Institutionen för biomedicin
Välkommen till Institutionen för biomedicin. Institutionen har en bred och omfattande verksamhet inom forskning och undervisning med fokus på den levande cellen, hur den fungerar och hur den samspelar med sin omgivning.
Forskning
Vår forskning spänner mellan analys av cellens minsta beståndsdelar till utveckling av klinisk metodik i nära samspel med sjukvården. Bredden i forskningen är en styrka som gör att upptäckter från grundläggande cellbiologisk forskning lättare kan ge upphov till förbättrad behandling och diagnostik i sjukvården.
Undervisning
Bredden avspeglar sig också i vår undervisning på apotekarprogrammet, läkarprogrammet, tandläkarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet och biomedicinska analytikerprogrammet, där institutionen har programansvar för det sistnämnda. Vi undervisar i ämnen som molekylär cellbiologi, klinisk kemi, genetik, patologi, anatomi, histologi, mikrobiologi och infektionslära.
Forskarutbildning
I anslutning till institutionens forskargrupper bedrivs en forskarutbildning i en stimulerande miljö med doktorander och postdoktorer från Sverige och många andra länder. Detta och våra forskargruppers omfattande samarbete med kollegor världen över gör institutionen till en internationell arbetsplats.
Organisation
Institutionen är organiserad i fyra avdelningar med olika ämnesinriktningar: laboratoriemedicin, mikrobiologi och immunologi, infektionssjukdomar och medicinsk kemi och cellbiologi. Det finns en administrativ enhet som ger stöd till institutionens verksamhet.
Centra
Det finns också tre centrumbildningar knutna till institutionen: Sahlgrenska Centrum för Cancerforskning, Centrum för antibiotikaresistensforskning (CARe) och Lederhausens centrum för cystisk fibrosforskning.
Uppdragsutbildningar
Behöver din organisation eller företag kompetensutveckling, så har Institutionen för biomedicin har ett brett utbud av uppdragsutbildningar.
-
Antibiotikaförorening och resistens (Joakim Larsson). Forskningen har haft en betydande påverkan på flera samhällsområden, både nationellt och globalt. Detta märks i forskningens inflytande på utvecklingen av riktlinjer från FN, EU och WHO för att minska antibiotikaförorening och resistensutveckling. Forskningen förväntas i hög grad påverka läkemedelsregleringar och på sikt gynna miljön, vilket i sin tur främjar global folkhälsa.
-
Behandlingar för mitokondriella sjukdomar (Maria Falkenberg). Forskningen handlar om att öka kunskap och finna behandlingar för allvarliga mitokondriella sjukdomar. Dessa drabbar främst barn och är idag inte behandlingsbara. Forskargruppen har identifierat flera potentiella behandlingar, som nu vidareutvecklas och prövas inom ett läkemedelsföretag.
-
Genombrott för neuroblastom, Tommy Martinsson & Ruth Palmer. Forskningen har gjort det möjligt för vissa barn med tidigare obehandlingsbart neuroblastom att uppnå full remission. En nationell svensk expertgrupp har etablerats för att integrera kliniska, genetiska och proteomiska data. Arbetet har därmed haft en djupgående inverkan på överlevnaden för en tidigare obehandlingsbar grupp av barn med med neuroblastom.
-
Ultrakänslig mutationsdetektion vid cancer (Anders Ståhlberg). Forskningen har stor betydelse för folkhälsan, eftersom en tredjedel av befolkningen drabbas av cancer och 10-årsöverlevnaden är hög. En ultrakänslig metod för att upptäcka cirkulerande tumör-DNA möjliggör minimalinvasiv och decentraliserad cancerövervakning under och efter primärbehandling. Ett företag har bildats och metoden används för att övervaka både vuxna och barn med cancer.
