Säkrare asylprövningar med bättre kunskaper om minne
Många utredningar på Migrationsverket bygger till stor del på vad en sökande berättar. För att kunna göra en så säker bedömning av utsagorna som möjligt är välfungerande intervjutekniker och kunskap om hur minne fungerar centrala. Det har Migrationsverket i Göteborg samarbete med Psykologiska institution om sedan början av 2000-talet.
Christian Andersson är HR-specialist på Migrationsverket i Göteborg. Han har under flera år varit involverad i samarbetet mellan myndigheten och Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.
– Samarbetet är en hörnsten i arbetet med kunskapsutveckling på Migrationsverket, säger Christian Andersson.
Verkets kärnverksamhet handlar om att pröva olika ärenden. Muntliga utredningar är en central del i den processen och många gånger är en muntlig utsaga från exempelvis en asylsökande det enda underlag tjänstepersoner har att utgå ifrån.
– I svensk rätt gäller den fria bevisvärderingen vilket innebär att den baseras på en så kallad kunskapsteoretisk prövning. Med andra ord använder vi vår kunskap om verkligheten för att kunna dra slutsatser. Och för att dra rätt slutsatser är forskningsbaserad kunskap om minnes- och rättspsykologi samt intervjumetodik väsentliga.
Realistiska förväntningar på minnet
För att illustrera hur viktig kunskap om exempelvis hur minnet fungerar ger Christian Andersson ett exempel med en sökande som varit fängslad och torterad under kanske ett helt år.
– Denne kommer sannolikt ha svårt att berätta detaljerat om varje enskilt tillfälle. Snarare kommer hen att kunna berätta om ett typiskt tillfälle. Detta kallas lite förenklat script-baserat minne.
– Utan insikten hos Migrationsverkets personal om script-baserat minne, skulle det finnas en risk att den sökandes utsaga skulle få ett lågt bevisvärde. Detta eftersom vi skulle förväntat oss att veta mer om de enskilda händelserna. Genom att ha kunskap om script-baserat minne har vi mer realistiska och forskningsbaserade förväntningar. På så sätt kan bedömningen bli mer rättssäker och det finns även möjligheter att utreda händelserna bättre. Forskningsbaserad kunskap om script-baserat minne leder alltså till rättssäkrare utredningar och beslut.
Resultat används såväl i Sverige som internationellt
Samarbetet mellan Migrationsverket och Psykologiska institutionen har funnits sedan början av 2000-talet. Det har gett flera olika resultat. Några exempel:
- År 2005 publicerade forskargruppen CLIP en studie med titeln ”Granting Asylum or Not? Migration Board Personnel's Beliefs about Deception”.
- I Migrationsverkets projekt “Den lärande organisationen” (2012–2015) skapade verket ett handläggningsstöd för muntliga utredningar med stöd av professor Pär Anders Granhag.
- I projektet Asylrättens kärna (2016-2019) undervisade Granhag och (numera professor) Sara Landström asylpersonal i intervjumetodik samt minnes- och rättspsykologi.
- Därutöver har Pär Anders Granhag varit involverad i andra utbildningar på verket och fört in forskningsbaserad kunskap till processförare och så kallade uteslutandespecialister.
Samarbetet har också gett resultat som fått spridning såväl i Sverige som internationellt. Så till exempel samverkade Göteborgs universitet och Migrationsverket mellan 2015 och 2016 i ett Vinnovafinansierat projekt och producerade inom det projektet skriften ”Värdering av muntliga utsagor: Ett vetenskapligt baserat beslutsstöd för migrationsärenden”, som Christian Andersson hört nu används också av andra myndigheter i Sverige. Den har sedermera översatts till engelska av EUAA (European Union Agency for Asylum).
– En viktig del i samarbetet är att forskarna varit mycket måna om att förstå vår verksamhet, säger Christian Andersson.
– De har alltså inte kommit och distribuerat forskning utan kontext, utan varit angelägna om att sätta sig in i vår verksamhet, vilka problem och svårigheter vi har i vardagen och hur forskningen kan vara till hjälp i en del fall. Genom den dialogen, mellan forskare och personal, växer det fram nya uppslag och idéer som kan leda till fortsatt forskning.