Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Ali Harandi porträtteras i laboratoriet
Foto: Johan Wingborg
Länkstig

Möt Ali Harandi – en av Göteborgs universitets vaccinexperter

Publicerad

Flera nya varianter av coronaviruset väcker uppmärksamhet, och många frågar sig nu hur länge de tillgängliga vaccinen kommer att skydda tillräckligt bra. Ali Harandi, aktuell vaccinexpert vid Göteborgs universitet, studerar tillsammans med kollegor nya sätt att skilja på antikroppar mot olika virusvarianter och efter covidvaccination. 

Sedan covid-19-pandmin kom igång i Sverige har Ali Harandi klivit fram som en av Göteborgs universitets experter inom vaccinområdet. Han vill ta sitt ansvar att motarbeta den vilseledande information som sprids i samhället, vilket sker både av ren okunskap och med uppsåt att desinformera. Han tycker att det är viktigt att det är experter inom epidemiologi och immunologi som uttalar sig i media om pandemin och vaccin. 

Redan 2015, när Ali Harandi var med och ledde två EU-projekt om Ebola, blev han en efterfrågad expert för media. De båda projekten handlade om att utvärdera det mänskliga svaret på det vaccin mot Ebola som nyligen godkänts.  

Viruset förändras

Viruset förökar sig snabbt och slarvigt, och därför uppstår ofta genetiska fel som kan påverka virusets egenskaper. Det sker med alla virus. En del av dessa genetiska mutationer kan visa sig gynna viruset genom att underlätta inbindningen till de mänskliga cellerna, och dessa varianter kan då ta över spridningen i stora geografiska områden. 

Hittills har bekymmersamma varianter av viruset SARS-CoV-2 med ursprung i Storbritannien, Sydafrika och Brasilien uppmärksammats, och nyligen har det framkommit nya varianter också i Kalifornien som även de kanske kan komma att bli ett problem. Analyser av stickprov från den RNA-sekvensering och de PCR-test som görs i Sverige visar att flera av dessa varianter, särskilt varianten från Storbritannien, fått spridning i vårt land.

Vaccin uppdateras

Den stora frågan är förstås om de vacciner som nu finns att tillgå kommer att ge ett tillräckligt effektivt skydd även mot de förändrade virusen.

Bild
Porträtt Ali Harandi
Ali Harandi leder ett laboratorium för vaccinforskning med omkring åtta medlemmar vid Göteborgs universitet. Han är också gästdocent vid Vaccine Evaluation Center vid University of British Columbia i Vancouver i Kanada.
Foto: Johan Wingborg

– Flera vaccintillverkare har redan börjat att modifiera vaccinen så att de kan möta upp mot virusets utveckling, och det finns de som tror att vi kanske kommer behöva ta ett nytt covidvaccin varje år, precis som vi idag gör med influensa. Men det finns också forskare som är inne på att försöka utveckla ett mer universellt covidvaccin som skulle kunna fungera för många av de förändrade virus som kan uppstå, säger Ali Harandi.

Han har länge forskat om immunitet i slemhinnan och vaccinimmunologi, och har även varit rådgivare till flera europeiska forskningsorganisationer, bioteknikföretag och internationella forskningsfinansiärer. Ali Harandi leder nu ett laboratorium för vaccinforskning med omkring åtta medlemmar på institutionen för biomedicin vid Göteborgs universitet, och är också knuten till University of British Columbia i Vancouver i Kanada, där han är gästdocent vid universitetets Vaccine Evaluation Center.

Vilken variant det var

För att veta vilken version av viruset som en person infekterats med måste man än så länge analysera ett prov från pågående infektion, och det går i nuläget inte att se i efterhand vilken variant som orsakat insjuknandet. Tillsammans med sina kollegor har Ali Harandi nyligen kartlagt antikroppssvaret för patienter som haft covid-19 för hela proteomet för den ursprungliga stammen av SARS-CoV-2.

Tillsammans med bland andra Magnus Gisslén och Magnus Lindh, båda professorer inom infektionsområdet vid Göteborgs universitet, håller Ali Harandi just på att starta ett nytt forskningsprojekt. Deras mål är att utveckla antikroppstester som också kan användas för att spåra vilken variant av viruset som personen i fråga varit infekterad av, och separera antikroppssvar efter infektion från antikroppar efter vaccination.

– Vi tror att vi skulle kunna utveckla ett test som flera månader efter genomgången infektion skulle kunna visa vilken variant det rörde sig om. Det skulle ge värdefull information och komplettera data om vilka virus som cirkulerar. Dessutom skulle sådana test kunna differentiera antikroppar efter vaccination från svaret efter en naturlig infektion med någon av virusvarianterna, säger Ali Harandi.

Realistisk bild

Ali Harandi kom till Göteborg från hemlandet Iran i slutet av 1990-talet för att doktorera inom immunologi. Med sig hade han då en masterutbildning i folkhälsa. Han berättar att han, efter utbildningen inom immunologi och epidemiologi i Teheran, hjälpte till med en klinisk prövning av en WHO-stödd vaccinkandiat för hudsjukdomen leishmaniasis, som orsakas av en parasit som sprids med sandflugor i varmare länder. Ali minns hur han och hans kollegor gick från dörr till dörr i ett område där smittan spreds, i 40-gradig värme med vaccin på is i kylväskor.

– Den erfarenheten har varit viktig för mig i mitt fortsatta arbete som vaccinforskare. Det gav mig en realistisk och värdefull bild av de praktiska hinder som finns för massvaccinering i låg- och medelinkomstländer, säger Ali Harandi.

Hela världen måste bli säker

Under en pandemi är ingen säker förrän alla är säkra, poängterar han. Viruset fortsätter då att spridas i delar av världen där få är vaccinerade, vilket ökar risken för att nya varianter uppstår som kan ge ny spridning även i mellan- och höginkomstländer. Därför krävs en global kraftansträngning så att vaccin kan köpas in och också kan distribueras i låginkomstländer. Det pågår flera initiativ från olika organisationer för att möta detta behov, som exempelvis vaccinalliansen GAVI, the Gates Foundation och WHO:s initiativ för vacciner mot covid-19 COVAX, men det krävs större satsningar för att nå hela vägen fram:

– Det finns många problem som behöver lösas. I många länder kommer det till exempel inte att vara möjligt att förvara vaccinet i 70 minusgrader. Ofta saknas det riktiga vägar på landsbygden. När människor i avlägsna byar i afrikanska länder under Sahara exempelvis ska få vaccin behöver kurirer bära vaccinet på ryggen för att kunna nå fram.