Stela löner och arbetsmarknadens institutioner: En jämförande studie av arbetsmarknaderna i Finland och Sverige under 30-talskrisen
Kort beskrivning
Syftet med projektet är att undersöka och analysera responsen på en extern ekonomisk chock på arbetsmarknaderna i Finland och Sverige under 30-talskrisen. Vi är särskilt intresserade av att studera i vilken utsträckning lönerna var flexibla eller stela, olika sätt att anpassa sysselsättningen, de ekonomiska utfallen från de anställdas och arbetsgivarnas synvinkel och de makroekonomiska konsekvenserna. Den övergripande forskningsfrågan är om det finns empiriskt stöd för hypotesen om en koppling mellan facklig organisering och kollektiva förhandlingar å ena sidan och trögrörliga löner och därmed högre arbetslöshet, å andra sidan.
Förhållandet mellan arbetsmarknadens institutioner, stela nominella löner och arbetslöshet är ett mycket aktuellt tema i lågkonjunkturens Europa. Det pågår en livlig diskussion om huruvida och hur institutionerna ska omformas för att öka flexibiliteten och minska arbetslösheten. Temat kan studeras historiskt för 30-talskrisen (Great Depression), från vilken det finns en hel del uppgifter om löner, sysselsättning och produktion, samt variation i de institutionella arrangemangen under en ekonomisk kris präglad också av deflation i stor skala.
Syftet med projektet är att undersöka och analysera responsen på en extern ekonomisk chock på arbetsmarknaderna i Finland och Sverige under 30-talskrisen. Vi är särskilt intresserade av att studera i vilken utsträckning lönerna var flexibla eller stela, olika sätt att anpassa sysselsättningen, de ekonomiska utfallen från de anställdas och arbetsgivarnas synvinkel och de makroekonomiska konsekvenserna. Den övergripande forskningsfrågan är om det finns empiriskt stöd för hypotesen om en koppling mellan fackföreningsrörelsen, kollektiva förhandlingar, arbetslöshetsförsäkringarna etc. å ena sidan och trögrörliga löner och därmed högre arbetslöshet, å andra sidan.
Den komparativa designen av projektet bygger på ett naturligt experiment. Vi väljer att studera Finland och Sverige, två små öppna ekonomier med hög export/BNP-andel och Storbritannien som viktigaste exportmarknad, och som båda följde Storbritannien 1931 och lämnade guldmyntfoten. I ett avseende var dock Finland och Sverige helt olika; när det gällde institutionerna på arbetsmarknaden. I Sverige var de flesta industriarbetare fackliga medlemmar med kollektivavtal och arbetslöshetsförsäkring. I Finland var fackföreningarna mycket svagare och kollektivavtal praktiserades inte. Finland och Sverige utgör därmed ett naturligt experiment över effekten av arbetsmarknadens institutioner på lönebildningen och arbetslösheten.