att ha både högkvalitativa befolkningsregister i form av kyrkböcker och husförhörslängder och återkommande rikstäckande folkräkningar. Utifrån de förra har vi i Sverige byggt upp flera världsunika longitudinella befolkningsbaserade databaser för vissa geografiska områden. Vad svensk demografisk forskning idag saknar är databaser som omfattar hela befolkningen, i synnerhet för den period då det svenska välfärdssamhället formerades. Folkräkningarna, som är ett enastående material och som finns att tillgå från 1860 och fram till Folk- och bostadsräkningarna tar vid 1960, kan fylla denna lucka. Genom att digitalisera och harmonisera folkräkningen 1930 kan forskningssamhället få tillgång till material som inbegriper en av de mest omvälvande perioderna i svensk historia.

Med stöd av ett planeringsbidrag från Vetenskapsrådet (Dnr 2010-5921) har en grupp från Riksarkivet, Stockholms stadsarkiv, SVAR, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Umeå universitet under 2011 arbetat med att förbereda, harmonisera och tillgängligöra den svenska folkräkningen för år 1890 i ett internationellt gångbart format. Även den sedan tidigare kodade folkräkningen 1900 har uppdaterats och harmoniserats med folkräkningen 1890. Kodningsarbetet har lyckosamt genomförts med hjälp av ett internationellt standardformat, som ursprungligen tagits fram vid Minnesota Population Center (MPC), University of Minnesota, USA. Förutom kodning av data har även metoder för länkning av individer mellan folkräkningarna 1890 och 1900 utarbetats och utvärderats. I sin fulla omfattning önskar SweCens upparbeta samtliga folkräkningar (1860- 1950), men då arbetet är omfångsrikt måste prioriteringar göras. Via stöd från North Atlantic Population Project (NAPP), som leds av MPC har kodningsarbete inletts även för folkräkningen 1880. Likaså folkräkningen 1910 kommer att kunna kodas med stöd av MPC, vilket innebär att länkning av individer mellan folkräkningarna 1880, 1890, 1900 och 1910 kommer att utföras i föreliggande projekt.

SweCens fas II avser dock framförallt att fokusera insatserna på folkräkningen 1930. 1930 års folkräkning innehåller anmärkningsvärda ingångar för internationell och jämförande forskning av hög kvalitet och ger utomordentliga möjligheter att ytterligare stärka den redan starka svenska positionen på forskningsområdet. 1930 års folkräkning är unik i folkräkningssammanhang då den, förutom uppgifter kring individers kön, yrke, geografiska hemvist, civilstånd etc. som återfinns i övriga folkräkningar, även har uppgifter kring skolutbildning, barn i hushållet (även de som avlidit), inkomst och förmögenhet. Folkräkningen ger därtill fina möjligheter att länka personer från denna period till nutida befolkningsregister.

Digitalisering av folkräkningarna kan leda till minst tre olika slags forskningsinriktningar: 1) Genom tvärsnittstudier av befolkningen är det möjligt att t ex göra geografiska och tidsmässiga jämförelser och kvalificera tidigare resultat som baserats på lokala befolkningar, 2) Med hjälp av ett register över totalbefolkningen kan man göra slumpvisa urval som kan länkas till annat material och besvara specifika frågeställningar, 3) Genom att länka tvärsnitt av totalbefolkningen vid olika tidpunkter kan man genomföra panelstudier som för de variabler som finns tillgängliga är jämförbara med moderna registerstudier. Det krävs dock att folkräkningarna upparbetas för att bli användbara för akademisk forskning. Metoder för hur detta ska göras har framtagits i och med planeringsbidraget och samarbetet med MPC. Mot bakgrund av denna kunskap och våra goda erfarenheter är vi övertygade om att Riksarkivets organisation är bäst kvalificerad att leda SweCens vidare in i nästa fas som består av digitalisering och kodning av 1930 års folkräkning. När 1930 års folkräkning är tillgängliggjord för forskning kommer den att bli en mycket värdefull källa för svenska forskare då vi för denna centrala period saknat ett rikstäckande material. Eftersom den kommer att bli standardiserad och kodad i enlighet med en internationell forskningsinfrastruktur är vi vidare övertygade om att den kommer att stimulera till ett ökat antal samarbeten mellan internationella och nationella forskare.

Anslagsgivare: Riksbankens Jubileumsfond
Projektledare: Christer Lundh, GU
Medverkande: Svante Prado, GU, Kerstin Enflo och Erik Bengtsson, Lunds universitet
Start: 2010

The purpose of the project is to study the wage levels and changes for different groups of employees in Sweden during the period 1860-2008 from the perspective of market expansion and integration. It is essential to establish periods of wage convergence and divergence and the interaction of wages, migration, trade and institutions. The approach comprises comparisons of occupational groups, branches and economic sectors, and between men and women and white and blue collar workers. In addition, different Swedish regions are compared, as are Sweden, the USA, the UK and Germany.

The following research tasks are central to the project: creating homogeneous nominal and real wage series for economic sectors, branches and employment categories identifying periods of wage convergence and divergence between regions, economic sectors and industry branches, and analysing various determining factors ascertaining whether Swedish periods of convergence/divergence coincide with the international development, and analysing any possible connections investigating whether new and better Swedish wage series affect the assessment of Sweden’s role in the international wage trend. The project is linked to theories of income convergence, migration and the labour market’s segmentation. The analysis is based on simpler measures such as relative wages and wage distribution, as well as multivariate regression and cointegration analyses and non-parametric methods.