- Home
- Boka en föreläsning
Boka en föreläsning
Vill ni ha besök av en forskare som berättar om sitt ämne? Vi erbjuder ett antal populärvetenskapliga föreläsningar för gymnasiet. Föreläsarna kommer ut till din skola och håller sin föreläsning på plats, men kan eventuellt även hålla föreläsningen digitalt.
Du som gymnasielärare bokar föreläsningen genom att ta kontakt direkt med föreläsaren för att komma överens om en tid. Vi kan inte garantera att just den ni valt har tid just när det passar er, men i så fall finns en rad andra aktiviteter att välja bland. Föreläsningarna är kostnadsfria för skolor.
Vem får boka?
Tanken är att föreläsarna ska komma till er, och erbjuds därför i första hand till skolor i Göteborgsområdet (cirka en timmes resväg från universitetet). Önskas en digital föreläsning, så kom överens med föreläsaren.
Våra föreläsningar riktar sig i huvudsak till gymnasieskolans elever, men möjligheten finns även för till exempel komvux att boka en föreläsning. Andra intresserade grupper är naturligtvis också välkomna att höra av sig, men då till en kostnad.
En del av föreläsningarna kräver en naturvetenskaplig förståelse, medan andra fungerar även för elever som läser till exempel samhällsvetenskap.
Biologi och miljövetenskap
Föreläsare: Mats Andersson
Institutionen för biologi och miljövetenskap
E-post: mats.andersson@bioenv.gu.se
Föreläsare: Kristina Snuttan Sundell
Institutionen för biologi och miljövetenskap
E-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se
Föreläsare: Bethanie Carney Almroth
Institutionen för biologi och miljövetenskap
E-post: bethanie.carney@bioenv.gu.se
Under denna föreläsning kommer ni tas med till avlägsna platser runt om i Arktis för att få se och förstå vad klimatförändringarna innebär. Vi kommer prata om vegetationsförändringar, permafrosten tinande, glaciärerna avsmältning och även om det finns tid få några hjärnnötter att hjälpa oss forskare med.
Föreläsare: Mats Björkman
Institutionen för biologi och miljövetenskap
E-post: mats.bjorkman@gu.se
Everyone has heard about the problem of plastic pollution in the environment. We see photos of animals tangled in plastic products and extremely polluted beaches. However, lately especially the smallest form of plastic, microplastic, which we sometimes cannot see with the naked eye caught attention and concern by both scientists and the public. Microplastic is found in all compartments of the environment and suspected to cause harm to wild life as well as to us humans.
The EU project LimnoPlast addresses the issue of microplastics from different perspectives: toxicology, environmental engineering, chemistry and social sciences. In this lecture, the students will learn about (micro) plastic pollution, different ways how scientists try to tackle it and what the public (including the students) can contribute to that. The lecture will be interactive, leaving room for ideas of the students to find a solution to the plastic pollution problem.
Föreläsningens längd: 1-2 lektioner
Föreläsare: Azora König
Institutionen för biologi och miljövetenskap
E-post: azora.konig@bioenv.gu.se
Föreläsare: Erik Sandblom
Institutionen för biologi och miljövetenskap
E-post: erik.sandblom@bioenv.gu.se
I föreläsningen får eleverna stifta bekantskap med den svartmunnade smörbulten och hur fiskar förökar sig. De första årtiondena höll sig svartmunnen enbart i söt- och brackvatten, som till exempel i Östersjön och Göteborgs hamn, men nu ser vi att den anpassar sig till saltare vatten i Göteborgs skärgård. Det kan leda till att svartmunnar blir en vanlig syn även i Bohusläns havsvikar i en nära framtid.
Föreläsningens längd: 25 min + 15 min för frågor.
Föreläsare: Lotta Kvarnemo/Leon Green
Institutionen för biologi och miljövetenskap
E-post: lotta.kvarnemo@bioenv.gu.se eller leon.green@bioenv.gu.se
Denna föreläsning lämpar sig för lite mindre grupper där vi provar att mäta koldioxid och metan. Vi börjar med en kort introduktion och sedan mäter vi antingen inomhus på krukväxter eller ute i naturen. Med dessa mätningar går det att i realtid se växternas upptag av koldioxid och ekosystemens respiration. Med lite tur kan vi även lyckas mäta metanflöden.
Föreläsare: Mats Björkman
Institutionen för biologi och miljövetenskap
E-post: mats.bjorkman@gu.se
Fysik och medicinsk strålningsvetenskap
Föreläsningen handlar om hur datorer kan lära sig att tolka bilder med hjälp av djupa neurala nätverk. Det skrivs mycket om möjligheter och riskerna med sådana maskininlärningstekniker. Men för att kunna bedöma riskerna måste man förstå hur neurala nätverk fungerar.
Föreläsare: Bernhard Mehlig
Institutionen för fysik
E-post: bernhard.mehlig@physics.gu.se
1989 års Nobelpris i fysik gick till Wolfgang Paul för hans utveckling av en teknik för att fånga joner med hjälp av varierande elektriska fält. Denna teknik, som ibland kallas för Paulfälla, är idag en viktig komponent för såväl studier av joners egenskaper som kvantdatorer.
I föreläsningen kommer en introduktion till jonfällor ges, med fokus på Paulfällor.
Föreläsare: Sebastian Kilde Löfgren
Institutionen för fysik
E-post: sebastian.lofgren@physics.gu.se
Molekyler består av atomer och hålls samman av kemiska bindningar. Frihet i bindningarnas längd och relativa vinklar gör molekylen synlig för infrarött ljus. Det infraröda ljusspektrumet innehåller därför information om alla bindningar i molekylen.
I föreläsningen demonstreras hur molekylärfysik används för att identifiera molekylarter från infraröda ljusspektrum.
Föreläsningens längd: 35 minuter
Föreläsare: Åke Andersson
Institutionen för fysik
E-post: ake.andersson@physics.gu.se
Ibland utbildar man sig inom ett område och hamnar i ett helt annat. Med min utbildning inom biokemi och cellbiologi blev jag doktorand inom ett forskningsfält som fokuserade på åderförkalkning. Föga anade jag att jag kort därefter skulle arbeta med optiska pincetter, ett verktyg som upphovspersonen belönades med nobelpriset för…. , små ”flödeskammare” eller mikroskopi på en för mig helt ny nivå.
I min föreläsning kommer jag beskriva hur olika optiska tekniker, genteknologi samt bildanalysmetoder lett mig på en inspirerande resa under vilken jag studerat allt från cellkommunikation, spindeltråd och mänsklig vävnad, nu utifrån en biofysikers synvinkel.
Föreläsare: Caroline Beck Adiels
Institutionen för fysik
E-post: caroline.adiels@physics.gu.se
För snart 40 år sedan skedde kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i nuvarande Ukraina. Spridningen av radioaktiva ämnen som släpptes ut, och hälsoeffekterna, har studerats sedan dess. Serien ”Chernobyl” har väckt många frågor om händelseförloppet och om hälsoeffekterna efter olyckan. I föreläsningen presenteras vad som egentligen hände och om serien ger en rättvisande bild av olyckan och dess konsekvenser.
Föreläsningens längd: 40 minuter
Föreläsare: Mats Isaksson
Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för medicinsk strålningsvetenskap
E-post: mats.isaksson@radfys.gu.se
Idag har man identifierat 285 mineraler i jordskorpan som innehåller uran, och bland de 94 mest förekommande elementen som finns i jordskorpan är uran på plats 49. Detta innebär att uran är ca 700 gånger mer förekommande än guld. Uran är dessutom radioaktiv och kräver speciella instrument för att detekteras.
I föreläsningen går jag igenom hur man kan detektera uran och andra radioaktiva element.
Föreläsningens längd: 60 min (eller enligt önskemål)
Föreläsare: Rimon Thomas
Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för medicinsk strålningsvetenskap
E-post: rimon.thomas@gu.se
With MR imaging, we can take pictures of the brain in a living person. We can then look at these pictures, or we can use modern machine-learning software to understand how the brain is connected, how it develops, and what can go wrong in brain disease. In the lecture, we will talk about these methods briefly and then take a journey in pictures to learn about the brain.
Föreläsare: Rolf Heckemann
Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för medicinsk strålningsvetenskap
E-post: rolf.heckemann@gu.se
Klara Insulander Björk, PhD, klara.insulander.bjork@gu.se
Geovetenskaper
Mars är den mest jordlika planeten i solsystemet. De senaste decennierna har en rad framgångsrika missioner till Mars genererat mängder med data. Denna data- har visat att Mars har en oerhört komplex geologisk historia. I föreläsningen belyser vi de senaste miljoner åren av Mars utveckling då glaciärer bildats och format Mars landskap. Is är en bra klimatindikator samt en viktig resurs för framtida bemannade resor. I föreläsningen visas nya och gamla satellit- och robotbilder från Mars.
Föreläsningens längd: 60 eller 90 minuter
Föreläsare: Andreas Johnsson
Institutionen för geovetenskaper
E-post: andreasj@gvc.gu.se
På grund av klimatförändring antar många forskare att vi har kommit till en ny geologisk epok, som har döpts till ’antropocen.’ Föreläsningen handlar om hur klimatförändring och människors teknologiska utveckling har förändrat geologiska processer på jorden. Vi också ta en blick i den geologiska historien om planeten och inser att människor faktiskt har påverkat geologin den senaste 100 år.
Föreläsare: Mark Johnson
Institutionen för geovetenskaper
E-post: markj@gvc.gu.se
För 20 000 år sedan var Sverige helt täckt av inlandsisen. Men det var bara den senaste istiden; de senaste 3 miljoner åren har vi haft över 50 istider. Isen har skapat landskapsformer (ändmoräner, rullstensåsar, drumliner) som finns överallt i Sverige. Med den nya LiDAR- teknologin och fjärranalysmetoder, kan vi se Sveriges landskap på ett nytt sätt. Ett sätt som förändrat vår kunskap om istiden.
Föreläsare: Mark Johnson
Institutionen för geovetenskaper
E-post: markj@gvc.gu.se
Permafrost innebär att delar av marken är ständigt frusen. Vi hör ibland i nyhetsflödet att permafrosten på norra halvklotet håller på att tunnas ut eller helt försvinna på vissa platser. Det anses vara orsakat av den pågående globala uppvärmningen. Även norra Sverige och angränsande delar av Norge och Finland finns det permafrost. Stora delar av denna permafrost hittar man i så kallade palsmyrar.
Palsmyrar är en typ av våtmark där det förkommer så kallade palsar. Palsar är platåer eller kupolformade upphöjningar av myrens yta som beror på att de har en kärna av permafrost. De är ofta mycket lätta att känna igen då vegetationen på palsen skiljer sig helt från den på de omgivande delarna av myren. Palsmyrar är väldigt speciella och har en unik flora och fauna och de är utpekade som prioriterade habitat av EU:s habitatsdirektiv.
I föreläsningen kommer jag att berätta mer om palsar. Hur de bildas och hur de bryts ner och vad det beror på. Jag kommer även berätta om vilka olika metoder vi använder oss av för att studera hur palsarna i några olika områden förändrats och förändras över tid, samt hur framtiden ser ut och vilka konsekvenser det kan ha.
Föreläsningens längd: ca 30 minuter.
Föreläsare: Mats Olvmo
Institutionen för geovetenskaper
E-post: matso@gvc.gu.se
En ”qanat” (eller ”karez”) är en tunnel som leda grundvatten till ytan i mitten av en dalgång utan pumpning. Dessa tunnlar är ett kulturarv och började byggas under det Persiska riket för 2000 år sedan. Idag finns över 300 000 tunnlar i Mellanösten. Med hjälp av satellitbilder kan tunnlarna kartläggas och utnyttjas för den livsviktiga vattenplaneringen i torra områden.
Föreläsningens längd: 30 minuter
Föreläsare: Rodney Stevens
Institutionen för geovetenskaper
E-post: stevens@gvc.gu.se
Kemi och molekylärbiologi
En molekyl kallas kiral (efter grekiskans cheir = hand), om den skiljer sig från sin egen spegelbild precis som en människas högerhand och vänsterhand är spegelbilder av varandra. Precis som en högerhand passar bäst i en högerhandske har molekylernas spegelbilder speciella egenskaper och interagerar bäst med molekyler som motsvarar den rätta molekylära ”handsken”.
Under föreläsningen kommer jag att berätta om hur molekyler som är varandras spegelbilder (i kemispråk kallas sådana molekyler för enantiomerer) har olika egenskaper som kan resultera i olika smak- och doftupplevelser när de reagerar i kroppen. Till exempel ger enantiomererna av molekylen limonen olika luktförnimmelser. Den ena enantiomeren luktar citrus medan dess spegelbild luktar granbarr. Jag kommer också att berätta varför det är viktigt att kunna tillverka enantiomerer på ett selektivt sätt och hur vi gör detta genom avancerad organisk kemi och genom att härma naturens egen kemi.
Föreläsningens längd: 25 minuter + frågor
Föreläsare: Henrik Sundén
Institutionen för kemi och molekylärbiologi
E-post: henrik.sunden@chem.gu.se
Alkemin handlade om konsten att framställa guld på kemisk väg. Även om ingen lyckades, kom alkemin bli en viktig komponent när kemin växte fram på 1600-talet.
I föreläsningen berättar jag om alkemins historia från dess ursprung i Egypten på 300-talet till dess kollaps i början på 1700-talet. Jag beskriver också hur vetenskapen kemi uppstod.
Längd: 45 min.
Föreläsare: Anders Lennartsson
Institutionen för kemi och molekylärbiologi
E-post: anders.lennartsson@chem.gu.se
I föreläsningen beskriver jag global uppvärmning med olika exempel och korta videos, visar att olika personer tolkar trenderna olika och visar de positiva trenderna i utvecklingen av förnybar energi. Jag kommer också att berätta vad gör jag som forskare för att bidra till att minska den globala uppvärmningen och varför eleverna är viktiga inför framtida forskning.
Om det finns tid kanske jag också slänger in ett litet quiz.
Föreläsningens längd: 1 – 2 timmar beroende på upplägg
Föreläsare: Viktor Andersson
Institutionen för kemi och molekylärbiologi
E-post: viktor.andersson@cmb.gu.se
Tyvärr blir allt fler bakterier resistenta mot antibiotika. Resistensutvecklingen är svår att stoppa då den är en del av bakteriernas naturliga evolution. Vi behöver därför komma på nya smarta metoder som minskar bakteriers farlighet utan att nödvändigtvis döda dem. I föreläsningen kommer jag tala om vad bakterier är bra på, vilka som är deras svaga punkter och hur vi kan vända dessa mot dem.
Längd: 1 lektionstimma
Föreläsare: Anders Lundgren
Institutionen för kemi och molekylärbiologi
E-post: anders.lundgren@gu.se
According to the World Health Organization (WHO), type 2 diabetes is one of the most common diseases worldwide with an unclear future and the WHO estimates that more than 600,000 people in Sweden will have it by 2030.
During the meeting, the origins, advances in treatment, and diagnostic tools in diabetes will be presented.
Föreläsingens längd: 20-30 minuter.
Föreläsare: Amir Hatami
Institutionen för kemi och molekylärbiologi
E-post: amir.hatami@gu.se
Föreläsare: Anne Farewell
Institutionen för kemi och molekylärbiologi
E-post: anne.farewell@cmb.gu.se
Kulturvård
Kulturvård är ett tvärvetenskapligt ämne, och föreläsningarna passar in i flera olika gymnasieprogram.
Domstolsbyggnaden ska skydda människor från fara och inge en känsla av trygghet. Under föreläsningen får du lära dig om domstolsrummets historia och vi går igenom hur förändrade interiörer och nya teknologier påverkar domstolarnas arbete.
Föreläsningens längd: 60 minuter inklusive frågor
Föreläsare: Eva Löfgren
Institutionen för kulturvård
E-post: eva.lofgren@conservation.gu.se
Föreläsare: Feras Hammami
Institutionen för kulturvård
E-post: feras.hammami@conservation.gu.se
Föreläsare: Olof Appelgren
Institutionen för kulturvård
E-post: olof.appelgren@conservation.gu.se
Biologisk mångfald i Sverige är ofta präglad av böndernas arbete förr med att ge sina djur sommarbete och vinterfoder. För att rädda mångfalden, behöver vi lära oss av våra förfäder att sköta deras marker.
Föreläsningen visar hur biologi och historia hänger ihop och vilka källor som används för bättre naturvård.
Föreläsningens längd: 40 min
Föreläsare: Eva Gustavsson
Institutionen för kulturvård
E-post: eva.gustavsson@conservation.gu.se
Marina vetenskaper
Vårt hem, som vi kallar planeten jorden, är så vitt vi vet unik i världsrymden. Till skillnad från grannarna i vårt solsystem myllrar jorden av liv. Hav och sjöar är fyllda med fisk och plankton, och på land har vi frodiga skogar och bördiga gräsmarker. Till och med på de mest ogästvänliga platserna finns det liv. Jag kan under en föreläsning prata om biologisk mångfald från flera perspektiv, utifrån önskemål. Vad är biologisk mångfald? Hur är den hotad? Varför ska vi bry oss om den? Kanske önskas endast ett marint perspektiv.
Jag kan också prata om varför jag valde att bli marinbiolog och till vilka platser min karriär tagit mig, både som student och forskare.
Föreläsare: Lars Gamfeldt
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: lars.gamfeldt@marine.gu.se
I föreläsningen beskrivs hur marina arter som koloniserat Östersjön sen den bildades efter istiden har genomgått snabba genetiska förändringar och anpassats till den låga salthalten.
Ny genetisk forskning har också visat att flera av Östersjöns bestånd av arter har en oväntad härstamning med nära släktskap till bestånd i Stilla Havet. Till föreläsningen finns också en populärvetenskaplig artikel i tidskriften Havsutsikt nr 1, 2021 som kan användas som bredvidläsning.
Föreläsningens längd: 45 minuter
Föreläsare: Kerstin Johannesson
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: kerstin.johannesson@gu.se
Föreläsningen börjar med en historisk tillbakablick på vad en art här, hur Linné etablerade begreppet och hur namnsättningen går till. Men hur bildas arter, och vad vet vi idag från modern forskning som utnyttjar genetiska metoder? Med exempel ifrån artbildning som sker på strandsnäckor som finns i bland annat Bohuslän, illustreras de märkliga mekanismer och processer som till slut kan leda till att en ny art uppstått. Till föreläsningen finns en artikel i Forsknings och Framsteg, nr 4, 2020 som kan användas som bredvidläsning.
Föreläsningens längd: 45 minuter
Föreläsare: Kerstin Johannesson
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: kerstin.johannesson@gu.se
Effekterna av globala klimatförändringar på världens hav är ett mysterium för många. Utöver att världshaven redan blivit varmare pga klimatförändringarna, har de också blivit surare. Världens hav är redan cirka 25% surare än de var för 200 år sedan, och haven har absorberat mer än 90% av all “extra” värme som växhuseffekten skapat det senaste seklet. Om vi fortsätter släppa ut koldioxid till atmosfären i nuvarande takt kommer världens hav att stå inför stora problem.
Föreläsningen kommer att beskriva bakgrunden till detta problem, processerna som skapar det och de troliga resultaten på havens organismer och ekosystem.
Föreläsningens längd: cirka 45 minuter
Föreläsare: Jonathan Havenhand
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: jon.havenhand@marine.gu.se
Antarktis flytande glaciärer, eller 'ishyllor' som de också kallas, är inlandsisens utflöde mot Södra Ishavet. Den kilometertjocka isen på kontinenten transporteras sakta ut mot oceanerna, och när den når kusterna flyter den och bildar dessa ishyllor. Den största ishyllan är lika stor som Frankrike, och under dem finns havsområden som är i stort sett helt outforskade.
På Göteborgs universitet bedriver vi forskning om dessa okända hav under isen. Frågorna vi ställer oss är dels enkla, som 'Hur djupt är det? Hur tjock är isen?' men även mer komplicerade som 'Vilka havsströmmar går in här' och 'Vad händer när dom möter isen?' Vi studerar också vilken typ av liv man kan hitta under isen.
I den här föreläsningen får ni ta del av den senaste forskningen och möta Ran, Göteborgs universitets autonoma undervattensfarkost som är en av de få i världen som besökt havet under en flytande glaciär.
Föreläsare: Anna Wåhlin
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: anna.wahlin@gu.se
Anna Wåhlin är på expedition till Antarktis under första delen av 2022, och återkommer i mars.
The ocean around Antarctica is so remote and vast which means it is one of the most difficult environments to collect information from and understand how it works. It is also an ocean that is critical to our climate and for marine life. Ocean robots that dive to 1km deep or stay on the surface are critical for studying how this ocean works. In this lecture, we will explain the importance of the ocean in maintaining a habitable planet and how the University of Gothenburg’s ocean robots are remotely steered around the ocean for months at a time and what data they can collect. An actual ocean robot may be demonstrated in person at the lecture if available.
Föreläsare: Sebastiaan Swart
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: sebastiaan.swart@marine.gu.se
Sediment på havsbotten innehåller material eroderat från land och transporterat med floden, vindar och isar. Den innehåller också rester av havets mikroskopiska liv samt partiklar som har sitt ursprung från vulkaner, mänsklig aktivitet och rymden. Sedimenten ackumuleras kontinuerligt och bygger upp havets egna miljöarkiv, vilket kan noggrant studeras av marina geologer för att få fram information om dåtida klimat, havsströmmar, algblomningar, havsförsurning, syrebrist och förekomsten av främmande arter.
I den här föreläsningen kommer jag att prata om varför just sedimenten i kustområden är så värdefulla, vad de kan berätta för oss och varför denna kunskap är så viktig.
Föreläsare: Irina Polovodova
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: irina.polovodova@marine.gu.se
Idag finns ett ökat behov av hållbart producerade proteiner och en övergång från animaliska till mer växtbaserade protein. Havet anses av många vara den enda miljön som kan klara av omfattande men ändå hållbar produktion av proteinkällor, och är bland de snabbast växande ekonomierna idag. Tång, eller makroalger, kan odlas i havet eller på land, och kan spela en betydande roll för hur vi får i oss växtbaserat protein i framtiden.
I föreläsningen kommer jag att diskutera vattenbruk generellt, men mestadels av fokuset kommer ligga på potentialen hos hållbart vattenbruk med hjälv av makroalger.
Föreläsningens längd: 30-40 minuter.
Föreläsare: Kristoffer Stedt
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: kristoffer.stedt@gu.se
The oceans covers more than two third of the surface of the Earth. They play a central role to regulate the climate, and provide a central habitat for many forms of life from the microscopic phytoplankton to the mighty whales. Large current systems transport water on long distances, globally redistributing heat, carbon and nutrients. But what sets the water into motion?
In this lecture, we will discuss the basic mechanisms that create ocean currents and illustrate them using simple experiments with tanks in the lab.
Föreläsningens längd: 45 minuter
Föreläsare: Fabien Roquet
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: fabien.roquet@gu.se
The deep sea is the largest ecosystem on the planet, yet also one of the least explored. How did we discover life in the deep sea? How do we do science in such an extreme environment? And what is it like to be a deep sea researcher? In this lecture we will explore the many areas of deep sea biology and take a closer look at the creatures that live in the murky depths of the worlds oceans.
Föreläsare: Rhian Waller
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: rhian.waller@gu.se
Vi i västvärlden behöver fundera på våra konsumtionsmönster när det gäller sjömat. Scary seafood handlar om att väcka intresse och få människor att smaka på nya saker från havet, sånt vi idag inte äter av olika anledningar. Föreläsningen går igenom potentialen för ett trettiotal alger och ryggradslösa djur, både gällande efterfrågan, marknad och hållbara produktionsmetoder.
Föreläsare: Susanne Lindegarth
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: susanne.lindegarth@marine.gu.se
Det platta ostronet i Bohuslän är en nyckelart med hög bevarandestatus då en parasitsjukdom nästan utrotat dessa ostron i övriga Europa. Sen 2007 finns också stillahavsostron (japanska) i stora mängder och är nu vanligare än blåmusslor. Här får ni lära er mer om båda arterna, ekologi, hur man odlar ostron och vilka möjligheter och problem som orsakas av det invasiva japanska ostronet.
Föreläsare: Susanne Lindegarth
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: susanne.lindegarth@marine.gu.se
Kriminalteknik för naturvetaren? Javisst! Alla organismer lämnar DNA-spår i miljön. Det handlar om mycket små DNA mängder men med moderna tekniken kan vi ta fram och analysera dem för att se vilka organismer finns där. Vi kan använda miljö-DNA för övervakning av hotade och invasiva arter och för bedömning av biologisk mångfald utan att behöva fånga eller ens observera några djur.
Föreläsare: Marina Panova
Institutionen för marina vetenskaper
E-post: marina.panova@marine.gu.se
Matematik
Asymptotisk analys är en metod för att approximativt beskriva beteendet hos en funktion då en av dess variabler blir väldigt stor eller väldigt liten. Metoden används till exempel i beräkningsvetenskap för att uppskatta hur resurskrävande ett problem är, och i tillämpad matematik för att approximera lösningar till komplexa ekvationer.
I föreläsningen kommer vi att se exempel på hur man kan använda asymptotiskt tillvägagångssätt för att approximera lösningar till algebraiska ekvationer och uppskatta algoritmers komplexitet. Vi kommer att diskutera två sorteringsalgoritmer (bubbelsortering och mergesortering) och deras komplexitet.
Föreläsningens längd: 60 min eller 2x45 min
Föreläsare: Irina Pettersson
Institutionen för matematiska vetenskaper
E-post: irinap@chalmers.se
Parallellt med datorernas utveckling har kryptografin haft en mycket snabb utveckling sedan 1970-talet. Hemlig kommunikation av olika slag är idag en viktig del av vår vardag när vi till exempel skickar e-post och andra meddelanden, och när vi använder internetbanken.
I den här föreläsningen tittar vi närmare på matematiken bakom några kända krypteringssystem och betraktar också några av de utmaningar som är förknippade med att hålla systemen säkra.
Föreläsningens längd: 45-60 minuter
Föreläsare: Anders Södergren
Institutionen för matematiska vetenskaper
E-post: andesod@chalmers.se
Alla kan förstå vad primtal är, men ingen har koll på vilka de är egentligen. Euklides bevisade att det fanns oändligt många för över 2000 år sedan men det är svårt att beskriva hur långt det är från ett primtal till nästa. Vi kommer att titta på några moderna forskningsresultat i talteori som visar att det både är tät och glest mellan primtal.
Föreläsare: Laura Fainsilber
Institutionen för matematiska vetenskaper
E-post: laura@chalmers.se
Tycker du att logaritmer kan strykas från kursplaner? De utvecklades för att multiplicera stora tal genom att bara läsa tabeller och addera men nu gör miniräknaren allt sådant snabbt och säkert. Ändå är de kvar. Varför?
Vi gör nedslag i logaritmens historia, med aritmetiska och geometriska följder, prostaphaeresis (en trigonometrisk metod som omvandlar multiplikation till addition), Stifel och Napier.
Föreläsare: Laura Fainsilber
Institutionen för matematiska vetenskaper
E-post: laura@chalmers.se
Hur uppkom de komplexa talen? Finns de på riktigt? Varför använde man de när negativa tal inte ens ”fanns”? Vi gör nedslag i de komplexa talens historia och tittar på hur man kan visualisera komplexa tal och komplexa lösningar till ekvationer.
Föreläsare: Laura Fainsilber
Institutionen för matematiska vetenskaper
E-post: laura@chalmers.se
Vissa problem känns omöjliga att lösa. Ska man ge upp då? Någon annan kanske hittar en lösning. I matematiken kan man ibland bevisa att det inte finns någon lösning, och det anses också vara positivt. Vi tar några exempel på problem som öppnar upp ny matematik, just för att de inte går att lösa, som cirkelns kvadratur eller Gödels ofullständighet.
Föreläsare: Laura Fainsilber
Institutionen för matematiska vetenskaper
E-post: laura@chalmers.se
Systembiologi är ett nytt område som kombinerar matematik och medicin för vi bättre ska kunna förstå hur kroppen fungerar. Kroppen är ett komplext system som inte är helt klarlagd. Att sätta ihop alla bitar är som att lägga ett gigantiskt pussel, och är en av de största vetenskapliga utmaningarna. Matematiska modeller möjliggör att vi bättre kan förstå dessa processer, samt hur och varför vissa får sjukdomar som cancer eller Alzheimer.
Föreläsare: Marija Cvijovic
Institutionen för matematiska vetenskaper
E-post: marija.cvijovic@chalmers.se