Lisen Dellenborg
Om Lisen Dellenborg
Mitt namn är Lisen Dellenborg, jag är filosofie doktor i socialantropologi och docent i vårdvetenskap, universitetslektor vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet. År 2007 disputerade jag i socialantropologi vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet med en avhandling med titeln Multiple Meanings of Female Initiation: “Circumcision” among Jola Women in Lower Casamance, Senegal. Avhandlingen som handlar om lokala tolkningar och innebörder av kvinnlig omskärelse/könsstympning i relation till regionala och globala processer baserades på ett sammanlagt 22 månader långt fältarbete i Senegal mellan 1994 och 1999. Mellan åren 2009 och 2024 utförde jag forskning och undervisning vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet där jag innehade ett lektorat i samhällsvetenskap med inriktning mot vård. Därifrån har jag erfarenhet av ett flertal längre etnografiska fältarbeten inom olika former av vård från medicinsk akutvårdsavdelning och operation till mödravård och palliativ hemsjukvård. Sedan november 2024 är jag tillbaka vid Institutionen för globala studier.
Forskningsområden
Min forskning har sedan 2009 i huvudsak varit inriktad på att undersöka processer för skapande av (o-)jämlik vård med fokus på transkulturell vård, hälsa och kommunikation, interprofessionella relationer, teamarbete och ledarskap inom vården, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, samt att undersöka vårdpersonalens upplevelser, erfarenheter och förståelse av lokala processer kring försök att införa ett etiskt arbetssätt förespråkat av WHO bland flera stora aktörer inom vård och hälsa: personcentrerad vård. Mitt intresse för vårdpersonalens upplevelser av sin arbetsvardag undersöker jag nu tillsammans med en forskargrupp i ett pågående forskningsprojekt med fokus på hur läkare upplever och förhåller sig till att migrationspolitik får en alltmer tydlig inverkan på deras kliniska vardag och möte med patienter. Under avhandlingstiden var min forskning framför allt inriktad mot genus, sexualitet, etnicitet, religion, kvinnliga och manliga initiationer och omskärelse. Erfarenheten från dessa olika forskningsområden utgör idag min kompetens när jag återkommit till Institutionen för globala studier som lektor i mänskliga rättigheter.
Min övergripande forskningsinriktning är tillämpad antropologi. Det betyder att jag med min forskning önskar verka för förändring i samhället i nära samarbete med dem som det berör. Genom min forskning inom svensk hälso-och sjukvård har jag således arbetat tillsammans med vårdpersonal i olika utvecklings- och implementeringsprocesser. Genom tidigare forskning om kvinnlig omskärelse/könsstympning har jag arbetat som konsult för Sida både som enskild forskare och som medlem i Sida Gender Help Desk (som jag var med att starta upp vid Institutionen för globala studier/GU under 00-talet).
Pågående forskning
Jag är involverad i två pågående forskningsprojekt som på olika sätt handlar om jämlik vård och mänskliga rättigheter (längre ner beskriver jag mina tidigare och pågående forskningsprojekt mer i detalj).
- Ensamkommande flickor på flykt – sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter under tonåren och som unga vuxna, finansierat av Forte. My Opperdoes (doktorand), samt medforskare dr Josephine T. V. Greenbrook, dr Gunilla Backman, dr Emma Lundberg, samt Zena Salih. I mars 2024 tog jag över projektledarskapet från dr Henry Ascher.
- The Boundaries Longitudinal Study - Where Medicine and Migration Policy Meet: Physicians’ Lived Experiences of Navigating Dual Loyalties in the Mandatory Reporting of Undocumented Patients, finansierat av Vetenskapsrådet. Svensk titel: "Där medicin och migrationspolitisk möts: Läkares upplevelser kring anmälningsplikt i mötet med papperslösa patienter”. Medforskare: dr Josephine T. V. Greenbrook (projektledare), dr Mayssa Rekhis, dr Andrea Spehar, dr Lena Gross, dr Emma Lundberg https://boundaries.study
Undervisning och handledning
Jag har undervisat vid Göteborgs universitet sedan 2002 och undervisar och handleder sedan många år studenter på grund-, avancerad och forskarnivå. I dagsläget är jag huvudhandledare för en doktorand i socialantropologi, Rima Zaqout med ett projekt inom medicinsk antropologi/sjukhus-etnografi om vård och resiliens bland sjukhuspersonal i Gaza, samt biträdande handledare för två doktorander inom medicin, My Opperdoes med ett projekt om ensamkommande flickors sexuella och reproduktiva hälsa och inom vårdvetenskap. Anna Chavez Karlström med ett projekt om hur barnmorskor kan stötta kvinnor som genomgått omskärelse/könsstympning (av grad 3 enligt WHOs klassificering) till öppningsoperation/defibulering.
Min undervisning sedan november 2024 handlar nu återigen om begrepp och teorier centrala för mänskliga rättigheter, liksom metoder och metodologier för att studera mänskliga rättigheter. Inom Sahlgrenska akademin har jag kvar en del undervisning inom olika vårdprogram (barnmorske-, läkar- och specialistsjuksköterskeprogram) kring sätt att motverka ojämlik vård med fokus på transkulturell vård, hälsa och kommunikation, kvinnlig omskärelse/könsstympning, interprofessionella relationer inom vården, ledarskap och teamarbete. Jag undervisar om etnografi och deltagande observation inom Sahlgrenska akademins obligatoriska forskarutbildningskurs om kvalitativa metoder. Som doktorand och nydisputerad lärare undervisade jag mellan 2002 och 2009 vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet i mänskliga rättigheter om mötet mellan relativism och universalism, socialantropologi och afrikakunskap om genus och intersektionalitet, ritual, religion, etnicitet och sexualitet.
Mer detaljerad information om tidigare och pågående forskning
Pågående forskning
The Boundaries Longitudinal Study - Where Medicine and Migration Policy Meet: Physicians’ Lived Experiences of Navigating Dual Loyalties in the Mandatory Reporting of Undocumented Patients.
För detaljerad information och kontakt, se studiens hemsida https://boundaries.study
Ensamkommande flickor på flykt – sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter under tonåren och som unga vuxna
Projektets övergripande syfte är att undersöka sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) bland ensamkommande flickor på flykt i Sverige, hur den förhåller sig till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) som en del av rätten till hälsa och de mänskliga rättigheterna samt hur dessa påverkas över tid, och relatera det till såväl övergången från ungdom till ung vuxen som till övergången från olika sociala och kulturella kontexter avseende synen på SRHR.
Projektet består av två delstudier med unga kvinnor som anlänt till Sverige som ensamkommande flickor och unga kvinnor. Metod: djupintervjuer som utförs och analyseras med hjälp av Grounded Theory. Särskilda SRHR-tolkar används vid behov. Eftersom projektet rör unga personer som ofta befinner sig i en utsatt situation har referensgrupper med yrkesverksamma som är vana att träffa denna målgrupp varit med att utforma intervjuguider och granskat forskningspersonsinformation.
Bakgrund till projektet är att sedan år 2000 har Sverige tagit emot nästan 70 000 ensamkommande asylsökande barn. Ungefär 10 000 av dem är flickor. Dessa utgör en ökande andel och har de senaste åren utgjort cirka 30% av andelen ensamkommande. Ensamkommande barn på flykt är en heterogen grupp. Flera faktorer talar för en ökad sårbarhet. Forskning visar att erfarenheter av våld, övergrepp och trauman före, under och efter flykten är mycket vanligt förekommande och att detta påverkar fysisk och psykisk hälsa, funktion och social integration. Samtidigt saknar de viktiga faktorer för skydd och läkning såsom föräldrar vilket riskerar att negativt påverka såväl deras sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR) som hälsan i en vidare bemärkelse. Forskning bland unga på flykt visar lägre kunskap och mindre användning av preventivmedel, ökad risk för HIV/STI och fler oplanerade tonårsgraviditeter. En svensk kartläggning visar att bland unga med erfarenheter av migration söker flickor på ungdomsmottagningar i lägre utsträckning än pojkar, en bild som är helt motsatt sökmönster vi kan se bland svenskfödda ungdomar. Forskning om ensamkommande flickor saknas nästan helt.
Sammanfattning på engelska av resultat från den andra studien: This qualitative study explores "the SRHR needs of unaccompanied girls, forcibly displaced and seeking asylum in Sweden through understanding their lived experiences and the structural factors of influence. Based on Constructivist Grounded Theory, the authors have conducted in-depth interviews with a diverse group of women who were forced to migrate to Sweden unaccompanied. From the findings, the authors produce a framework to understand the SRHR needs of the participants through the themes of structural hindrances to fulfilment of SRHR needs, how they establish protective pathways, exercise their agency despite restrictions and adapt to the new socio-cultural realities of the host country. Informed by Intersectional theory, the authors emphasize the need for SRHR literacy among the study population, equipment of state health infrastructure to ensure safety during medical encounters, and the importance of social support at multiple levels (...) This is an important study addressing a research gap of big socio-political concern." (anonym granskare).
Tidigare forskningsprojekt (avslutade i kronologisk ordning)
1. Doktorandarbetet 1993-2007
Avhandlingen Multiple Meanings of Female Initiation: “Circumcision” among Jola Women in Lower Casamance, Senegal är en monografi indelad i åtta kapitel samt introduktion och konklusion. Den analyserar och beskriver hur globala och lokala diskurser kring kvinnlig omskärelse/könsstympning interagerar i praktiserande människors liv och får betydelse för hur de tolkar och praktiserar omskärelsen/könsstympningen. Ett huvudfynd var att framför allt äldre och medelålders kvinnor försvarar praktiken mot globala, nationella och lokala kampanjer mot könsstympningen och att unga och medelåldersmän gav starkt uttryck för motstånd mot praktiken att omskära flickor och kvinnor. Genom en analys av kvinnors försvar och mäns motstånd blev det tydligt att genus, etnicitet och religion är identiteter som på olika vis inverkar på detta stöd och motstånd. Det blev tydligt att kvinnlig omskärelse endast kan förstås i relation till manlig omskärelse och att båda måste analyserar i ett vidare kulturellt, socialt, historiskt och politiskt sammanhang. Avhandlingen är baserad på totalt 22 månaders fältarbete i ett flertal byar i Casamance i södra Senegal, deltagande observation och informella intervjuer var huvudmetoden, kompletterad av gruppsamtal och individuella semi-strukturerade och öppna intervjuer, liksom arkivstudier. Forskningspersoner utgjordes av en mängd olika sociala aktörer såsom äldre kvinnor och män av rituell betydelse, omskärerskor, barnmorskor, sjuksköterskor och läkare, aktivister mot könsstympning, religiösa ledare tillhörande katolska kyrkan, islam och lokal animism. Mina främsta forskningspersoner var de familjer, kvinnor, män och ungdomar och barn med vilka jag levde i samma hushåll som. Barn är inte intervjuade av etiska skäl då min profession som antropolog inte ger mig kompetens att följa upp eventuella känslor dessa samtal skulle kunna väcka. Det var också förbjudet att tala om omskärelse med barn eftersom det lokalt ses som del av initiation in i ett hemligt sällskap om vilket du når kunskap när du själv omskärs och sedan initieras. Som antropolog var det ändå möjligt att studera dessa initiationsritualer för flickor och pojkar eftersom olika personer anser att olika saker är hemliga eller möjliga att tala om och för att tiden i fält gav mig möjlighet att skapa relationer av tillit vilket är grunden i att kunna skapa etnografisk kunskap.
Abstract
Multiple Meanings of Female Initiation: “Circumcision” among Jola Women in Lower Casamance, Senegal. By Liselott (Lisen) Dellenborg. Doctoral dissertation 2007, Department of Social Anthropology, School of Global Studies, Göteborg University, Box 700, 405 30 Göteborg, Sweden. ISBN 978-91-628-7229-8
This anthropological study examines the meanings and practices of female “circumcision” and initiation in relation to identity and social change in contemporary Muslim Jola society, Senegal, West Africa. During the 20th century, clitoridectomy spread – allegedly as part of Islam - and became essential for a Jola woman’s identity as a “real” woman and mother, and an important aspect of the women's initiation ritual. The rites are orchestrated by the female initiation associations popularly known in the social science literature as secret societies. The study analyses the female rites in relation to women’s life cycle and Jola female gender ideals, and also male initiation rites. Both male and female initiation rituals are salient cultural expressions in Jola society that mirror and parallel each other in symbols, semantics and ritual process, yet the rites differ in meaning. Contemporary Jola society is marked by gender dissonance. Jola men are considered superior to women in legal and political domains but, as initiated mothers, women also have considerable power inside and outside the family realm. This gender disjunction is reflected in the initiation rituals: on the one hand, the female rites affirm the gender order, according to which women should be docile wives and self-sacrificing mothers. On the other hand, controversial as it may seem from a feminist and/or activist perspective, clitoridectomy in its wider cultural and social context actually provides individual women with self-esteem, cultural recognition as moral female persons and space for agency. At present, initiated women ardently support the rites in opposition to the growing internal Jola criticism voiced by adult and young men. Ethnographic fieldwork carried out over a period of eighteen months in Lower Casamance has provided insights into the extent to which the meanings of the female rites are multiple, contested and negotiated by various male and female social actors. Recent decades of global and national campaigns against “female genital mutilation”, the recent Senegalese law forbidding the practice, religious revival, regional ethnic relations and a political situation that often pits the Jola against the Senegalese State and the South against the North further affect dynamic local negotiations on the meanings of female ”circumcision” and initiation.
Key words: Anthropology, Senegal, Lower Casamance, Kalounaye, Jola, initiation, female circumcision, genital cutting, identity, gender, motherhood, Islam, ethnicity, agency, social change.
2. Gravid i Sverige – transkulturella möten inom svensk mödrahälsovård 2009-2013
Projektet syftade till en förståelse för vårdmöten mellan barnmorskor vid en svensk barnmorskemottagning och kvinnor från Afrikas horn vilka genomgår en graviditet i Sverige och som har erfarenhet av rituell omskärelse/könsstympning. Fältarbete gjordes vid en barnmorskemottagning i en förort till en större stad. Metod: deltagande observation och djupintervjuer med kvinnor i denna målgrupp samt barnmorskor och en gruppintervju med kvinnor från Afrikas horn som upplevt graviditet i Sverige. Projektet var delfinansierat av VR och pågick 2009-2013. Projektet resulterade i tre magisteruppsatser på barnmorskeprogrammet, Institutionen för vårdvetenskap, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Studien utfördes med stöd i forskarnätverket Nordost-programmet – Människor och möten i ett mångkulturellt område vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, SA/GU. Projektledare: Carola Skott, lektor, filosofie doktor i socialantropologi och docent i vårdvetenskap. Nordostprogrammets övergripande syfte var att beskriva och tolka erfarenhet och innebörder i vårdmöten mellan patienter och professionella i, vad vi då kallade en specifik mångkulturell omgivning. I de nordöstra stadsdelarna i Göteborg är majoriteten av de boende utrikes födda. Bostadsområdet präglas av miljonprogrammets bebyggelse och har en generellt låg socioekonomisk status. Denna plats för människors vardagsliv och de vårdmöten som utspelas där var vid projektets start otillräckligt studerad.
Bakgrunden som vi formulerade den då 2009 var att det finns tydliga skillnader i hälsa mellan utrikes- och inrikes födda invånare i Sverige; hälsoproblem är vanligare bland utrikes födda (Vogel et al 2002). Ett starkt samband mellan upplevd diskriminering och den psykiska och fysiska hälsan bland utlandsfödda i det svenska samhället var dokumenterad (Wamala & Bildt 2006). Hunt (2007) kritiserade svensk hälso- och sjukvård för stora brister i tillhandahållandet av sjukvård till människor från andra delar av världen, framför allt asylsökande och papperslösa personer. Statens folkhälsoinstitut (2005) liksom Hälsa, vård och strukturell diskriminering (SOU 2006) föreslog utökad forskning inom detta område. Vi forskare kunde se att både forskning och offentliga samtal tenderade att överbetona ”skillnader” och ”kulturalisera” det som beskrevs som problem i vårdmöten, vilket riskerar förstärka en generaliserande bild av ’den andre’ och kan ligga till grund för diskriminering. I många vårdvetenskapliga studier finns en uteslutning av icke-svensktalande patienter vilket betyder att vårdforskningen riskerar att antingen representera stereotypa förklaringar till svårigheter i vårdmöten eller att ignorera frågan.
3. Forumprojektet – Kommunikation och vårdmöten på en akutvårdsavdelning 2009-2012
Projektet utfördes som en aktionsforskningstudie och syftade till att förbättra patientmöten och att förbättra kommunikationen mellan vårdpersonalen. Etnografiskt fältarbete under 2009-2012 utfördes, fokusgrupper samt dramaworkshops med vårdpersonal. I projektet utvecklades en metod, etnografiskt drama för forskning om vården och för yrkesmässig handledning av vårdpersonal (Skott, Dellenborg, Lepp & Nässén 2013; Dellenborg & Lepp 2018). Projektet gjordes inom en forskarassistentanställning som delades mellan Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, SA/GU och Vårdalinstitutet, Lunds universitet mellan 2009 och 2013. Projektet resulterade i en bok och tre publikationer i tidskrift (Dellenborg, Jakobsson & Skott 2012; Wolf, Ekman & Dellenborg 2012; Skott, Dellenborg, Lepp & Nässén 2013; Dellenborg & Lepp 2018).
4. Att följa processen personcentrerad vård – patienters och vårdares perspektiv 2012-2016
Projektet syftade till en studie av förändringsprocesser utifrån vårdares och patienters perspektiv i samband med ett implementeringsprogram för personcentrerad vård. Med etnografisk metodologi och metoder undersöktes hur personcentrering uppfattas och tolkas av vårdpersonal och deras ledning, samt vad som sker i implementeringsprocessen. För att fånga patienters upplevelse av vård i direkt anslutning till denna förändringsprocess följdes ett antal patienter under inneliggande tid med deltagande observation och uppföljande intervjuer. Projektet utfördes i nära samarbete med sjukvårdspersonal och deras ledning vid en medicinsk akutvårdsavdelning vid ett svenskt sjukhus. Projektet finnansierades av GPCC och resulterade i två publikationer (Dellenborg, Andersson Erichsen & Wikström 2019; Dellenborg 2020).
5. Safe Hands at the Sharp End- Implementing safe invasive procedures in surgery 2015-2018
Projektet som var både ett forskningsprojekt och ett implementeringsprojekt i ett samarbete mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin, GU syftade övergripande till att med personcentrerad pedagogik bidra till förbättrad aseptik på operationssal. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Projektledare: Annette Erichsen Andersson. Projektet finnansierades av GPCC och resulterade i flera publikationer varav jag är medförfattare i två (Erichsen Andersson, Frödin, Dellenborg, Wallin, Hök, Gillesspie, & Wikström 2018; Wikström, Dellenborg, Wallin, Gillespie & Erichsen Andersson 2018).
Mål för projektet var att testa en implementeringsstrategi med utgångspunkt i partnerskap, att beskriva förutsättningar och hinder för implementering av handdesinfektion och aseptisk teknik i samband med invasiva vårdmoment i operationsmiljö, att undersöka interventionens effekt på frekvens av kateterrelaterad urinvägsinfektion och postoperativ sårinfektion som krävt antibiotika behandling, samt skapa säker vård för våra äldre sköra patienter.
Interventionen utvecklades med stöd av teorier kring organisatoriskt lärande och ledarskap. Utgångspunkt var grundantaganden inom personcentrering; att sjukvårdens professionella är, precis som patienter, experter på sin egen verklighet och har därmed avgörande kunskap för att få förändringen att fungera i praktiken.
Bakgrund till projektet: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan och även den dyraste (2,2-3,3 miljarder/år i Sverige). Trots nationella insatser så finns stora brister i handdesinfektion (HD) och aseptisk teknik (AT) i operationsmiljön, vilket leder till ökad risk för smittspridning, infektion och död hos sköra patienter. Implementering av förebyggande åtgärder som handdesinfektion har visats sig vara svårt och misslyckas ofta. Det saknas kunskap om vilka metoder som är effektiva i olika sammanhang och miljöer.
6. Kulturella och religiösa perspektiv inom palliativ vård - Möten mellan patienter som migrerat, deras närstående och vårdpersonal 2018-2020
Denna studie var ett fältstudiebaserat pilotprojekt. Projektet undersökte hur religiösa och kulturella normer och värderingar kommer till uttryck bland vårdpersonal och patienter inom palliativ hemsjukvård i en kommun i Sverige. Projektet pågick från mars 2019 till och med mars 2020 och genomfördes tillsammans Daniel Enstedt, lektor och docent, numera professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. Projektet finnansierades av GPCC med Stimulansbidrag och resulterade i ett doktorandprojekt (Emma Lundberg som disputerade år 2024 med avhandlingen Spiritual care unveiled – Religious literacy in palliative care), en publikation i Social Science and Medicine (Dellenborg & Enstedt 2023), samt en antologi utgiven av Routledge med oss två som redaktörer. Antologin har titeln Culture, Spirituality, and Religious Literacy in Healthcare Nordic Perspectives (2024).
Lista över etnografiska fältarbeten med deltagande observation
2024ff: deltagande observation inom forskningsprojektet “The Boundaries Longitudinal Study - Where Medicine and Migration Policy Meet: Physicians’ Lived Experiences of Navigating Dual Loyalties in the Mandatory Reporting of Undocumented Patients”.
2019-2020: kortare etnografiskt fältarbete inom palliativ hemsjukvård i en svensk kommun.
2015: deltagande observation i operationsrum vid ett svenskt sjukhus.
2010-2012: 13 månaders fältarbete vid en medicinsk akutvårdsavdelning vid ett svenskt sjukhus.
2013-2016: uppföljande fältarbete vid samma medicinska akutvårdsavdelning i ett nytt forskningsprojekt.
2013: Kortare fältarbete vid barnmorskemottagning i en förort till en större svensk stad (samt deltagande observation av föräldrautbildning, doula-möten, informationsträffar för nyanlända immigrantkvinnor och vid föreningsträffar för immigrantkvinnor under projektets gång från 2010-2013, Gravid i Sverige).
1997-1999: Sammanlagt 19 månaders så kallat multi-sited ethnographic fieldwork i Senegal för doktorsavhandlingen.
1994-1995: 3 månaders fältarbete inom Sidas MFS-program, Senegal.
/