Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Lisen Dellenborg

Lisen Dellenborg

Avd-/Sektionschef, Inst

Livssammanhang och hälsofrämjande
vård
Telefon
031-786 61 11
0766-18 61 11
E-post
lisen.dellenborg@gu.se
Besöksadress
Arvid wallgrens backe hus 1 och 2
41346 Göteborg
Postadress
Box 457
40530 Göteborg

Universitetslektor

Institutionen för vårdvetenskap och
hälsa
Telefon
031-786 61 11
0766-18 61 11
E-post
lisen.dellenborg@gu.se
Besöksadress
Arvid wallgrens backe 20 biotech v 7
41346 Göteborg
Rumsnummer
1212
Postadress
Box 457
40530 Göteborg

Om Lisen Dellenborg

Jag heter Lisen Dellenborg, är filosofie doktor i socialantropologi och universitetslektor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Jag disputerade i socialantropologi vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet år 2007 på avhandlingen Multiple Meanings of Female Initiation: “Circumcision” among Jola Women in Lower Casamance, Senegal. Avhandlingen som handlar om lokala tolkningar och innebörder av kvinnlig omskärelse/könsstympning i relation till regionala och globala processer baserades på ett sammanlagt 22 månader långt fältarbete i Senegal mellan 1997 och 1999. Sedan 2009 har jag forskat och undervisat vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och har erfarenhet från ett flertal längre etnografiska fältarbeten inom olika typer av vård från medicinsk akutvårdsavdelning och operation till mödravård och palliativ hemsjukvård.

Min forskning är i huvudsak inriktad mot transkulturell vård, hälsa och kommunikation, interprofessionella relationer och teamarbete, samt lokala processer kring införande av personcentrerad vård. Under avhandlingstiden var min forskning inriktad mot genus, sexualitet, etnicitet, religion, kvinnliga och manliga initiationer och omskärelse, mänskliga rättigheter.

Min inriktning är tillämpad antropologi och genom min forskning inom svensk hälso-och sjukvård har jag arbetat tillsammans med vårdpersonal i olika utvecklings- och implementeringsprocesser. Genom tidigare forskning om kvinnlig omskärelse/könsstympning har jag erfarenhet av att arbeta som konsult för Sida både som enskild forskare och som medlem i Sida Gender Help Desk som jag också var med att starta upp vid Institutionen för globala studier/ GU.

Undervisning

Jag har undervisat vid Göteborgs universitet sedan 2002. Min undervisning rör främst transkulturell vård, hälsa och kommunikation, interprofessionella relationer inom vården och teamarbete, personcentrerad vård, kvalitativa metoder, men också mänskliga rättigheter med fokus på mötet mellan relativism och universalism, genus och intersektionalitet, ritual, religion, etnicitet och sexualitet. Har tidigare under flera år undervisat vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet i mänskliga rättigheter, socialantropologi och afrikakunskap. Jag handleder sedan många år uppsatser på kandidat-, magister- och masternivå.

Utöver forskning och undervisning är jag verksam som sektionschef för sektionen Livssammanhang och hälsofrämjande vård, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa sedan 2019.

Doktorandhandledning

Biträdande handledare för Emma Lundberg.

Biträdande handledare för My Opperdoes.

Nätverk

Medlem i nätverket Forskning om kvinnlig omskärelse i Norden (FOKO) sedan nätverket skapades 2001. Sedan 2001 har nätverket haft regelbundna konferenser i olika nordiska städer och utgör en arena där medicinska och samhällsvetenskapliga forskare kan mötas och diskutera.

Pågående forskning

Ensamkommande flickor på flykt – sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter under tonåren och som unga vuxna

Projektets övergripande syfte är att undersöka sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) bland ensamkommande flickor på flykt i Sverige, hur den förhåller sig till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) som en del av rätten till hälsa och de mänskliga rättigheterna samt hur dessa påverkas över tid, och relatera det till såväl övergången från ungdom till ung vuxen som till övergången från olika sociala och kulturella kontexter avseende synen på SRHR.

Projektet består av två delstudier med ensamkommande flickor och unga kvinnor: en delstudie med 20 flickor 16-19 år och en med 20 unga kvinnor 20-25 år som kommit till Sverige som ensamkommande. Metoder: fokusgrupper och djupintervjuer. Särskilda SRHR-tolkar kommer att användas vid behov. Då projektet rör ungdomar och unga personer som ofta befinner sig i en utsatt situation har referensgrupper med yrkesverksamma som är vana att träffa dessa ungdomar varit med att utforma intervjuguider och granskat forskningspersonsinformation.

Bakgrund

Sedan år 2000 har Sverige tagit emot nästan 70 000 ensamkommande asylsökande barn. Ungefär 10 000 av dem är flickor. Dessa utgör en ökande andel och har de senaste åren utgjort cirka 30% av andelen ensamkommande. Ensamkommande barn på flykt är en heterogen grupp men flera faktorer talar för en ökad sårbarhet. Forskning visar att erfarenheter av våld, övergrepp och trauman före, under och efter flykten är mycket vanligt förekommande och att detta påverkar fysisk och psykisk hälsa, funktion och social integration. Samtidigt saknar de viktiga faktorer för skydd och läkning såsom föräldrar vilket riskerar att negativt påverka såväl deras sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR) som hälsan i en vidare bemärkelse. Forskning bland unga på flykt visar lägre kunskap och mindre användning av preventivmedel, ökad risk för HIV/STI och fler oplanerade tonårsgraviditeter. En svensk kartläggning visar att bland unga med erfarenheter av migration söker flickor på ungdomsmottagningar i lägre utsträckning än pojkar, en bild som är helt motsatt sökmönstret bland svenskfödda ungdomar. Forskning om ensamkommande flickor saknas nästan helt. Projektet är finansierat av Forte.

Tillsammans med Gunilla Henry Ascher, Josephine Greenbrok, Gunilla Backman Backman, My Opperdoes)

Avslutad forskning

Avhandlingen Multiple Meanings of Female Initiation: “Circumcision” among Jola Women in Lower Casamance, Senegal är en monografi indelad i åtta kapitel samt introduktion och konklusion. Den analyserar och beskriver hur globala och lokala diskurser kring kvinnlig omskärelse/könsstympning interagerar i praktiserande människors liv och får betydelse för hur de tolkar och praktiserar omskärelsen/könsstympningen. Ett huvudfynd var att framför allt äldre och medelålders kvinnor försvarar praktiken mot globala, nationella och lokala kampanjer mot könsstympningen och att unga och medelåldersmän gav starkt uttryck för motstånd mot praktiken att omskära flickor och kvinnor. Genom en analys av kvinnors försvar och mäns motstånd blev det tydligt att genus, etnicitet och religion är identiteter som på olika vis inverkar på detta stöd och motstånd. Det blev tydligt att kvinnlig omskärelse endast kan förstås i relation till manlig omskärelse och att båda måste analyserar i ett vidare kulturellt, socialt, historiskt och politiskt sammanhang. Avhandlingen är baserad på totalt 22 månaders fältarbete i ett flertal byar i Casamance i södra Senegal, deltagande observation och informella intervjuer var huvudmetoden, kompletterad av gruppsamtal och individuella semi-strukturerade och öppna intervjuer, liksom arkivstudier. Forskningspersoner utgjordes av en mängd olika sociala aktörer såsom äldre kvinnor och män av rituell betydelse, omskärerskor, barnmorskor, sjuksköterskor och läkare, aktivister mot könsstympning, religiösa ledare tillhörande katolska kyrkan, islam och lokal animism. Mina främsta forskningspersoner var de familjer, kvinnor, män och ungdomar och barn med vilka jag levde i samma hushåll som. Barn är inte intervjuade av etiska skäl då min profession som antropolog inte ger mig kompetens att följa upp eventuella känslor dessa samtal skulle kunna väcka. Det var också förbjudet att tala om omskärelse med barn eftersom det lokalt ses som del av initiation in i ett hemligt sällskap om vilket du når kunskap när du själv omskärs och sedan initieras. Som antropolog var det ändå möjligt att studera dessa initiationsritualer för flickor och pojkar eftersom olika personer anser att olika saker är hemliga eller möjliga att tala om och för att tiden i fält gav mig möjlighet att skapa relationer av tillit vilket är grunden i att kunna skapa etnografisk kunskap.

Abstract

Multiple Meanings of Female Initiation: “Circumcision” among Jola Women in Lower Casamance, Senegal. By Liselott (Lisen) Dellenborg. Doctoral dissertation 2007, Department of Social Anthropology, School of Global Studies, Göteborg University, Box 700, 405 30 Göteborg, Sweden. ISBN 978-91-628-7229-8

This anthropological study examines the meanings and practices of female “circumcision” and initiation in relation to identity and social change in contemporary Muslim Jola society, Senegal, West Africa. During the 20th century, clitoridectomy spread – allegedly as part of Islam - and became essential for a Jola woman’s identity as a “real” woman and mother, and an important aspect of the women's initiation ritual. The rites are orchestrated by the female initiation associations popularly known in the social science literature as secret societies. The study analyses the female rites in relation to women’s life cycle and Jola female gender ideals, and also male initiation rites. Both male and female initiation rituals are salient cultural expressions in Jola society that mirror and parallel each other in symbols, semantics and ritual process, yet the rites differ in meaning. Contemporary Jola society is marked by gender dissonance. Jola men are considered superior to women in legal and political domains but, as initiated mothers, women also have considerable power inside and outside the family realm. This gender disjunction is reflected in the initiation rituals: on the one hand, the female rites affirm the gender order, according to which women should be docile wives and self-sacrificing mothers. On the other hand, controversial as it may seem from a feminist and/or activist perspective, clitoridectomy in its wider cultural and social context actually provides individual women with self-esteem, cultural recognition as moral female persons and space for agency. At present, initiated women ardently support the rites in opposition to the growing internal Jola criticism voiced by adult and young men. Ethnographic fieldwork carried out over a period of eighteen months in Lower Casamance has provided insights into the extent to which the meanings of the female rites are multiple, contested and negotiated by various male and female social actors. Recent decades of global and national campaigns against “female genital mutilation”, the recent Senegalese law forbidding the practice, religious revival, regional ethnic relations and a political situation that often pits the Jola against the Senegalese State and the South against the North further affect dynamic local negotiations on the meanings of female ”circumcision” and initiation.

Key words: Anthropology, Senegal, Lower Casamance, Kalounaye, Jola, initiation, female circumcision, genital cutting, identity, gender, motherhood, Islam, ethnicity, agency, social change.

Cultural and religious perspectives in palliative care

Cultural and religious perspectives in palliative care är ett fältstudiebaserat pilotprojekt om palliativ vård, med fokus på hemsjukvård. Projektet undersöker hur religiösa och kulturella normer och värderingar kommer till uttryck bland vårdpersonal och patienter i den palliativa hemsjukvården där bland annat människor som har migrerat till Sverige vårdas. Projektet syftar också till att utveckla empiriskt förankrade strategier för att stärka den personcentrerade vården. Projektet pågick från mars 2019 till och med mars 2020 och genomfördes tillsammans Daniel Enstedt, lektor och docent i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. Projektet finnansierades av GPCC.

Att följa processen personcentrerad vård – patienters och vårdares perspektiv

Projektet syftade till en studie av förändringsprocesser utifrån vårdares och patienters perspektiv i samband med ett implementeringsprogram för personcentrerad vård. Med etnografisk metodologi och metoder undersöktes hur personcentrering uppfattas och tolkas av vårdpersonal och deras ledning, samt vad som sker i implementeringsprocessen. För att fånga patienters upplevelse av vård i direkt anslutning till denna förändringsprocess följdes ett antal patienter under inneliggande tid med deltagande observation och uppföljande intervjuer. Projektet utfördes i nära samarbete med sjukvårdspersonal och deras ledning vid en medicinsk akutvårdsavdelning vid ett svenskt sjukhus. Projektet finnansierades av GPCC.

Safe Hands at the Sharp End- Implementing safe invasive procedures in surgery

Projektet som var både ett forskningsprojekt och ett implementeringsprojekt i ett samarbete mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin, GU syftade övergripande till att med personcentrerad pedagogik bidra till förbättrad aseptik på operationssal. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Projektledare: Annette Erichsen Andersson. Projektet finnansierades av GPCC.

Mål för projektet var att testa en implementeringsstrategi med utgångspunkt i partnerskap, att beskriva förutsättningar och hinder för implementering av handdesinfektion och aseptisk teknik i samband med invasiva vårdmoment i operationsmiljö, att undersöka interventionens effekt på frekvens av kateterrelaterad urinvägsinfektion och postoperativ sårinfektion som krävt antibiotika behandling, samt skapa säker vård för våra äldre sköra patienter.

Interventionen utvecklades med stöd av teorier kring organisatoriskt lärande och ledarskap. Utgångspunkt var grundantaganden inom personcentrering; att sjukvårdens professionella är, precis som patienter, experter på sin egen verklighet och har därmed avgörande kunskap för att få förändringen att fungera i praktiken.

Bakgrund till projektet: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan och även den dyraste (2,2-3,3 miljarder/år i Sverige). Trots nationella insatser så finns stora brister i handdesinfektion (HD) och aseptisk teknik (AT) i operationsmiljön, vilket leder till ökad risk för smittspridning, infektion och död hos sköra patienter. Implementering av förebyggande åtgärder som handdesinfektion har visats sig vara svårt och misslyckas ofta. Det saknas kunskap om vilka metoder som är effektiva i olika sammanhang och miljöer.

(Tillsammans med Annette Erichsen Andersson, Ewa Wikström, Jesper Hök, Lars Wallin, och Brigid M. Gillespie.)

Forumprojektet – Kommunikation och vårdmöten på en akutvårdsavdelning

Projektet utfördes som en aktionsforskningstudie och syftade till att förbättra patientmöten och att förbättra kommunikationen mellan vårdpersonalen. Etnografiskt fältarbete under 2009-2012 utfördes, fokusgrupper samt dramaworkshops med vårdpersonal. I projektet utvecklades en metod, etnografiskt drama för forskning om vården och för yrkesmässig handledning av vårdpersonal (Skott, Dellenborg, Lepp & Nässén 2013; Dellenborg & Lepp 2018). Projektet gjordes inom en forskarassistentanställning som delades mellan Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, SA/GU och Vårdalinstitutet, Lunds universitet mellan 2009 och 2013.

(Tillsammans med Carola Skott, Margret Lepp och Kristina Nässén, samt inledningsvis Eva Jakobsson Ung och Axel Wolf).

Gravid i Sverige – transkulturella möten inom svensk mödrahälsovård

Projektet syftade till en förståelse för vårdmöten mellan barnmorskor och kvinnor från Afrikas horn som genomgår en graviditet i Sverige och som har erfarenhet av att ha blivit omskurna (female genital cutting). Fältarbete gjordes vid en barnmorskemottagning i en förort till en större stad. Metod: deltagande observation och djupintervjuer med kvinnor i denna målgrupp samt barnmorskor och en gruppintervju med kvinnor från Afrikas horn som upplevt graviditet i Sverige. Projektet var delfinansierat av VR och pågick 2009-2013. Studien var del av ett större forskningsprojekt Nordost-programmet – Människor och möten i ett mångkulturellt område vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, SA/GU, projektledare: Carola Skott, lektor, filosofie doktor i socialantropologi och docent i vårdvetenskap. Nordostprogrammets övergripande syfte var att i sju delstudier beskriva och tolka erfarenhet och innebörder i vårdmöten mellan patienter och professionella i en specifik mångkulturell omgivning.

Bakgrund till det övergripande forskningsprojektet Nordost-programmet – Människor och möten i ett mångkulturellt område

Det finns tydliga skillnader i hälsa mellan utrikes och inrikes födda invånare i Sverige, hälsoproblem är vanligare bland utrikes födda (Vogel et al 2002). Det finns ett starkt samband mellan upplevd diskriminering och den psykiska och fysiska hälsan bland utlandsfödda i det svenska samhället (Wamala & Bildt 2006). Hunt (2007), kritiserar svensk sjukvård och menar att det finns stora brister då det gäller tillhandahållandet av sjukvård till människor från andra länder och kulturer.

Det finns ytterst få studier som specifikt har behandlat situationen för personer med invandrarbakgrund inom hälso- och sjukvårdens organisation och institutioner (SOU 2006:78). Statens folkhälsoinstitut (2005) liksom Hälsa, vård och strukturell diskriminering (SOU 2006) föreslår utökad forskning inom detta område. Diskussioner kring etniska gruppers specifika problem i mötet med svensk sjukvård tenderar att överbetona och ”kulturalisera” problemen. Med en otillräcklig forskningsbakgrund finns risk att kategorisera dessa möten i termer av ”skillnader” och därmed förstärka en generaliserande bild, vilken i sin tur kan vara grund för diskriminering. I många vårdvetenskapliga studier finns en exklusion av icke-svenska patienter bland annat på grund av urvalskriterier som utesluter dem som inte talar och förstår svenska. Detta betyder att vårdforskningen riskerar att antingen representera stereotypa förklaringar kring etniskt ursprung eller att ignorera frågan.

I de flesta svenska större städer idag finns en tydlig bostadssegregation. I de nordöstra stadsdelarna i Göteborg är majoriteten av de boende utrikes födda och räknar man med de barn som fötts i Sverige av invandrade föräldrar blir detta än tydligare. Detta är ett bostadsområde som präglas av miljonprogrammets bebyggelse och som har en låg social status. Här planeras ett nytt närsjukhus (anmärkning 2022: Angereds Närsjukhus som står klart sedan 10 år), det finns primärvård, hemsjukvård, ungdomsmottagningar och äldreboenden. Denna plats för människors vardagsliv och de vårdmöten som utspelas där är otillräckligt studerad.

Lista över etnografiska fältarbeten med deltagande observation

1994-1995: 3 månaders fältarbete inom Sidas MFS-program, Senegal

1997-1999: Sammanlagt 19 månaders multi-sited ethnographic fieldwork, Senegal

2010-2012: 13 månaders fältarbete vid en medicinsk akutvårdsavdelning vid ett svenskt sjukhus

2013-2016: ytterligare perioder av fältarbete i ett uppföljande projekt vid samma medicinska akutvårdsavdelning

2015: Fältarbete vid operationsavdelning på ett svenskt sjukhus

2013: Fältarbete under 2 månaders vid barnmorskemottagning i en förort till en större svensk stad (samt deltagande observation av föräldrautbildning, doula-möten, informationsträffar för nyanlända immigrantkvinnor och vid föreningsträffar för immigrantkvinnor under projektets gång från 2010-2013, Gravid i Sverige – Somaliska kvinnors möten med den svenska mödrahälsovården).

2019-2020: deltagande observation vid ASIH under ett kortare fältarbete