Möt våra forskare

Per-Olav Moksnes forskar på det viktiga ålgräset

Ålgräsängar är en viktig marin livsmiljö som bidrar till biologisk mångfald och är barnkammare för många marina arter. Men längs Bohuskusten har ungefär hälften av ålgräset försvunnit sedan 1980-talet.

– I jämförelse med växter på land har vi generellt en dålig bild av vad som sker i havet, därför märkte ingen när ålgräset försvann. Idag pågår dock ett intensivt arbete med ålgräset, så situationen har blivit bättre, säger Per-Olav Moksnes.

Stefano Bonaglia undersöker utsläpp av växthusgaser

Stefano Bonaglias forskning handlar om näringsämnen och växthusgaser och hur de förändras av mänsklig påverkan.

– I ett av mina projekt undersöker vi fjordar i bland annat Sverige, Norge och Island och hur de påverkas av till exempel klimatförändringar och övergödning, säger Stefano Bonaglia.

Anna Wåhlin forskar på smältande glaciärer

Anna Wåhlin forskar om havsströmmar under Antarktis glaciärer för att se på vilket sätt som glaciärerna smälter. Till sin hjälp har hon undervattensrobotar för att få information om de processer som pågår i havet under isen.

– Vår forskning är viktig för alla kustsamhällen över hela världen, säger Anna Wåhlin.

Martin Hassellöv spårar osynliga partiklar i havet

Pyttesmå bitar av plast och andra främmande material blir allt vanligare i havsmiljön. Men varifrån kommer de? Martin Hassellöv söker svar på ett av vår tids stora miljöproblem i ett fönsterlöst rum fyllt med stora specialmikroskop.

– Det är lite av ett detektivarbete, där vi använder tekniker som man ibland ser i kriminalserier på teve, säger Martin Hassellöv.

Erica Leder vill veta mer om evolutionens krafter

Erica Leder är intresserad av hur arter utvecklas och anpassar sig till sin omgivande miljö och hon närmar sig frågan på en mycket basal nivå, det som händer i generna. Hur samverkar generna med varandra och miljön?

– Varje organism är en spännande fallstudie över evolutionens krafter. Det är att försöka göra kopplingen mellan genotyp och fenotyp som jag tycker är så intressant, säger Erica Leder.

Sebastiaan Swart vill förstå havets roll för klimatet på jorden

Sebastiaan Swart studerar havsströmmarna i Södra ishavet runt Antarktis. Dessa havsströmmar har stor betydelse för hur värme transporteras över jordklotet. I sin forskning använder han undervattensrobotar som samlar olika slags data från havsvattnet, som temperatur och salthalt.

– Den information vi får från våra robotar är viktig för att vi ska kunna göra bättre förutsägelser för jordens framtida klimat, säger Sebastiaan Swart.

Sophie Steinhagen går på djupet med framtidens livsmedel

Sophie Steinhagen forskar på odling av havssallat och fokuserar på att undersöka storskalig odling  i så kallade ”havsodlingar” i det öppna havet på västkusten.

– Odling av alger kan bli en stor del av lösningen på framtidens livsmedelsbehov. Vi har matbrist i många länder och klimatförändringarna har lett till torrperioder som påverkar den traditionella matproduktionen på land, säger Sophie Steinhagen.

Irina Polovodova Asteman ser det förunderliga i havsbottnens lera

Irina Polovodova Asteman forskar på det mikroskopiskt lilla som finns i havets botten. De rester av växter och djur hon hittar i leran kan berätta om hur klimatet varierat över tid, om det varit syrebrist eller övergödning, hur olika arter har kommit och gått, till och med när invasiva eller främmande arter först uppträtt.

– Jag vet aldrig vad jag ska få se i mikroskopet när jag börjar. Sedimenten är alltid ett mysterium, en upptäcktsfärd! säger Irina Polovodova Asteman.

Kerstin Johannessons snäckor lär oss om genetik och evolution

Kerstin Johannesson är världsledande forskare i marin evolutionsbiologi. Som studieobjekt använder hon små strandsnäckor.

– Genom min forskning lär jag mig hur naturen fungerar och kan tillämpa mina kunskaper mycket bredare. Och det spelar egentligen inte någon roll att det är snäckor som lärt mig det jag kan om genetik och evolution. Dessa kunskaper kan jag tillämpa på vilka arter som helst.

Isaac Santos gräver efter havets dolda kolpump

När Isac Santos och familjen för ett år sedan valde att flytta till Göteborg var det framför allt en båt som lockade. Universitetets nya forskningsfartyg R/V Skagerak är nämligen unik satsning, även internationellt sett.