Göteborgs universitet
Bild
Sjuksköterska med äldre patient i hemmet
Foto: Pixabay

Tema: Nära vård

På Göteborgs universitet satsar vi på forskning, utbildning och samverkan inom Nära vård. Nära vård är ett samlingsbegrepp för ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg. Den närmsta vården är den som personen kan ge sig själv – egenvården – samt det stöd den organiserade sjukvården kan ge för att möjliggöra detta. En mer tillgänglig och närmare vård kan tillsammans med nya arbetssätt i vården innebära att resurserna kan användas bättre och därmed räcka till fler.

illustration nära vård
Foto: Illustration av SKR

Omställning pågår

En stor omställning av hälso- och sjukvården pågår just nu med målet att utveckla och stärka den nära vården, alltså den vård som invånare och patienter behöver ofta och i nära anslutning till där de bor. I omställningen är det många som behöver agera tillsammans för att åstadkomma en Nära vård:  både  specialist- och primärvård och  kommunernas vård och omsorg.  Genom denna omställning förväntas vårdinsatser bli mer samordnade och personer ska få möjlighet att få regelbunden vård i sin hemmiljö. Detta behöver vi forska om och utbilda i. 

Förbättring för patienterna

Patientens upplevelse av vården som helhet förväntas bli bättre om man uppnår kontinuitet samt personcentrerad och sammanhållen vård. Omställningen förväntas också minska antalet återlinäggningar,  akutvårdsutnyttjanden och avlasta den specialiserade vården.

Även patientsäkerheten förväntas öka med till exempel mindre antal fallskador och felbehandlingar.  Omställningen medför också ett större fokus på hälsofrämjande arbete och sjukdomsförebyggande åtgärder och att man kan skapa bättre förutsättningar för jämlik vård.

Kärnan i Nära vård är ett personcentrerat arbetssätt som utgår från individens resurser,  behov och förutsättningar. Det innebär att se, involvera och anpassa insatserna efter vad som är viktigt för just den personen.

På institutionen för vårdvetenskap och hälsa bedriver vi utbildning, samverkan och  forskningsprojekt som relaterar till Nära vård. 

Utbildning

OMUN10 Interprofessionell Personcentrerad teamsamverkan i Nära vård, 7,5 högskolepoäng, avancerad nivå 
Mer information

Forskningsprojekt

Ramona Schenell, Helle Wijk, Inger Jansson

Vårdvetenskap och Hälsa/Kommunal hälso- och sjukvård Göteborgs Stad

Post-doc projekt, Ramona Schenell, Anställd Göteborgs Stad, adjungeras till institutionen 

Anneli Ozanne

Vårdvetenskap och Hälsa/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Primärvård

Detta är ett doktorandprojekt där den sista studien är tänkt att utveckla en komplex intervention för att främja barncentrerat stöd med ett perspektiv utifrån vårdkedja och nära vård. Eftersom de flesta patienter är hemma under sjukdomens gång är det där stödet till stor del kan behöva finnas.  

Projektets webbplats 

Kristoffer Wibring, Angela Bång

Vårdvetenskap och Hälsa/ Prehospital vård SÄS

Projektet syftar bl.a. till att redan i ambulans kunna identifiera patienter med bröstsmärta som inte är i behov av transport till sjukhus utan skulle kunna hänvisas till egenvård eller primärvård.

Axel Wolf, Elin Siira, Helle Wijk, B Rolandsson, S Yndigegn

Vårdvetenskap och Hälsa

Forskningsprojekt som undersöker praktiker för personcentrering under covid-19 inom hemsjukvård- samt hemtjänst genom att koppla samman en digital nationell medborgarpanel med lokala verksamheter i Göteborg via sk. living labs.

Kerstin Ulin 

Vårdvetenskap och Hälsa/Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Primärvården

SU-finansierat doktorandprojekt, Emma Vasell  (Ssk SU) 50%          

Joakim Öhlén, Inger Benkel, Linnéa Carling, Elisabet Löfdahl, Ulla Molander, Stina Nyblom

Projektet fokuserar på konsekvenser av den pågående pandemin för patienter som bor i eget hem och får avancerad palliativ hemsjukvård samt deras närstående. En patient med livshotande sjukdom lever under sin sjukdomstid med döden som ett reellt hot. Vad händer med den personen när den drabbas av ytterligare ett hot mot livet i form av en pandemi? Hotet mot livet är kännbart för alla men för den redan sjuka patienten kan det bli ytterligare ett hot som tillkommer. Kan nya reaktioner, rädslor och farhågor uppkomma? Hur påverkar det existentiella tankar såväl som den förändrade sociala situationen i vardagslivet som kan bli följden av pandemin? Projektet har kvalitativ design och 36 intervjuer har genomförts (av vilka 22 med patienter). Data tolkas fenomenologiskt hermeneutiskt

Kristina Rosengren

Vårdvetenskap och Hälsa/ Sahlgrenska Universitetssjukhusen

Fallprevention för äldre (+75) som söker akutmottagning pga fallolycka men inte behandlas på avd utan åter hemmet. Samarbete inom nära vård/primärvård/kommunal vård med intervention, fallprevention.

Helle Wijk 

Vårdvetenskap och Hälsa/Samhällsbyggnad och Arkitektur/Chalmers/ Sveriges lantbruksuniversitet SLU/Kommunal hälso- och sjukvård Göteborgs Stad

Double Degree Doktorandprojekt Vårdvetenskap/Arkitektur. Heltidsfinansierad doktorand (Kamprad/Formasanslag)

Stefan Nilsson

Help Overcoming Pain Early (HOPE) utgår från en personcentrerad etik och syftar till att främja ungdomars tilltro till sin förmåga att hantera och påverka sina besvär med återkommande smärta. Interventionen är utvecklad utifrån intervjuer med ungdomar och skolsköterskor i västra och norra Sverige, samt en expertgrupp med skolsköterskor, hälsocoach, pediatriker och fysioterapeut med specialistkompetens inom mental hälsa. HOPE består av ett utbildningsprogram som avser stödja skolsköterskor att kunna möta ungdomar med återkommande smärtproblematik utifrån ett personcentrerat arbetssätt.  Doktorand i projektet är Ulrika Wallbing. 

Länk till projektets webbsida

Helle Wijk, Lena Björck, Jonna Norman

Vårdvetenskap och Hälsa/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Chalmers/Astra Zeneca

Forskningsprojekt, samfinansierat SU/Astra Zeneca

Anneli Ozanne 

Vårdvetenskap och Hälsa/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Primärvård/

 Kommunal hälso- och sjukvård Göteborgs Stad

Projektets webbplats

1/ HRQoL och emotionellt välbefinnande

 2/ Undersöka upplevelsen av stöd och information som ges longitudinellt till dessa patienter och närstående över tid i vårdkedjan

3/ Utveckla en stödmodell för patienter och deras närstående över sjukdomens tid och med fokus på vårdkedja och nära vård.

Doktorandprojekt: Pernilla Ståhl (SU)

 

 

Inger Ekman 

 Vårdvetenskap och Hälsa/ Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Primärvård

IHOP-e syftar till att utvärdera om en personcentrerad e-Hälsaintervention kan stärka självtillit och minska sjukhusinläggningar hos personer som screenats för skörhet. Studien innefattar också en process- och hälsoekonomisk utvärdering.

Läs mer om projektet

Emma Lundberg, Lisen Dellenborg, Daniel Enstedt, Anneli Ozanne, Joakim Öhlén

Projektets mål är att bidra med kunskap som kan stödja vårdpersonal praktiskt i situationer där kulturellt och religiöst formade föreställningar och värderingar kan utmana kommunikationen mellan patienter, närstående och vårdpersonal.

I projektet knyts områden som vårdvetenskap och palliativ vård samman med socialantropologi och religionsvetenskap.

Det övergripande syftet är att utveckla empiriskt grundade strategier och förhållningssätt för vårdpersonal att bedriva personcentrerad palliativ vård för personer som migrerat till Sverige. Projektet kombinerar registerstudier om vårdmönster i livets slut för personer som migrerat till Sverige med etnografiskt fältarbete om möten mellan patienter som migrerat, deras närstående och vårdpersonal inom palliativt inriktad hemsjukvård. 

Ylva Hård af Segerstad

MinKod är ett projekt där vi tillsammans med Karolinska och Ung cancer utvecklar ett peer-support forum för unga vuxna som har haft cancer.

Projektets hemsida

Stefan Nilsson

Alla barns rätt att kommunicera utgör grunden för PicPecc. Barn med cancer har rätt att aktivt delta i beslut om sin hälsa. I PicPecc utvecklas och undersöks ett nytt digitalt stöd för att barn ska kunna kommunicera kring symtom och behandling. Projektet utförs i samarbete mellan forskare i Sverige och Sydafrika. I båda länderna finns stora utmaningar med språkbarriärer i kommunikationen. Principen om universell utformning utgör en viktig grund i projektet. Detta innebär att allt innehåll i den digitala applikationen ges med stöd i text, bild och ljud. Barn och närstående ges också även kommunikativt stöd för att kunna delta i forskningen. Det övergripande syftet är att barn ska kunna kommunicera symtom ur sitt eget perspektiv och därmed underlätta personcentrerad vård för att främja hantering, hälsa och välbefinnande. 

Länk till projektets webbsida

Ceciilia Larsdotter, Hanna Gyllensten, Anneli Ozanne, Stina Nyblom, Joakim Öhlén

Projektet syftar till att på befolkningsnivå identifiera trender och variationer i plats för död (dvs. sista vårdplats i livet: eget hem, sjukhus, särskilt boende, annan plats) i Sverige mellan år 2012 och 2019 samt undersöka relationer mellan plats för död, individuella karakteristika och socioekonomiska faktorer. Vidare är syftet att analysera framtida möjliga trender för plats för död i Sverige (olika vårdplatser) och vilka implikationerna blir för vård i livets slut i Sverige.

Studien baseras på registerdata och kommer att använda data från dödsorsaksregister (baseras på dödsbevis), nationella vård, omsorgs och befolkningsregister vid Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Analyserna kommer att genomföras med statistiska metoder. Framtida trender för sista vårdplatsen i livet (platsen för död) kommer att ge viktig information av betydelse för utveckling av infrastruktur och organisatorisk utveckling inom hälso-. och sjukvård och omsorg och särskilt för att säkerställa behov av palliativ vård till alla i befolkningen som kan ha behov av det.

Eva Angelini, Axel Wolf, C Johansson, Helle Wijk

Vårdvetenskap och Hälsa/Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Primärvården

 

Elin Siira

Vårdvetenskap och Hälsa

Doktorandprojekt (2017-2022) som undersöker hur informell omsorg och stöd mellan äldre personer kan användas för att komplettera formell vård.

Andreas Fors 

PROMISE syftar till att utvärdera om en personcentrerad e-Hälsa intervention (digital plattform och telefonstöd) för personer som är sjukskrivna för stress, depression eller ångest kan stärka tilltron till den egna förmågan och minska sjukskrivningsgraden. Studien omfattar också en process- och hälsoekonomisk utvärdering. 

Läs mer om projektet

 Inger Jansson. Ramona Schenell, Helle Wijk

Vårdvetenskap och Hälsa/Kommunal hälso- och sjukvård Göteborgs Stad

Doktorandprojekt 100%, avvaktar finansiering

Frida Lundin Gurné, Sofie Jakobsson, Eva Lidén, Ida Björkman, Per-Arne Svensson, Ann-Sofie Magnusson

Samarbetspartner: SOM-institutet

Hälsoproblematiken är idag i hög grad kopplade till ohälsosamma levnadsvanor hos befolkningen, och behovet av hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården ökar. Doktorandprojektet bidrar med kunskap kring hälsofrämjande och förebyggande arbete utifrån flera perspektiv:

1. Hälsofrämjande och förebyggande arbete i praktiken utifrån sjuksköterskor och distriktssköterskors perspektiv

2. Befolkningens förtroende för vård via vårdcentral avseende levnadsvanor

3. Förekomsten av hälsofrämjande och förebyggande begrepp i svensk media

 

Anastasia Silverglow, Eva Lidén,  L Johansson, Helle Wijk

Vårdvetenskap och Hälsa/Kommunal hälso- och sjukvård Göteborgs Stad Institutionsfinansierat doktorandprojekt

Projektets hemsida

Stefan Nilsson,  Robertz, A-C. 

 Vårdvetenskap och Hälsa/ Barn – och  ungdomspsykiatrisk öppenvård Uddevalla 

Taktil massage som behandling för ungdomar diagnosticerade med Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD), TaMa – ADHD studien. Taktil massage kan vara en behandlingsmetod som leder till ökat välbefinnande samt möjlighet till individuell anpassning för att möta ungdomars behov. Denna studie presenterar en tidig insats för preventiv behandling av psykisk ohälsa hos ungdomar. Det övergripande syftet med denna feasabilitystudie är att se vilka facilitatorer och barriärer som finns vid genomförandet av taktil massagebehandling för ungdomar, 15 – 17 år, diagnosticerade med ADHD. Ungdomarna i studien är sina egna kontroller och deltar i upprepade mätningar. Dessa mätningar kan visa en trend gällande emotionella och fysiska effekter av taktil massagebehandling. En kombination av kvantitativa utfallsmått och kvalitativa data kommer efter analyserna att ge kunskap om hur interventionen fungerar och påvisa studiedesignens för- och nackdelar inför planeringen av en större studie.  

 

Inger Jansson, Helle Wijk
Forskningssjuksköterska Oras Ahmed, Göteborgs Stad

Vårdvetenskap och Hälsa/Kommunal hälso- och sjukvård Göteborgs Stad

Nationellt SKR-finansierat projekt.  30%

Läs mer om projektet