Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Sjuksköterska med äldre patient i hemmet
Foto: Pixabay

Tema: Nära vård

Nära vård är ett samlingsbegrepp för ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg. Den närmsta vården är den som personen kan ge sig själv – egenvården – samt det stöd den organiserade sjukvården kan ge för att möjliggöra detta. En mer tillgänglig och närmare vård kan tillsammans med nya arbetssätt i vården innebära att resurserna kan användas bättre och därmed räcka till fler.

Nära vård- en stor omställning

En omställning av hälso- och sjukvården pågår just nu med målet att utveckla och stärka den nära vården, alltså den vård som invånare och patienter behöver ofta och i nära anslutning till där de bor. I omställningen är det flera olika aktörer som behöver agera tillsammans för att åstadkomma en Nära vård, både regionernas specialist- och primärvård och  kommunernas vård och omsorg.  Genom denna omställning förväntas vårdinsatser bli mer samordnade och personer ska få möjlighet att få regelbunden vård i sin hemmiljö.

Förbättring för patienterna

Patientens upplevelse av vården som helhet förväntas bli bättre om man uppnår kontinuitet samt personcentrerad och sammanhållen vård. Omställningen förväntas också minska antalet återlinäggningar,  akutvårdsutnyttjanden och avlasta den specialiserade vården.

Även patientsäkerheten förväntas öka med till exempel mindre antal fallskador och felbehandlingar.  Omställningen medför också ett större fokus på hälsofrämjande arbete och sjukdomsförebyggande åtgärder och att man kan skapa bättre förutsättningar för jämlik vård.

Kärnan i Nära vård är ett personcentrerat arbetssätt som utgår från individens resurser,  behov och förutsättningar. Det innebär att se, involvera och anpassa insatserna efter vad som är viktigt för just den personen.

På institutionen för vårdvetenskap och hälsa bedriver vi ett antal forskningsprojekt som relaterar till Nära vård. 

Projekt

Kerstin Ulin 

Vårdvetenskap och Hälsa/Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Primärvården

SU-finansierat doktorandprojekt, Emma Vasell  (Ssk SU) 50%          

Inger Jansson, Helle Wijk
Forskningssjuksköterska Oras Ahmed, Göteborgs Stad

Vårdvetenskap och Hälsa/Kommunal hälso- och sjukvård Göteborgs Stad

Nationellt SKR-finansierat projekt.  30%

Läs mer om projektet

 Inger Jansson. Ramona Schenell, Helle Wijk

Vårdvetenskap och Hälsa/Kommunal hälso- och sjukvård Göteborgs Stad

Doktorandprojekt 100%, avvaktar finansiering

Silverglow, A., Lidén E., Johansson, L. Wijk,H.,

Vårdvetenskap och Hälsa/Kommunal hälso- och sjukvård Göteborgs Stad Institutionsfinansierat doktorandprojekt, Specialistsjuksköterska Anastasia Silverglow 100% (disp. 2022)

Schenell, R., Wijk, H., Jansson, I. Vårdvetenskap och Hälsa/Kommunal hälso- och sjukvård Göteborgs Stad

Post-doc projekt, Ramona Schenell, Anställd Göteborgs Stad, adjungeras till institutionen under VT-21 20%.

Wijk, H.

 Vårdvetenskap och Hälsa/Samhällsbyggnad och Arkitektur/Chalmers/ Svriges lantbruks Universitet SLU/Kommunal hälso- och sjukvård Göteborgs Stad

Double Degree Doktorandprojekt Vårdvetenskap/Arkitektur. Heltidsfinansierad doktorand (Kamprad/Formasanslag)

Ozanne A.

Vårdvetenskap och Hälsa/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Primärvård/

 Kommunal hälso- och sjukvård Göteborgs Stad

1/ HRQoL och emotionellt välbefinnande, 2/ Undersöka upplevelsen av stöd och information som ges longitudinellt till dessa patienter och närstående över tid i vårdkedjan. 3/ Utveckla en stödmodell för patienter och deras närstående över sjukdomens tid och med fokus på vårdkedja och nära vård.

Doktorandprojekt: Pernilla Ståhl (SU)

 

Ozanne A.

Vårdvetenskap och Hälsa/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Primärvård/

Detta är tänkt ska bli ett doktorandprojekt där den sista studien är tänkt ska utveckla en komplex intervention för att främja barncentrerat stöd med ett perspektiv utifrån vårdkedja och nära vård. Eftersom de flesta patienter är hemma under sjukdomens gång är det där stödet till stor del kan behöva finnas.  

Doktorandprojekt, under planering.

Ekman I.

 Vårdvetenskap och Hälsa/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Primärvård

IHOP-e syftar till att utvärdera om en personcentrerad e-Hälsaintervention kan stärka självtillit och minska sjukhusinläggningar hos personer som screenats för skörhet. Studien innefattar också en process- och hälsoekonomisk utvärdering.

Läs mer om projektet

Wijk, H. Björck,L. Norman,J.

Vårdvetenskap och Hälsa/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Chalmers/Astra Zeneca

Forskningsprojekt, samfinansierat SU/Astra Zeneca

Angelini,E. Wolf,A. Johansson, C. Wijk, H.

Vårdvetenskap och Hälsa/Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Primärvården

Project. VR ansökan inskickad v 11

Nilsson, S.

Vårdvetenskap och Hälsa/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Det övergripande syftet i projekt är att minska barns lidande i samband med långvarig sjukdom genom person-centrerad vård och den digitala applikationen PicPecc (Pictorial Support in Personcentred care for children) för att underlätta symtomkommunikation.

Ett projekt i elevhälsan där vi utvecklat och utvärderat en personcentrerad modell för att möta ungdomar med långvarig smärta. Doktorand i projektet är Ulrika Wallbing. Stefan Nilsson är PI.

är ett projekt där vi tillsammans med Karolinska och Ung cancer utvecklar ett peer-support forum för unga vuxna som har haft cancer. PI är Ylva Hård af Segerstad.

Wibring, K. Bång, A.

Vårdvetenskap och Hälsa/ Prohospital vård SÄS

Projektet syftar bl.a. till att redan i ambulans kunna identifiera patienter med bröstsmärta som inte är i behov av transport till sjukhus utan skulle kunna hänvisas till egenvård eller primärvård.

Robertz, A-C.  Nilsson, S.

 Vårdvetenskap och Hälsa/ Primärvården Uddevalla

En behandlingsmetod för ökad möjlighet för individuell anpassning av behandling för att möta ungdomars behov med fler behandlingsval. Det övergripande syftet är att öka kunskapen och utvärdera fysiska och emotionella effekter av taktil massagebehandling för ungdomar med ADHD.

 

Lundin Gunér, F. Jakobsson, S.

Vårdvetenskap och Hälsa/ Primärvården nationellt

Hälsofrämjande och förebyggande insatser ur olika perspektiv. 1. Distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete inom primärvården - specifikt vårdcentraler (intervjuer med dsk). 2. Befolkningens förtroende (enkätundersökning) att söka sig till vårdcentralen för att få hjälp med hälsofrämjande och förebyggande frågor- specifikt levnadsvanor. 3. Media, hur framställs hälsofrämjande och förebyggande arbete i media?.

Holmberg, C.  

Vårdvetenskap och Hälsa/ Sahlgrenska Universitetssjukhusen

Där är en del att hälsocoacherna arbetar mycket med kommunen (boendepersonal, boendestödjare, resurser inom kommunen så som hälsocentra, FaR-enheter osv.). Hälsocoacherna är anställda inom VGR (sjukhusets öppenvårdsmottagning) men samarbetar och samordnar en del med kommunen/kommunala insatser och resurser. 

Rosengren, K.

Vårdvetenskap och Hälsa/ Sahlgrenska Universitetssjukhusen

Fallprevention för äldre (+75) som söker akutmottagning pga fallolycka men inte behandlas på avd utan åter hemmet. Samarbete inom nära vård/primärvård/kommunal vård med intervention, fallprevention.

Siira, E.

Vårdvetenskap och Hälsa

Doktorandprojekt (2017-2022) som undersöker hur informell omsorg och stöd mellan äldre personer kan användas för att komplettera formell vård.

Wolf, A. Siira, E. Wijk, H. Rolandsson, B. Yndigegn, S.

Vårdvetenskap och Hälsa

Forskningsprojekt aug 2021-aug 2022. Undersöker praktiker för personcentrering under covid-19 inom hemsjukvård- samt hemtjänst genom att koppla samman en digital nationella medborgarpanel med lokala verksamheter i Göteborg via sk. living labs.

Ceciilia Larsdotter, Hanna Gyllensten, Anneli Ozanne, Stina Nyblom, Joakim Öhlén

Projektet syftar till att på befolkningsnivå identifiera trender och variationer i plats för död (dvs. sista vårdplats i livet; eget hem, sjukhus, särskilt boende, annan plats) i Sverige mellan år 2012 och 2019 samt undersöka relationer mellan plats för död, individuella karakteristika och socioekonomiska faktorer. Vidare är syftet att analysera framtida möjliga trender för plats för död i Sverige (olika vårdplatser) och vilka implikationerna blir för vård i livets slut i Sverige. Studien baseras på registerdata och kommer att använda data från dödsorsaksregister (baseras på dödsbevis), nationella vård, omsorgs och befolkningsregister vid Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Analyserna kommer att genomföras med statistiska metoder. Framtida trender för sista vårdplatsen i livet (platsen för död) kommer att ge viktig information av betydelse för utveckling av infrastruktur och organisatorisk utveckling inom hälso-. och sjukvård och omsorg och särskilt för att säkerställa behov av palliativ vård till alla i befolkningen som kan ha behov av det.

Emma Lundberg, Lisen Dellenborg, Daniel Enstedt, Anneli Ozanne, Joakim Öhlén

Projektets mål är att bidra med kunskap som kan stödja vårdpersonal praktiskt i situationer där kulturellt och religiöst formade föreställningar och värderingar kan utmana kommunikationen mellan patienter, närstående och vårdpersonal. I projektet knyts områden som vårdvetenskap och palliativ vård samman med socialantropologi och religionsvetenskap. Det övergripande syftet är att utveckla empiriskt grundade strategier och förhållningssätt för vårdpersonal att bedriva personcentrerad palliativ vård för personer som migrerat till Sverige. Projektet kombinerar registerstudier om vårdmönster i livets slut för personer som migrerat till Sverige med etnografiskt fältarbete om möten mellan patienter som migrerat, deras närstående och vårdpersonal inom palliativt inriktad hemsjukvård. 

Inger Benkel, Linnéa Carling, Elisabet Löfdahl, Ulla Molander, Stina Nyblom, Joakim Öhlén

Projektet fokuserar konsekvenser av den pågående pandemin för patienter som bor i eget hem och får avancerad palliativ hemsjukvård samt deras närstående. En patient med livshotande sjukdom lever under sin sjukdomstid med döden som ett reellt hot. Vad händer med den personen när den drabbas av ytterligare ett hot mot livet i form av en pandemi? Hotet mot livet är kännbart för alla men för den redan sjuka patienten kan det bli ytterligare ett hot som tillkommer. Kan nya reaktioner, rädslor och farhågor uppkomma? Hur påverkar det existentiella tankar såväl som den förändrade sociala situationen i vardagslivet som kan bli följden av pandemin? Projektet har kvalitativ design och 36 intervjuer har genomförts (av vilka 22 med patienter). Data tolkas fenomenologiskt hermeneutiskt

Andreas Fors 

PROMISE syftar till att utvärdera om en personcentrerad e-Hälsa intervention (digital plattform och telefonstöd) för personer som är sjukskrivna för stress, depression eller ångest kan stärka tilltron till den egna förmågan och minska sjukskrivningsgraden. Studien omfattar också en process- och hälsoekonomisk utvärdering. Projektet är avslutat vad gäller rekrytering och genomförande av intervention. Huvudmanus (6 mån uppföljning).

Läs mer om projektet