Minne och minnesunderlättande tekniker
Forskning om det mänskliga minnet har en lång tradition. Svagheter i minnet, såsom glömska, kan vara nog så besvärande i vårt vardagsliv men i vissa situationer kan felaktig minnesinformation ha förödande konsekvenser. I rättsliga sammanhang kan felaktig minnesinformation i värsta fall innebära att oskyldiga personer döms. Många utredningar, så som polisutredningar och asylutredningar, är beroende av att människor ger fullständiga och korrekta utsagor. Rättspsykologisk forskning kan bidra med viktiga insikter kring den mänskliga förmågan att minnas och berätta, vilka förhörs-, eller intervjumetoder som bör användas för att få fram korrekt information, samt vilka felkällor som kan påverka människors utsagor.
Vårt minne är fantastiskt. Vi kan minnas vad som hände på jobbet igår och vi kan minnas särskilda händelser ur vår barndom. Men minnet är också felbart och formbart. Det fungerar inte som en videokamera som spelar in och lagrar alla våra upplevelser och som sedan tillåter oss att spela upp speciella händelseförlopp när vi får frågor om vad vi varit med om. Minnet är selektivt vilket innebär att vi endast minns vissa delar av ett händelseförlopp. Minnet är också rekonstruktivt vilket innebär att vi varje gång vi får frågor om ett händelseförlopp aktivt måste rekonstruera det förflutna. Därtill är minnet integrativt vilket innebär att när vi inte minns allt från ett händelseförlopp fyller igen luckorna i minnet med vår slutledningsförmåga för att göra händelseförloppet begripligt. Dessa helt naturliga minnesfel kan få allvarliga konsekvenser i utredningssammanhang och vi i CLIP har därför bedrivit ett flertal stora forskningsprojekt kring minnet och minnesunderlättande tekniker. Resultaten av vår minnesforskning har fått genomslag på ett brett spektrum av utbildningar för praktiker och utgör återkommande inslag på t.ex. polisens vidareutbildningar, utbildningsdagar för åklagare, juristutbildningen och domstolsakademin, både genom föreläsningar av CLIP-medlemmar, och vetenskapliga texter författade av CLIP-medlemmar. Våra forskningsresultat har också uppmärksammats av såväl nationell som internationell media.
Faktorer och situationer som påverkar människors minnesprestation
En del av vår forskning handlar om faktorer som inverkar på människors minnesprestation, som till exempel ålder, social påverkan och alkoholpåverkan. CLIP har till exempel forskat kring öronvittnen. Öronvittnen är personer som hört, men inte sett, en gärningsman, och som därför skulle kunna bidra med information som hjälper polisen att identifiera gärningsmannen. Forskningen visar dock att både vuxna och barn har svårt att känna igen en främmande röst, vilket innebär att öronvittnens uppgifter när det gäller röstidentifiering bör behandlas med stor försiktighet. CLIP har tidigare även forskat kring alkoholens effekter på vittnesmål och där funnit att människor som varit alkoholpåverkade vid det tillfället de bevittnat ett brott (upp till 1.0 promille) varken är sämre på att senare beskriva händelsen eller på identifiera gärningspersonen än vad nyktra människor är.
Förhör och minnesunderlättande tekniker
Ett annat spår inom minnesforskningen fokuserar på metoder som förbättrar människors minnesprestation; dvs hur man kan underlätta för människor att minnas mer information om det de har varit med om och samtidigt öka korrektheten i det de minns. I detta syfte utforskar vi olika minnesunderlättande intervjutekniker, till exempel Kognitiv intervju (KI) och Self-administred interview (SAI©). I linje med omfattande internationell forskning har vi funnit att KI hjälper både barn och vuxna att lämna mer fullständiga och korrekta vittnesmål. Vi har också funnit att olika delar av den kognitiva intervjun har olika värde beroende på situation och person, vilket antyder att intervjumetoden kan användas på ett flexibelt sätt. SAI© är en intervjumetod som bygger på att förhörspersoner genomför ett skriftligt förhör med sig själva. Internationella studier har visat att SAI© har positiva minneseffekter för vittnen i olika åldrar och vi har därför översatt metoden till svenska och genomfört studier med såväl vuxna och som barn i skolåldern. Därtill har vi testat metoden som verktyg i förhör med personer som inte talar samma språk som den som förhör
Förhör och intervjuer med personer som talar ett annat språk
I en värld som blir allt mer globaliserad, hamnar vi allt oftare i situationer där vi behöver kommunicera med människor som inte fullt ut delar vårt språk. I polisens brottsutredningar kan detta bli aktuellt när personer som inte talar flytande svenska blir vittnen till, eller offer för, brott. Det kan ibland vara svårt att snabbt få tag på en tolk för att bistå i förhöret och dessa personer kan alltså komma att behöva förhöras på svenska, trots att det inte är deras modersmål. Vi har jämfört dessa två tillvägagångssätt (förhör med tolk och förhör på svenska som andraspråk) med ett innovativt förhörssätt som kallas för SAI©. Överlag resulterade SAI© i ungefär lika detaljerade vittnesmål som förhör med tolk, och båda var mer detaljerade än vittnesmål på svenska. De vittnesmål som lämnades via SAI© var dock något mindre korrekta än vittnesmål än vittnesmål lämnade på svenska och med hjälp av tolk.