Nordisk magisterutbildning i mikrobiologi, smittskydd och vårdhygien

Kurserna går på halvfart och vi har försökt att lägga upp undervisningen så att de går att kombinera med jobb. Normalt har våra terminskurser fyra undervisningsveckor där du har föreläsningar, diskussioner och har olika övningar tillsammans. Undervisningsveckorna ligger ungefär en gång i månaden. 

Lärarna på våra kurser har mycket hög ämnesmässig och pedagogisk kompetens och många har också lång klinisk erfarenhet. Ofta samundervisar två lärare med lite olika infallsvinklar och kompetenser inom det aktuella området.

Studietakten är intensiv och du får räkna med fullt fokus på undervisningen under heltids-studieveckorna, men också att lägga ned minst 15 timmar i veckan under perioderna mellan undervisningsveckorna. Då jobbar du med material som du får från kursledningen i form av pedagogiska videoföreläsningar, instuderingsfrågor och quiz, samt studier av kurslitteratur.

Kursen smittspridning och antibiotikaresistens omfattar grundläggande medicinsk mikrobiologi med fokus på mikroorganismer som orsakar sjukdom hos människor i våra nordiska länder. Du lär dig om bakterier, virus och medicinskt relevanta svampar – hur de är uppbyggda och vilka egenskaper som gör att de framkallar sjukdom (virulensegenskaper). Undervisningen är uppbyggd kring de olika smittvägarna: fekal-oral smitta och smitta via luft, blod, sex och hudkontakt, som var och en behandlas grundligt och illustreras med viktiga mikroorganismerna som sprids på det sättet. Du får också lära dig grunderna för desinfektion.

Kursen ger dig också grundkunskaper i infektionsimmunologi – hur det medfödda immunsystemet reagerar mot närvaron av mikroorganismer och framkallar inflammation och därmed de typiska infektionssymtomen. Vi går också igenom de immunologiska mekanismer som skyddar oss mot bakterier, virus och svampar. Sådan kunskap är central bland annat för att förstå vad infektioner är och hur vacciner kan skydda oss mot dem.

Ett tredje avsnitt i kursen innefattar hur olika grupper av antibiotika fungerar och hur bakterier utvecklar resistens mot dessa, samt hur resistensgener sprids mellan bakterier. Antivirala läkemedel och läkemedel mot svampinfektioner behandlas också, men mer översiktligt.

Kursen Infektionsepidemiologi och vaccinologi består av två delar. Den första delen av kursen om 4,5 hp behandlar principen för skyddande immunitet mot infektionssjukdomar, hur vacciner är uppbyggda och verkar, hur vacciner utvecklas och godkänns, hur vaccinationsprogram utformas och hur vacciners säkerhet övervakas. En introduktion till hälsoekonomiskt tänkande ingår, liksom föreläsningar och demonstrationer om hur vaccintveksamhet kan bemötas och hur man kan utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt mot vaccinmyter. 

Den andra, och största, delen av kursen omfattar 10,5 hp infektionsepidemiologi och består av tre heltids undervisningsveckor, varav två på plats i Göteborg och en på zoom. Denna del av kursen omfattar epidemiologiska grundbegrepp och principer för studiedesign samt metoder för att upptäcka och hantera utbrott och epidemier. Du lär dig att själv hantera data och utföra beräkningar av smittsamma utbrott. Du får kunskap om de databaser som innehåller information om smittsamma mikroorganismer och hur du använder data från dessa.

Under denna kurs går vi igenom organisation av smittskyddsarbetet och lagstiftning som rör smittskydd i de nordiska länderna. Det skiljer sig en del mellan länderna, vilket ger upphov till intressanta diskussioner.

Du får detaljerad kunskap om desinfektion och sterilisering, liksom om hur vårdbyggnader och -lokaler samt utrustning ska utformas för att motverka smittspridning. Många aktörer är inblandade i smittskyddsarbetet, och vi går igenom de delar av livsmedelslagstiftning, lagstiftning om miljö och arbetsmiljö, samt byggnormer som handlar om att förhindra smitta. Du får lära dig om hur human- och veterinärmedicin, livsmedelsverket, miljö och hälsoskydd samverkar i smittskyddsarbetet.

Kursen ger tillämpbar kunskap och färdigheter. Du får de nödvändiga verktygen för att kunna förebygga och hantera vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vård och samhälle. Du får träning i att kommunicera viktig information till vårdpersonal, arbetsledning, media och allmänhet (övningen leds av journalister och mediavana personer) och kunskap i hur man bedriver systematiskt förbättringsarbete. Du får också diskutera etiska frågor, t.ex. avväganden mellan smittskyddslagens krav på individen, och individens rätt till integritet och självbestämmande.

Under den sista kursen, ska du göra ett examensarbete som ingår i magisterutbildningen i Medicinsk mikrobiologi med inriktning mot smittskydd och vårdhygien. Examensarbetet och fullgjord kurs ger 15 högskolepoäng. Examensarbetet görs självständigt, men under handledning. Har du egen handledare via ditt arbete ges en reducerad kostnad för kursen. 

Utbildningen ges även som en ordinarie universitetsutbildning med krav på minst kandidatexamen. Du ansöker via www.antagning.se. Kom ihåg att din ansökan måste vara komplett och att du som söker med utländsk bakgrund måste styrka alla behörigheter med transcripts/betyg. Sista ansökningsdatum 15 april inför studier hösttermin och sista ansökningsdatum 15 oktober inför studier vårtermin.

Läs mer på university admission om kraven som ställs på dokumentation från sökande från Danmark Denmark (universityadmissions.se) respektive från Norge Norway (universityadmissions.se)

I några av våra kurser, framförallt andra kursen, behöver du kunna statistik. Har du glömt bort allt du lärt dig på gymnasiet kan du ändå var lugn. Jon och Agnes kommer lära dig allt du behöver veta innan. Här kan du se ett exempel på en, av flera, förberedande statistikskolor.

På flera av våra kurser har du tillgång till en hel del olika quiz för att lättare kunna öva hemifrån och få en uppfattning om din kunskapsnivå. Här nedan kan du testa några frågor från två av våra quiz. 

Quiz: Vad är en infektion? 
 

1. Bacillskräck. "Tangentbordet innehåller tusen bakterier per kvadratcentimeter" kan man läsa ibland i kvällstidningarna....Men vilket/vilka påståenden är rätt?

a) De bakterier som finns på ett tangentbord är mestadels grampositiva kocker och grampositiva stavar från hudfloran

b) Vår hud innehåller mer bakterier på fuktiga ställen, till exempel i armhålorna, än på torra ställen, till exempel på underarmen

c) I sjukvården kan ett tangentbord vara en smittkälla (indirekt kontaktsmitta)

d) Saliven innehåller mer än en miljon bakterier per milliliter (1/5 tesked, eller ett kryddmått, på svenska)

2. Vad stämmer om bakteriella luftvägsinfektioner?

a) Pneumokocker från normalfloran kan ge upphov till lunginflammation

b) Öroninflammation i mellanörat (otitis media) kan orsakas av bakterier från huden som tar sig in via yttre hörselgången och genom trumhinnan

c) Bakteriella luftvägsinfektioner orsakas oftast av bakterier ur floran i svalget eller de övre luftvägarna

d) Öroninflammation i mellanörat (otitis media) orsakas av bakterier från svalget som tar sig in i mellanörat via en gång mellan svalg och mellanöra

3. Markera vilket/vilka påståenden som är rätt

a) Bakterier med särskild virulens kan orsaka infektion även på en slemhinna med riklig normalflora

b) Normalfloran utgör ett skydd mot kolonisering med mer virulenta bakterier, vilket benämns koloniseringsresistens

c) Toxinbildning är ett exempel på en virulensfaktor

d) Grupp A-streptokocker är mycket mer virulenta än sina släktingar alfa-streptokockerna

Quiz: Smittspridning
 

1. Vilka mikroorganismer kan spridas via luftvägarna (droppsmitta och/eller aerosol)?

a) Bordetella pertussis (kikhosta), Campylobacter, Salmonella

b) Rinovirus, influensavirus, varicella zostervirus (vattkoppor)

c) Rubellavirus (röda hund), varicella zostervirus (vattkoppor), morbillivirus (mässling)

d) Mycobacterium tuberculosis (tuberkulos), morbillivirus (mässling), RS-virus

e) Clamydophila psittaci (papegojsjukan), Listeria, cytomegalovirus

2. Vad stämmer angående viral tropism?

a) de flesta virus kan inte binda till vilka celler som helst

b) vissa virus binder till receptorer som bara finns på vissa celler t.ex. leverceller, tarmceller

c) för att kunna infektera en cell måste viruset binda till en receptor på cellen

d) vissa virus binder till vissa celler och infekterar enbart dessa t.ex. leverceller, tarmceller

e)  alla virus har förmåga att binda till alla celler

3. Vilka av följande mikroorganismer kan spridas via blodet?

a) syfilis

b) hepatit B

c) cytomegalovirus

d) norovirus

e) influensa

f) hiv

Kontakta programmet direkt på smittskyddochvardhygien@gu.se