Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet

Boka en föreläsning

Hösten 2021 startar vi en ny verksamhet, där vi erbjuder ett antal populärvetenskapliga föreläsningar för gymnasiet. Föreläsarna kommer ut till din skola och håller sin föreläsning på plats, men kan eventuellt även hålla föreläsningen digitalt.

Du som gymnasielärare bokar föreläsningen genom att ta kontakt direkt med föreläsaren för att komma överens om en tid. Vi kan inte garantera att just den ni valt har tid just när det passar er, men i så fall finns en rad andra aktiviteter att välja bland. Föreläsningarna är kostnadsfria för skolor.

Vem får boka?

Tanken är att föreläsarna ska komma till er, och erbjuds därför i första hand till skolor i Göteborgsområdet (cirka en timmes resväg från universitetet). Önskas en digital föreläsning, så kom överens med föreläsaren.

Våra föreläsningar riktar sig i huvudsak till gymnasieskolans elever, men möjligheten finns även för till exempel komvux att boka en föreläsning. Andra intresserade grupper är naturligtvis också välkomna att höra av sig, men då till en kostnad.

En del av föreläsningarna kräver en naturvetenskaplig förståelse, medan andra fungerar även för elever som läser till exempel samhällsvetenskap.

Föreläsningarna är möjliga att boka från och med höstterminen 2021.

Bild

Biologi och miljövetenskap

Föreläsare: Mats Andersson
Institutionen för biologi och miljövetenskap
E-post: mats.andersson@bioenv.gu.se

Föreläsare: Kristina Snuttan Sundell
Institutionen för biologi och miljövetenskap
E-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se

Föreläsare: Bethanie Carney Almroth
Institutionen för biologi och miljövetenskap
E-post: bethanie.carney@bioenv.gu.se

Everyone has heard about the problem of plastic pollution in the environment. We see photos of animals tangled in plastic products and extremely polluted beaches. However, lately especially the smallest form of plastic, microplastic, which we sometimes cannot see with the naked eye caught attention and concern by both scientists and the public. Microplastic is found in all compartments of the environment and suspected to cause harm to wild life as well as to us humans.

The EU project LimnoPlast addresses the issue of microplastics from different perspectives: toxicology, environmental engineering, chemistry and social sciences. In this lecture, the students will learn about (micro) plastic pollution, different ways how scientists try to tackle it and what the public (including the students) can contribute to that. The lecture will be interactive, leaving room for ideas of the students to find a solution to the plastic pollution problem.

Föreläsningens längd: 1-2 lektioner

Föreläsare: Azora König
Institutionen för biologi och miljövetenskap
E-post: azora.konig@bioenv.gu.se
 

Föreläsare: Erik Sandblom
Institutionen för biologi och miljövetenskap
E-post: erik.sandblom@bioenv.gu.se

Föreläsare: Lotta Kvarnemo/Leon Green
Institutionen för biologi och miljövetenskap
E-post: lotta.kvarnemo@bioenv.gu.se

Bild

Fysik och radiofysik

1989 års Nobelpris i fysik gick till Wolfgang Paul för hans utveckling av en teknik för att fånga joner med hjälp av varierande elektriska fält. Denna teknik, som ibland kallas för Paulfälla, är idag en viktig komponent för såväl studier av joners egenskaper som kvantdatorer.

I föreläsningen kommer en introduktion till jonfällor ges, med fokus på Paulfällor.

Föreläsare: Sebastian Kilde Löfgren
Institutionen för fysik
E-post: sebastian.lofgren@physics.gu.se

Sebastian kommer att vara föräldraledig från december 2021

Föreläsare: Måns Wallner
Institutionen för fysik
E-post: mans.wallner@physics.gu.se

Måns är tillgänglig från november 2021

I universum är 99% av all materia i joniserad form, och för att veta vad andra planeter består utav behöver man känna till jonernas egenskaper. Dessa kan undersökas genom att skapa molekylexplosioner av neutral materia med hjälp av ljusblixtar. Sedan studeras de elektroner och joner som bildas i ett flygrör.

I den här föreläsningen pratar jag om våra nanosekundsexperiment och vad vi kan lära oss.

Föreläsningens längd: 30 minuter + frågor

Föreläsare: Emelie Olsson
Institutionen för fysik
E-post: emelie.olsson@physics.gu.se

Molekyler består av atomer och hålls samman av kemiska bindningar. Frihet i bindningarnas längd och relativa vinklar gör molekylen synlig för infrarött ljus. Det infraröda ljusspektrumet innehåller därför information om alla bindningar i molekylen.

I föreläsningen demonstreras hur molekylärfysik används för att identifiera molekylarter från infraröda ljusspektrum.

Föreläsningens längd: 35 minuter

Föreläsare: Åke Andersson
Institutionen för fysik
E-post: ake.andersson@physics.gu.se

Ibland utbildar man sig inom ett område och hamnar i ett helt annat. Med min utbildning inom biokemi och cellbiologi blev jag doktorand inom ett forskningsfält som fokuserade på åderförkalkning. Föga anade jag att jag kort därefter skulle arbeta med optiska pincetter, ett verktyg som upphovspersonen belönades med nobelpriset för…. , små ”flödeskammare” eller mikroskopi på en för mig helt ny nivå.

I min föreläsning kommer jag beskriva hur olika optiska tekniker, genteknologi samt bildanalysmetoder lett mig på en inspirerande resa under vilken jag studerat allt från cellkommunikation, spindeltråd och mänsklig vävnad, nu utifrån en biofysikers synvinkel.

Föreläsare: Caroline  Beck Adiels
Institutionen för fysik
E-post: caroline.adiels@physics.gu.se

Caroline är inte tillgänglig november-december 2021

I år är det 35 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i nuvarande Ukraina. Spridningen av radioaktiva ämnen som släpptes ut, och hälsoeffekterna, har studerats sedan dess. Serien ”Chernobyl” har väckt många frågor om händelseförloppet och om hälsoeffekterna efter olyckan. I föreläsningen presenteras vad som egentligen hände och om serien ger en rättvisande bild av olyckan och dess konsekvenser.

Föreläsningens längd:  40 minuter

Föreläsare: Mats Isaksson
Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för radiofysik
E-post: mats.isaksson@radfys.gu.se

Idag har man identifierat 285 mineraler i jordskorpan som innehåller uran, och bland de 94 mest förekommande elementen som finns i jordskorpan är uran på plats 49. Detta innebär att uran är ca 700 gånger mer förekommande än guld. Uran är dessutom radioaktiv och kräver speciella instrument för att detekteras.

I föreläsningen går jag igenom hur man kan detektera uran och andra radioaktiva element.

Föreläsningens längd: 60 min (eller enligt önskemål)

Föreläsare: Rimon Thomas
Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för radiofysik
E-post: rimon.thomas@gu.se

With MR imaging, we can take pictures of the brain in a living person.  We can then look at these pictures, or we can use modern machine-learning software to understand how the brain is connected, how it develops, and what can go wrong in brain disease. In the lecture, we will talk about these methods briefly and then take a journey in pictures to learn about the brain.

Föreläsare: Rolf Heckemann
Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för radiofysik
E-post: rolf.heckemann@gu.se

Bild

Geovetenskaper

Mars är den mest jordlika planeten i solsystemet. De senaste decennierna har en rad framgångsrika missioner till Mars genererat mängder med data. Denna data- har visat att Mars har en oerhört komplex geologisk historia.  I föreläsningen belyser vi de senaste miljoner åren av Mars utveckling då glaciärer bildats och format Mars landskap. Is är en bra klimatindikator samt en viktig resurs för framtida bemannade resor. I föreläsningen visas nya och gamla satellit- och robotbilder från Mars.

Föreläsningens längd: 60 eller 90 minuter

Föreläsare: Andreas Johnsson
Institutionen för geovetenskaper
E-post: andreasj@gvc.gu.se

På grund av klimatförändring antar många forskare att vi har kommit till en ny geologisk epok, som har döpts till ’antropocen.’ Föreläsningen handlar om hur klimatförändring och människors teknologiska utveckling har förändrat geologiska processer på jorden. Vi också ta en blick i den geologiska historien om planeten och inser att människor faktiskt har påverkat geologin den senaste 100 år.

Föreläsare: Mark Johnson
Institutionen för geovetenskaper
E-post: markj@gvc.gu.se

Mark är inte tillgänglig september - oktober 2021.

För 20 000 år sedan var Sverige helt täckt av inlandsisen. Men det var bara den senaste istiden; de senaste 3 miljoner åren har vi haft över 50 istider.  Isen har skapat landskapsformer (ändmoräner, rullstensåsar, drumliner) som finns överallt i Sverige. Med den nya LiDAR- teknologin och fjärranalysmetoder, kan vi se Sveriges landskap på ett nytt sätt. Ett sätt som  förändrat vår kunskap om istiden.

Föreläsare: Mark Johnson
Institutionen för geovetenskaper
E-post: markj@gvc.gu.se

Mark är inte tillgänglig september - oktober 2021.

Från mitten av 1900-talet har många försökt ändra vädret med tekniska apparater, men fungerar dessa verkligen? Föreläsningen handlar om de metoder människor använder för att försöka ändra det lokala vädret. Fungerar de, eller är de galna?

Vi tittar lite på historien, går igenom några vetenskapliga studier, och om möjligt försöker skapa smog i en glasburk.

Föreläsningens längd: 40minuter.

Föreläsare: David Rayner
Institutionen för geovetenskaper
E-post: david.rayner@gu.se

Global warming is caused by human activities and cumulative emission of greenhouse gases such as CO2 plays an crucial role. The notion of historical responsibility is central to the debate on equity. This lecture focuses on a countries’ share of historical global emissions and "Common But Differentiated Responsibilities" principle that was formalized by the United Nations, which attempts to distribute effort among countries in an equitable manner.

Föreläsningens längd: 45 minuter.

Föreläsare: Deliang Chen
Institutionen för geovetenskaper
E-post: deliang@gvc.gu.se

Permafrost innebär att delar av marken är ständigt frusen. Vi hör ibland i nyhetsflödet att permafrosten på norra halvklotet håller på att tunnas ut eller helt försvinna på vissa platser. Det anses vara orsakat av den pågående globala uppvärmningen. Även norra Sverige och angränsande delar av Norge och Finland finns det permafrost. Stora delar av denna permafrost hittar man i så kallade palsmyrar.

Palsmyrar är en typ av våtmark där det förkommer så kallade palsar. Palsar är platåer eller kupolformade upphöjningar av myrens yta som beror på att de har en kärna av permafrost. De är ofta mycket lätta att känna igen då vegetationen på palsen skiljer sig helt från den på de omgivande delarna av myren. Palsmyrar är väldigt speciella och har en unik flora och fauna och de är utpekade som prioriterade habitat av EU:s habitatsdirektiv.

I föreläsningen kommer jag att berätta mer om palsar. Hur de bildas och hur de bryts ner och vad det beror på. Jag kommer även berätta om vilka olika metoder vi använder oss av för att studera hur palsarna i några olika områden förändrats och förändras över tid, samt hur framtiden ser ut och vilka konsekvenser det kan ha.

Föreläsningens längd: ca 30 minuter.

Föreläsare: Mats Olvmo
Institutionen för geovetenskaper
E-post: matso@gvc.gu.se

En ”qanat” (eller ”karez”) är en tunnel som leda grundvatten till ytan i mitten av en dalgång utan pumpning. Dessa tunnlar är ett kulturarv och började byggas under det Persiska riket för 2000 år sedan. Idag finns över 300 000 tunnlar i Mellanösten. Med hjälp av satellitbilder kan tunnlarna kartläggas och utnyttjas för den livsviktiga vattenplaneringen i torra områden. 

Föreläsningens längd: 30 minuter 

Föreläsare: Rodney Stevens
Institutionen för geovetenskaper
E-post: stevens@gvc.gu.se

Under denna föreläsning kommer ni tas med till avlägsna platser runt om i Arktis för att få se och förstå vad klimatförändringarna innebär. Vi kommer prata om vegetationsförändringar, permafrosten tinande, glaciärerna avsmältning och även om det finns tid få några hjärnnötter att hjälpa oss forskare med.

Föreläsare: Mats Björkman
Institutionen för geovetenskaper
E-post: mats.bjorkman@gu.se

Denna föreläsning lämpar sig för lite mindre grupper där vi provar att mäta koldioxid och metan. Vi börjar med en kort introduktion och sedan mäter vi antingen inomhus på krukväxter eller ute i naturen. Med dessa mätningar går det att i realtid se växternas upptag av koldioxid och ekosystemens respiration. Med lite tur kan vi även lyckas mäta metanflöden.

Föreläsare: Mats Björkman
Institutionen för geovetenskaper
E-post: mats.bjorkman@gu.se

Bild

Kemi och molekylärbiologi

Föreläsare: Henrik Sundén
Institutionen för kemi och molekylärbiologi
E-post: henrik.sunden@chem.gu.se

Lukt är ett problem inom hygienindustrin och dålig lukt uppkommer av vissa naturligt förekommande kemiska ämnen.  Målet med mitt forskningsprojekt är att undersöka hur nanomaterial tar upp luktmolekyler. Fördelen med nanomaterial är deras stora ytarea, vilket gör att man behöver använda väldigt små mängder med bevarad effektivitet.
Jag tänkte gå in djupare på bakgrunden till projektet och presentera mina resultat.

Föreläsningens längd: ca 35-40 minuter.

Föreläsare: Isabelle Simonsson
Institutionen för kemi och molekylärbiologi
E-post: isabelle.simonsson@gu.se

Alkemin handlade om konsten att framställa guld på kemisk väg. Även om ingen lyckades, kom alkemin bli en viktig komponent när kemin växte fram på 1600-talet. 

I föreläsningen berättar jag om alkemins historia från dess ursprung i Egypten på 300-talet till dess kollaps i början på 1700-talet. Jag beskriver också hur vetenskapen kemi uppstod. 

 Längd: 45 min. 

Föreläsare: Anders Lennartsson
Institutionen för kemi och molekylärbiologi
E-post: anders.lennartsson@chem.gu.se

I föreläsningen beskriver jag global uppvärmning med olika exempel och korta videos, visar att olika personer tolkar trenderna olika och visar de positiva trenderna i utvecklingen av förnybar energi. Jag kommer också att berätta vad gör jag som forskare för att bidra till att minska den globala uppvärmningen och varför eleverna är viktiga inför framtida forskning.

Om det finns tid kanske jag också slänger in ett litet quiz.

Föreläsningens längd: 1 – 2 timmar beroende på upplägg

Föreläsare: Viktor Andersson
Institutionen för kemi och molekylärbiologi
E-post: viktor.andersson@cmb.gu.se

Föreläsare: Anders Lundgren
Institutionen för kemi och molekylärbiologi
E-post: anders.lundgren@gu.se

According to the World Health Organization (WHO), type 2 diabetes is one of the most common diseases worldwide with an unclear future and the WHO estimates that more than 600,000 people in Sweden will have it by 2030. 

During the meeting, the origins, advances in treatment, and diagnostic tools in diabetes will be presented.  

Föreläsingens längd: 20-30 minuter. 

Föreläsare: Amir Hatami
Institutionen för kemi och molekylärbiologi
E-post: amir.hatami@gu.se

Bild

Kulturvård

Kulturvård är ett tvärvetenskapligt ämne, och föreläsningarna passar in i flera olika gymnasieprogram.

Ett självständigt och opartiskt rättsväsende är grundläggande för vårt demokratiska samhälle. Den här föreläsningen handlar om rättsväsendets arkitektoniska villkor. Varför ser svenska domstolar ut som de gör? Vilka är de stora förändringarna under modern tid, och spelar det någon roll hur domstolens rum är utformat? Det är några av frågorna jag kommer diskutera.

Föreläsningens längd: 60 minuter inklusive frågor

Föreläsare: Eva Löfgren
Institutionen för kulturvård
E-post: eva.lofgren@conservation.gu.se

Föreläsare: Feras Hammami
Institutionen för kulturvård
E-post: feras.hammami@conservation.gu.se

Föreläsare: Inger Olausson
Institutionen för kulturvård
E-post: inger.olausson@conservation.gu.se

Föreläsare: Inger Olausson
Institutionen för kulturvård
E-post: inger.olausson@conservation.gu.se

Föreläsare: Inger Olausson
Institutionen för kulturvård
E-post: inger.olausson@conservation.gu.se

Föreläsare: Inger Olausson
Institutionen för kulturvård
E-post: inger.olausson@conservation.gu.se

Föreläsare: Olof Appelgren
Institutionen för kulturvård
E-post: olof.appelgren@conservation.gu.se

Biologisk mångfald i Sverige är ofta präglad av böndernas arbete förr med att ge sina djur sommarbete och vinterfoder. För att rädda mångfalden, behöver vi lära oss av våra förfäder att sköta deras marker.

Föreläsningen visar hur biologi och historia hänger ihop och vilka källor som används för bättre naturvård.

Föreläsningens längd: 40 min

Föreläsare: Eva Gustavsson
Institutionen för kulturvård
E-post: eva.gustavsson@conservation.gu.se

Bild

Marina vetenskaper

I föreläsningen beskrivs hur marina arter som koloniserat Östersjön sen den bildades efter istiden har genomgått snabba genetiska förändringar och anpassats till den låga salthalten.

Ny genetisk forskning har också visat att flera av Östersjöns bestånd av arter har en oväntad härstamning med nära släktskap till bestånd i Stilla Havet.  Till föreläsningen finns också en populärvetenskaplig artikel i tidskriften Havsutsikt nr 1, 2021 som kan användas som bredvidläsning.

Föreläsningens längd: 45 minuter

Föreläsare: Kerstin Johannesson
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: kerstin.johannesson@gu.se

Föreläsningen börjar med en historisk tillbakablick på vad en art här, hur Linné etablerade begreppet och hur namnsättningen går till. Men hur bildas arter, och vad vet vi idag från modern forskning som utnyttjar genetiska metoder? Med exempel ifrån artbildning som sker på strandsnäckor som finns i bland annat Bohuslän, illustreras de märkliga mekanismer och processer som till slut kan leda till att en ny art uppstått. Till föreläsningen finns en artikel i Forsknings och Framsteg, nr 4, 2020 som kan användas som bredvidläsning.

Föreläsningens längd: 45 minuter

Föreläsare: Kerstin Johannesson
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: kerstin.johannesson@gu.se

Effekterna av globala klimatförändringar på världens hav är ett mysterium för många. Utöver att världshaven redan blivit varmare pga klimatförändringarna, har de också blivit surare. Världens hav är redan cirka 25% surare än de var för 200 år sedan, och haven har absorberat mer än 90% av all “extra” värme som växhuseffekten skapat det senaste seklet. Om vi fortsätter släppa ut koldioxid till atmosfären i nuvarande takt kommer världens hav att stå inför stora problem.
Föreläsningen kommer att beskriva bakgrunden till detta problem, processerna som skapar det och de troliga resultaten på havens organismer och ekosystem.

Föreläsningens längd:  cirka 45 minuter

Föreläsare: Jonathan Havenhand
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: jon.havenhand@marine.gu.se

Antarktis flytande glaciärer, eller 'ishyllor' som de också kallas, är inlandsisens utflöde mot Södra Ishavet. Den kilometertjocka isen på kontinenten transporteras sakta ut mot oceanerna, och när den når kusterna flyter den och bildar dessa ishyllor. Den största ishyllan är lika stor som Frankrike, och under dem finns havsområden som är i stort sett helt outforskade.

På Göteborgs universitet bedriver vi forskning om dessa okända hav under isen. Frågorna vi ställer oss är dels enkla, som 'Hur djupt är det? Hur tjock är isen?' men även mer komplicerade som 'Vilka havsströmmar går in här' och 'Vad händer när dom möter isen?' Vi studerar också vilken typ av liv man kan hitta under isen. 

I den här föreläsningen får ni ta del av den senaste forskningen och möta Ran, Göteborgs universitets autonoma undervattensfarkost som är en av de få i världen som besökt havet under en flytande glaciär.

Föreläsare: Anna Wåhlin
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: anna.wahlin@gu.se

Föreläsare: Irina Polovodova
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: irina.polovodova@marine.gu.se

Idag finns ett ökat behov av hållbart producerade proteiner och en övergång från animaliska till mer växtbaserade protein. Havet anses av många vara den enda miljön som kan klara av omfattande men ändå hållbar produktion av proteinkällor, och är bland de snabbast växande ekonomierna idag. Tång, eller makroalger, kan odlas i havet eller på land, och kan spela en betydande roll för hur vi får i oss växtbaserat protein i framtiden.

I föreläsningen kommer jag att diskutera vattenbruk generellt, men mestadels av fokuset kommer ligga på potentialen hos hållbart vattenbruk med hjälv av makroalger.

Föreläsningens längd: 30-40 minuter.

Föreläsare: Kristoffer Stedt
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: kristoffer.stedt@gu.se

The oceans covers more than two third of the surface of the Earth. They play a central role to regulate the climate, and provide a central habitat for many forms of life from the microscopic phytoplankton to the mighty whales. Large current systems transport water on long distances, globally redistributing heat, carbon and nutrients. But what sets the water into motion?

In this lecture, we will discuss the basic mechanisms that create ocean currents and illustrate them using simple experiments with tanks in the lab.

Föreläsningens längd:  45 minuter

Föreläsare: Fabien Roquet
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: fabien.roquet@gu.se

Bild

Matematik

Föreläsare: Irina Pettersson
Institutionen för matematiska vetenskaper
E-post: irinap@chalmers.se

Parallellt med datorernas utveckling har kryptografin haft en mycket snabb utveckling sedan 1970-talet. Hemlig kommunikation av olika slag är idag en viktig del av vår vardag när vi till exempel skickar e-post och andra meddelanden, och när vi använder internetbanken.

I den här föreläsningen tittar vi närmare på matematiken bakom några kända krypteringssystem och betraktar också några av de utmaningar som är förknippade med att hålla systemen säkra. 

Föreläsningens längd: 45-60 minuter

Föreläsare: Anders Södergren
Institutionen för matematiska vetenskaper
E-post: andesod@chalmers.se

Föreläsare: Laura Fainsilber
Institutionen för matematiska vetenskaper
E-post: laura@chalmers.se

Föreläsare: Laura Fainsilber
Institutionen för matematiska vetenskaper
E-post: laura@chalmers.se

Föreläsare: Laura Fainsilber
Institutionen för matematiska vetenskaper
E-post: laura@chalmers.se

Föreläsare: Laura Fainsilber
Institutionen för matematiska vetenskaper
E-post: laura@chalmers.se