I projektet studeras olika aspekter av arbetskraftsrörlighet på individnivå på en lokal arbetsmarknad under ett drygt halvsekel. Arbetsmarknaden ifråga omfattar staden Göteborg under perioden 1915-1967. Undersökningsperiodens längd gör det möjligt att följa individer, och deras familjer, över livscykeln samt studera social rörlighet över två generationer. Materialet består av ett slumpmässigt urval (motsvarande 1 procent) av invånarna i Göteborg under den aktuella tidsperioden hämtade från Göteborgs Befolkningspanel (GOPP). I projektet används statistiska metoder för analys av longitudinella individdata. Vi skattar vilka effekter som faktorer på individ- och hushållsnivå – såsom kön, ålder och yrke – har på den individuella risken att flytta, byta arbetsgivare eller yrke, eller att röra sig uppåt eller nedåt på den sociala skalan.

I projektet studeras olika aspekter av arbetskraftsrörlighet på individnivå på en lokal arbetsmarknad under ett drygt halvsekel. Arbetsmarknaden ifråga omfattar staden Göteborg under perioden 1915-1967. Undersökningsperiodens längd gör det möjligt att följa individer, och deras familjer, över livscykeln samt studera social rörlighet över två generationer. Undersökningsperioden är historiskt intressant då den innefattar formeringen av den svenska arbetsmarknadsmodellen och välfärdsstatens framväxt. Vi vet en hel del om dessa förändringsprocesser på ett övergripande plan men mindre om hur de gestaltade sig på mikroplanet.

I projektet utgår vi från ett slumpmässigt urval (motsvarande 1 procent) av invånarna i Göteborg under den aktuella tidsperioden (Gothenburg Population Panel, GOPP). Vi hämtar information om individerna – exempelvis om kön, ålder, familjesituation, yrke, inkomst och arbetsgivare – från mantals- och inkomstlängderna samt kyrkobokföringen. Vi länkar dessutom individerna till de befintliga databaserna Sveriges Dödbok (döda 1860-2016) samt Sveriges Befolkning 1990 (mantalslängderna 1991). Med hjälp av databasen får vi en unik helhetsbild av arbetskraftens rörlighet, som inkluderar såväl byten av arbetsgivare och yrkesväxlingar som flöden in på och ut från arbetsmarknaden. Centrala forskningsuppgifter handlar om att kartlägga skillnader i rörlighetsmönster mellan olika kategorier av arbetstagare, yrkesgrupper och företag. Var kvinnor mer eller mindre benägna än män att byta arbetsgivare? Innehöll tjänstemännens karriärer större inslag av yrkesmässig rörlighet än arbetares? Kunde stora företag erbjuda mer stabila anställningar än mindre? Projektet avser vidare analysera rörlighetsmönstrens konsekvenser i olika avseenden. I vilken utsträckning var byten av arbetsgivare och yrke var förknippat med förändringar av inkomst och social status? Hur vanligt var det att söner och döttrar till mellankrigstidens arbetare upplevde klassresor under folkhemsepoken?

I projektet används statistiska metoder för analys av longitudinella individdata (t ex paneldataregression och livsförloppsanalys). Vi skattar vilka effekter som faktorer på individ- och hushållsnivå – såsom kön, ålder och yrke – har på den individuella risken att flytta, byta arbetsgivare eller yrke, eller att röra sig uppåt eller nedåt på den sociala skalan. På ett liknande sätt skattas effekterna av olika slags rörlighet på inkomst och yrkesstatus. Projektets teorianknytning och metoder gör det möjligt att jämföra resultaten med liknande studier på data från perioden efter 1967. På så vis kan projektet bidra till att sätta in den moderna forskningen om arbetskraftens rörlighet i ett vidare perspektiv.

Senast ändrad

28 augusti 2020