Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Daniel Enstedt

Daniel Enstedt

Universitetslektor

Institutionen för litteratur, idéhistoria och
religion
Telefon
031-786 20 91
E-post
daniel.enstedt@lir.gu.se

Om Daniel Enstedt

Daniel Enstedt är filosofie doktor och universitetslektor i religionsvetenskap. Han disputerade 2011 på avhandlingen Detta är min kropp. Kristen tro, sexualitet och samlevnad och är sedan 2018 docent i religionsvetenskap.

Undervisning och forskning är i huvudsak samtidsorienterad och religionsbeteendevetenskapligt inriktad. Utöver forskning och undervisning har han varit verksam som studierektor i ämnet religionsvetenskap och teologi mellan 2014-2018, och likabehandlingsombud på institutionen 2013-2014. Sedan hösten 2019 är han viceprefekt för utbildning (utbildningsansvarig) på LIR.

Pågående forskning

Erfarenheter av qigong (2019-2023)

Projektet undersöker de långsiktiga resultaten och effekterna av att praktisera Zhineng qigong. Det innebär att hälsoeffekterna är en viktig del av studien men att dessa förstås mer holistiskt än vad de brukar göra i mer traditionell medicinsk forskning eller kortare experimentella studier. Zhineng Qigong utvecklades av Pang Ming i Kina under 1970- och 1980-talen och är en sedan 1993 en etablerad qigongmetod i Sverige. Den finns också i andra nordiska länder och på andra håll i världen. De hälsobringande effekterna framhålls ofta av utövarna, liksom resultaten av qigongpraktiken, som kommer till uttryck i livsberättelser som kretsar kring hur olika åkommor och sjukdomstillstånd har förbättrats i samband med qigongträningen. Projektet finansieras av Humanistiska fakulteten (GU) och Sven och Dagmar Saléns stiftelse.

Lived religion and social mobility among migrants in Sweden (2020-2024)

The research project examines the role of lived religion for social mobility and integration among three religious migrant groups in Sweden: Muslims, Buddhists, and Christians. Limited social mobility and segregation bring about a number of negative consequences for society and individuals such as health-related issues, social isolation, inequality, unemployment, and increased segregation. In relation to these issues, the project scrutinizes the role of lived religion among migrants in two regions in Sweden: in Angered, located in the northeastern parts of Gothenburg, and in Karlstad. This project makes use of ethnographic fieldwork (interviews and participant observation), a mapping study and a quantitative survey about participants’ social networks. Starting in 2020, for four years the study will be conducted by two established researchers within the field of lived religion and migration, involved in a dynamic national and international research environment with specialists in the fields of religion, migration, and integration. The results of the project will be discussed and analyzed in light of previous research and theories about religion, social mobility, social capital, intersectionality, and integration. By anchoring the field study in contrasting regional contexts (Karlstad and Angered), and applying new interdisciplinary and theoretical perspectives, the project contributes to international research on migrants’ religiosity, social mobility, and integration.

Projektet genomförs tillsammans med Katarina Plank, Karlstads universitet, och finansieras av Vetenskapsrådet.

Undervisning

Jag har undervisat på Göteborgs universitet sedan 2006. Undervisningen har utförts i religionsvetenskap, lärarutbildningen och ämnesövergripande kurser på LIR-institutionen, samt i folkhälsovetenskap (Människosyn och livsåskådning i det mångreligiösa samhället), kost- och idrottsvetenskap (Mat och religion), idéhistoria ) och i ämnet sexologi. Merparten av undervisningen har skett inom ämnet religionsbeteendevetenskap (religionssociologi och religionspsykologi) och inom ramen för religionslärarprogrammets fortättnings- och fördjupningskurser. Utöver undervisningen i religionsbeteendevetenskap har jag haft hand om de empiriska momenten och de fältanknutna studierna, samt handledning och examen av examensarbetet inom lärarprogrammet. Jag har dessutom handlett uppsatser på kandidat-,

Doktorandhandledning

Huvudhandledare för Giulia Giubergia. Giubergia disputerade 9:e november 2018.

Biträdande handledare för Khaled Ahmed.

Biträdande handledare för Emma Lundberg.

Nätverk

Initierade nätverket Network for the Study of Lived Religion and Society vid Göteborgs universitet 2015.

Medlem i den religionssociologiska föreningen i Sverige och ordförande i föreningen sedan 2019.

Avhandlingsresumé

I Detta är min kropp behandlar Daniel Enstedt frågor om kristen tro, sexualitet och samlevnad med utgångspunkt i Svenska kyrkans beslut om att införa en välsignelseakt för samkönade par. Studien klarlägger hur välsignelseakten gjordes möjlig genom inlemmandet av en i sammanhanget ny äkta homosexualitet och hur centrala kristna föreställningar omformuleras samtidigt som nya uteslutningar artikuleras.

Därtill undersöker avhandlingen de motsättningar som blev påtagliga i samband med beslut genom en analys som baseras på intervjuer med två grupper: prästdeklarationerna anhängare som protesterade mot beslut och EKHO (Ekumeniska grupperna för kristna homo- och bisexuella samt transpersoner). I analysen visar Enstedt hur relationen mellan de positioner som grupperna representerar är knutna till de berättelser och tankemönster som är framträdande i grupperna. Samtidigt är motståndsdiskursen inom respektive gruppering - där olika fastslagna positioner är nödvändiga för de egna grupperna nuvarande finns och självförståelse - det största hindret för en reell förändring. Mot bakgrund av dessa analysatorer pekar avhandlingen ut andra sätt att tala om kristen tro, sexualitet och samlevnad än de rådande. Länk till avhandlingen:http://hdl.handle.net/2077/24072

Avslutad forskning

Cultural and religious perspectives in palliative care

Cultural and religious perspectives in palliative care är ett fältstudiebasert pilotprojekt om palliativ vård, med fokus på hemsjukvård. Projektet undersöker hur normer och värderingar kommer till uttryck bland vårdpersonal i den palliativa hemsjukvården där bland annat människor som har migrerat till Sverige vårdas. Projektet syftar också till att utveckla empiriskt förankrade strategier för att stärka den personcentrerade vården. Projektet pågår från mars 2019 till och med mars 2020 och genomförs tillsammans Lisen Delllenborg. Projektet finnansieras av GPCC.

Att lämna islam. Apostasi, religionsfrihet och motsättningar i ett mångreligiöst Sverige

(tillsammans med Göran Larsson)

I projektet Att lämna islambehandlas flera aktuella religionervetenskapliga frågor som kretsar kring fenomenet apostasi inom islam. Förbudet mot apostasi - att överge sin religion - är ingen ny företeelse inom islam. Det är heller inte endast islam som förbjuder apostasi. Det är emellertid islam som vanligen framställs som en avogt inställd religion när det kommer till avhopp. Inom islam relateras vanligen apostasi (irtidād) till andra negativt laddade begrepp som otro, blasfemi, heresi och hyckleri. Samtidigt får fenomenet en ny aktualitet och möjligen nya innebörder när islam växlar i ett tidigare i huvudsak kristet land som Sverige. Inom ramen för projektet intervjuas avhoppare från islam, verksamma imamer och människor som är aktiva i muslimska grupperingar. Samtliga intervjuer handlar om fenomenet apostasi. Därutöver undersöker studien ett omfattande mediematerial där apostasi och islam diskuteras och debatteras. Genom att behandla avfällare berättelser om och erfarenheter av att lämna islam, de föreställningar om avfall som kommer till uttryck i muslimska grupperingar och bland imamer samt i en medial diskurs avser studien klarlägga några tankemönster som präglar dagens svenska samhälle. Dessa tankemönster står i relation till lagar och uppfattningar om religionsfrihet och yttrandefrihet, men också till dominerande föreställningar om islam i Sverige. de föreställningar om avfall som kommer till uttryck i muslimska grupperingar och bland imamer samt i en medial diskurs avser studien klarlägga några tankemönster som präglar dagens svenska samhälle. Dessa tankemönster står i relation till lagar och uppfattningar om religionsfrihet och yttrandefrihet, men också till dominerande föreställningar om islam i Sverige. de föreställningar om avfall som kommer till uttryck i muslimska grupperingar och bland imamer samt i en medial diskurs avser studien klarlägga några tankemönster som präglar dagens svenska samhälle. Dessa tankemönster står i relation till lagar och uppfattningar om religionsfrihet och yttrandefrihet, men också till dominerande föreställningar om islam i Sverige.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet

Det goda livet. Samtida föreställningar om människan i arbete och familj

(tillsammans med Kristina Hermansson)

I projektet Det goda livet undersöks föreställningar om familj och arbetsliv som har kommit till uttryck i Sverige under 2000 talet. De dominerande föreställningarna om familjelivet och arbetslivet har genomgått stora omvälvningar, med konsekvenser för hur samhället och nära relationer organiseras. Genom att undersöka hur människan skildras och kategoriseras i olika typer av material som behandlas familj och arbete avser studien synliggöra centrala mönster som präglar dagens svenska samhälle. Dessa mönster analyseras utifrån ett maktkritiskt perspektiv för att granska normsystem, marginaliseringsprocesser och disciplineringseffekter. Studien avser att bidra med en ökad förståelse för hur religiösa föreställningar alltjämt, men i nya former och på nya, ofta genomgripande sätt, inverkar på arbetslivet, familjelivet och de nära relationernas utformning med allt vad det består från barnuppfostran, arbetsliv och ekonomi till sexualitet och samlevnad. Trav att ideologiska, utopiska och religiösa tankeströmningar i hög grad har kommit att inverka på stora delar av det svenska samhället är detta fält på fallande lite utforskat. Föreliggande studie är därför att betrakta som ett bidrag till detta forskningsområde. Projektet genomförs inom ramen för Forskningsprogrammet Religion, kultur och hälsa och finansieras av Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet Läs mer om Forskningsprogrammet Föreliggande studie är därför att betrakta som ett bidrag till detta forskningsområde. Projektet genomförs inom ramen för Forskningsprogrammet Religion, kultur och hälsa och finansieras av Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet Läs mer om Forskningsprogrammet Föreliggande studie är därför att betrakta som ett bidrag till detta forskningsområde. Projektet genomförs inom ramen för Forskningsprogrammet Religion, kultur och hälsa och finansieras av Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet Läs mer om ForskningsprogrammetReligion, kultur och hälsa