Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Forskare dyker i ålgräs
Genom en ny metod har Marlene Jahnke, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, kunnat identifiera vilka ålgräsängar vid svenska kuster som är särskilt känsliga och värdefulla, samt vilka ängar som bör restaureras inför framtiden.
Foto: Göteborgs universitet
Länkstig

Integrerad förvaltning av kustområden

Vi studerar på en grundläggande nivå de viktigaste fysiska och biogeokemiska processerna i vattenpelaren och sedimenten. Vårt mål är att använda resultaten för att bidra till utvecklingen av marin fysisk planering och en hållbar förvaltning av kustområdena i Sverige och på andra håll.

Förändringar i den marina miljön

Kustekosystemen världen över hotas alltmer av intensiva påfrestningar från mänsklig verksamhet av olika slag. En växande befolkning och intensifierad användning av naturresurser leder till ständigt ökande halter av näringsämnen, kemiska föroreningar, försämrade livsmiljöer, radikala förändringar i näringsväven och förlust av biologisk mångfald. Förutom påverkan på kustekosystemens struktur och funktion har dessa påfrestningar också en stor inverkan på ekosystemtjänsterna, vilket i slutändan hotar de mänskliga samhällenas välfärd.

Forskningsområdet studerar förhistoriska, historiska och potentiella framtida förändringar i den marina miljön, blandningsprocesser, transportmekanismer, interaktion mellan land och hav, kemiska och biologiska förändringar i vattenpelaren, ämnesflöden mellan sediment och vatten samt sediment som ett arkiv där man kan spåra mänsklig påverkan och klimatförändringar.

Biologisk mångfald och ekologiska samspel

Vi studerar också den biologiska mångfalden och ekologiska samspel i bentiska och pelagiska habitat vid kusten. Detta innebär observationer, experiment och modellering av variationer i tid och rum av den ekologiska sammansättningen i förhållande till naturliga miljögradienter, utvärdering av biologiska reaktioner på kemiska och fysikaliska störningar orsakade av mänsklig verksamhet på gen-, populations-, art- och habitatnivå samt och analyser av styrkan och betydelsen av ekologiska samspel mellan olika arter av djur och växter.

Forskarna använder ett antal tekniska hjälpmedel, som observatorier, bojar och undervattensfarkoster för högupplösta mätningar, övervakning och kartläggning av bentiska habitat med hjälp av prognosmodeller, och genetiska markörer för att övervaka den biologiska mångfalden.

Minska effekterna av övergödning

Vi arbetar även med att utveckla sammankopplade oceanografiska/ekologiska modeller som använder sig av dataassimilering för att bedöma kustvattnets tillstånd mer exakt än vad som kan åstadkommas med hjälp av enbart traditionell övervakning och modellering. Andra viktiga bidrag till förvaltningsprocessen omfattar utveckling och testning av metoder för att minska effekterna av övergödning, syresättning av syrefattiga bottenvatten och återställande av sjögräshabitat samt hantering av invasiva arter – åtgärder som ofta genomförs i samarbete med regionala och nationella myndigheter.

Skydd av kulturarv

Slutligen ger forskningen om skydd av vårt kulturarv grundläggande insikter i de faktorer som påverkar skeppsvrak och andra lämningar i kustmiljöer.

Video (1:27)
Handbok för ålgräsrestaurering