Göteborgs universitet
Bild
Foto: Katja Kircher

Vi garanterar inte att alla forskare är tillgängliga hela tiden. Får du inte svar på telefon, mejla i stället. Observera att en del experter förekommer under flera rubriker för att underlätta sökning.

Bedömning, kunskapsmätningar och betyg

Bild
Foto: Mostphotos.
Foto: Mostphotos.

Bedömning och betyg

Alli Klapp forskar om bedömning och betyg. Hon har till exempel genomfört studier om betygsättning, hur betyg påverkar elever och effekter av betyg på undervisningen. Hon har skrivit boken Bedömning, betyg och lärande (Studentlitteratur 2015). Läs ett forskarporträtt på Alli Klapp.
Alli Klapp, docent i pedagogik, telefon:  
031-786 2770, e-post: alli.klapp@ped.gu.se

Internationella kunskapsmätningar – PISA, TIMSS och PIRLS

Stefan Johansson forskar om internationella kunskapsmätningar som PISA, TIMSS och PIRLS. Han undersöker bland annat relationen mellan resultat på internationella kunskapsmätningar och elevernas resultat på nationella prov och betyg samt elevers motivation inför internationella kunskapsmätningar.
Stefan Johansson, docent i pedagogik, telefon: 0766 – 18 21 34, e-post: stefan.johansson@gu.se

Elevhälsa, elever med funktionsnedsättningar och inkludering

Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling

Eva Hjörne har bedrivit forskning om elevhälsa och hälsofrämjande skolutveckling, samt om undervisning i särskilda undervisningsgrupper som en kompensatorisk lösning för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hon är medförfattare till Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan (Studentlitteratur 2013) samt till antologin Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling i teori och praktik (Gleerups, 2021).
Eva Hjörne, professor emerita i pedagogik, telefon: 0709-608990, e-post: eva.hjorne@ped.gu.se

Specialpedagogik, inkludering och likvärdig utbildning

Girma Berhanu forskar om elever med funktionsnedsättning, minoritetselevers lärande och frågor som handlar om integration och inkluderande och likvärdig utbildning. Han har bland annat studerat överrepresentation av pojkar, etniska minoritetselever och elever från socialt missgynnade familjer i särskiljande utbildningsformer och forskar nu om elever och skolor i förorten.
Girma Berhanu, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik, telefon: 031-786 2325, e-post: girma.berhanu@ped.gu.se

Inkludering för elever med NPF

Emma Leifler forskar om inkludering för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hon har bland annat studerat professionsutveckling för ökad inkludering, hur lärmiljön anpassas för elever inom autismspektrumtillstånd samt hur inkludering fungerar i praktiken. Hon har skrivit böckerna Lärarprofession – Från VFU till eget klassrum (Liber, 2020) och Praktisk inkludering (Liber, 2022).
Emma Leifler, Med Dr i specialpedagogik (neuropsykologi), telefon: 0708–18 46 88, e-post: emma.leifler@gu.se

Motivation, lärande och psykisk hälsa

Joanna Giota forskar om elevers motivation, och hur (o)vilja att lära, självkänsla och psykisk (o)hälsa hänger samman och påverkar skolprestationer och framtida möjligheter till ett gott liv. Hon forskar även i hur undervisningens kvalité kan främjas för att öka alla elevers motivation att lära, och särskilt hos de elevgrupper som löper ökad risk för att hamna i arbetslöshet, utanförskap och psykisk ohälsa. Tillsammans med neurovetare har hon publicerat boken Hjärnan och lärandet: Kunskaper för framtidens skola (Liber 2020) om hur skolan kan ta tillvara forskningsrön från modern hjärnforskning för att eleverna ska klara framtidens krav och förväntningar.
Joanna Giota, professor i pedagogik, telefon: 031-786 21 24, e-post: joanna.giota@ped.gu.se

Engelska och moderna språk

Bild
Foto: Laila Östlund

Kunskaper i engelska och engelska som undervisningsspråk

Liss Kerstin Sylvén forskar om språk- och ämnesintegrerad undervisning, där engelska används som undervisningsspråk i ämnen som exempelvis historia och biologi i svensk skola. Hon var bland annat projektledare för det longitudinella forskningsprojektet CLISS, där hennes studier hade fokus på elevers språkutveckling i engelska samt frågor kring motivation för språkinlärning. CLISS-projektet finns sammanfattat i antologin Content and Language Integration in Swedish Schools (Multilingual Matters, 2019). För närvarande är Sylvén projektledare för ett forskningsprojekt om unga svenskar (3-7 år) och deras kontakter med och kunskaper i engelska.
Liss Kerstin Sylvén, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot språk, telefon: 0706946263, e-post: lisskerstin.sylven@ped.gu.se

Bedömning i engelska och andra främmandespråk

Gudrun Erickson arbetar med forskning och utveckling kring bedömning av språklig kompetens. Hon har under många år, på uppdrag av Skolverket, varit projektledare för utveckling av nationella prov och bedömningsstöd i engelska och moderna språk och är idag projektets vetenskapliga ledare. Erickson har stor erfarenhet av internationell samverkan kring frågor om lärande, undervisning och bedömning i språk och var mellan 2013 och 2016 president i EALTA (European Association for Language Testing and Assessment). År 2020 mottog hon British Councils International Assessment Award.
Gudrun Erickson, professor i pedagogik med inriktning mot språk och bedömning, telefon: 0702754773, e-post: gudrun.erickson@ped.gu.se

Främmandespråk och franska

Christina Lindqvist forskar om inlärning av främmandespråk, särskilt franska. Hon har framför allt undersökt tidigare inlärda språks roll vid inlärningen av ett nytt språk, samt svenska elevers och studenters ordförråd i franska. Hon är bland annat en av redaktörerna till Tredjespråksinlärning (Studentlitteratur 2016).
Christina Lindqvist, professor i franska med inriktning mot språkvetenskap och lärande, telefon: 031-786 66 97, e-post: christina.lindqvist@sprak.gu.se

Digital teknik och AI i moderna språk 

Elin Ericssons forskning handlar om digital teknologi med AI-baserad röstigenkänning och konversationsagenter inom främmande språkutbildning. Hon har bland annat undersökt högstadieelevers upplevelser/erfarenheter av att prata med konversationsagenter på främmande språk.
Elin Ericson, doktorand i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 073-9102348, e-post: elin.ericsson@ait.gu.se

Folkbildning

Bild
Foto: Mostphotos

Folkbildning, civilsamhälle och hiphop

Johan Söderman forskar om folkbildning, pedagogiska praktiker i föreningsliv och civilsamhälle samt konstnärliga och samhälleliga aspekter av den globala hiphopkulturen som till exempel dess aktuella kopplingar till kriminalitet. Han är författare till rapporten Folkbildning i särklass – Om folkbildningsmässig särart inom idrottsrörelsen (Riksidrottsförbundet, 2021), och medförfattare till bland annat När betongen rätar sin rygg. Ortenrörelsen och folkbildningens renässans (Daidalos 2019) och Musik för alla: filosofiska och didaktiska perspektiv på musik, bildning och samhälle (Studentlitteratur 2013).
Johan Söderman, professor i barn- och ungdomsvetenskap, telefon: 0766-182081, e-post: johan.soderman@gu.se

Fritidshem

Fritidshem

Karin Lager forskar om fritidshem utifrån policy- och kvalitetsperspektiv. Hon har bland annat genomfört flera studier om kvalitet i fritidshemmens verksamhet och barns perspektiv på meningsfull fritid. Hon har på uppdrag av Skolforskningsinstitutet tagit fram översikten Meningsfull fritid, utveckling och lärande i fritidshem i vilken svensk och internationell forskning om hur lärare i fritidshem skapar förutsättningar för elevers meningsfulla fritid och utveckling och lärande har sammanställts. Hon har också på uppdrag av Skolverket arbetat med ett stödmaterial för kvalitetsarbete i fritidshem. Dessutom ansvarar Karin för kursen Leda och organisera fritidshem, en fortbildningskurs för rektorer.
Karin Lager, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap, telefon: 0766 – 18 21 08, e-post: karin.lager@gu.se

Förskola och barns tidiga lärande

Bild
Foto: Hadar Holm/Mostphotos

Barns tidiga lärande, förskoledidaktik och hållbar utveckling i förskolan

Ingrid Pramling Samuelsson har forskat om barns lärande och förskolan i mer än 30 år. Främst om hur förskolan kan bidra till barns lärande. Hon har bland annat skrivit böckerna Att undervisa i förskolan (Liber 2019), Förskolans arbete med hållbarhet (Studentlitteratur 2021) och Den moderna svenska förskolans utveckling – från en kvinnofråga till en samhällsfråga (Liber 2022).
Ingrid Pramling Samuelsson innehar också sedan 2008 en UNESCO-professur i barns tidiga lärande och hållbar utveckling.
Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, telefon: 0705–684092, e-post: ingrid.pramling@ped.gu.se

Barns lek och lärande, gruppstorlekens betydelse och förskollärares kompetens

Pia Williams forskar om villkor för barns lärande och utveckling i förskolan och förskoleklass, och om gruppstorlekens betydelse och kvalitets- och policyfrågor i relation till förskollärares professionella kompetens.
Pia Williams, professor i barn- och ungdomsvetenskap/pedagogik, telefon: 031-7862246 // 0709–184151, e-post: pia.williams@ped.gu.se

Flerspråkighet i förskolan

Forskning visar att barn med ett välutvecklat modersmål också har lättare att lära sig ett andraspråk. Anne Kultti forskar om flerspråkighet i förskolan och hur förskolan kan stötta barn att använda och utveckla flera språk. Hon har också arbetat mycket med kompetensutveckling av förskollärare inom området. Hon har även bland annat skrivit Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk (Liber 2014, reviderad version kommer 2023) och varit redaktör för Undervisning i flerspråkig förskola (Gleerups 2017).
Anne Kultti, docent i pedagogik, telefon: 031-786 23 74, e-post: anne.kultti@ped.gu.se

Lek och lärande, undervisning och kommunikation i förskolan

Kraven på undervisning i förskolan har ökat. Niklas Pramling leder bland annat ett samverkansprojekt mellan flera lärosäten och förskolor som syftar till att utveckla undervisning som inte utesluter lek utan i stället har lek som en central del, det vill säga hur förskolor kan undervisa i en verksamhet som utmärks av lek och temaarbete.
Niklas Pramling, professor i pedagogik, telefon: 031-786 2563, e-post: niklas.pramling@ped.gu.se

Digital teknik och digitalisering av förskolan

Malin Nilsen forskar om plattor, appar och annan digital teknik i förskolan. Hon har bland annat skrivit boken Barns digitala aktiviteter – Samspel mellan barn, lärare och digitala teknologier i förskolan.
Malin Nilsen, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap, telefon: 031-786 2178, e-post: malin.nilsen@gu.se

Barns språkutveckling

Ann Nordberg forskar om hur lärare stöttar barns språk och lärande i förskolan, och dess samband med barns språk-, läs och skrivutveckling. Hon forskar även om hur lärare i förskolan ser på begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i förhållande till stöd och kartläggning av barns språkutveckling.
Ann Nordberg, universitetslektor i pedagogik, mejla ann.nordberg@ped.gu.se för att bestämma tid för intervju.

Idrott och hälsa

Bild
Foto: Peter Ekvall/Mostphotos

Idrott och hälsa

Astrid Schubring forskar om skolämnet idrott och hälsa, kroppsideal, ungdomsidrott, hälsa och karriärutveckling inom elitidrott.
Astrid Schubring, docent i idrottsvetenskap, telefon: 031-786 4221, e-post: astrid.schubring@gu.se

Kön, genus och normkritik

Bild
Foto: Mostphotos.

Normkritik och genus i skola

Eva Reimers forskar om hur normer – så som den heterosexuella normen – upprepas, befästs, utmanas och förändras i den förskola, skola och lärarutbildningen. Hon är bland annat medförfattare till Skola i normer (Gleerups 2020) och Normer i förskolan (Gleerups 2021).
Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete, telefon: 0734-17 01 55, e-post: eva.reimers@gu.se

Genus och normkritik i förskolan

Anette Hellman forskar om hur könsroller och föreställningar om vad som är ”normalt” skapas, befästs och ifrågasätts inom förskolans verksamhet. Hon har skrivit boken Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv (Liber 2013) och är medförfattare till Normer i förskolan (Gleerups 2021).
Anette Hellman, docent i pedagogik, telefon: 031-786 2173, e-post: anette.hellman@ped.gu.se

Våldsutsatthet, kön och sexualitet

Skolan är en plats där unga tillbringar en stor del av sin tid och skolan är också en av de vanligaste platserna där unga riskerar att bli utsatta för brott. Brottsutsatthet bland unga sker i ungefär lika stor utsträckning oberoende av kön, men vilken typ av brott som unga utsätts för skiljer sig däremot åt mellan könen. Sexualbrott ett av de vanligaste brotten flickor utsätts för, medan misshandel är ett av de vanligaste brotten pojkar blir utsatta för. Elevers sexuella läggning och könsidentitet är också faktorer som inverkar på elevers utsatthet i skolan. Homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner (HBTQI) rapporterar i högre grad om hälsorelaterade problem och om vantrivsel i skolan jämfört med heterosexuella elever. Hur olika former av utsatthet påverkar elevers skolvardag samt vilket stöd de får från skolan och klasskamrater varierar mellan skolor.
Ylva Odenbring, professor i pedagogik, telefon: 076–618 28 40, e-post: ylva.odenbring@gu.se

Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter

Ulrika Wolff forskar om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Hon har genomfört flera studier för att undersöka vilka insatser som hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Ulrika Wolff har bland annat tilldelats Natur & Kulturs Ingvar Lundberg-pris för sin ”mångsidiga forskning kring läs- och skrivutveckling” och skrivit flera böcker i ämnet.
Ulrika Wolff, professor i pedagogik, telefon: 0705-550919, e-post: ulrika.wolff@ped.gu.se

Bild på Ulrika Wolff finns i Göteborgs universitets bildbank.

Läsförståelse och elever med funktionsnedsättningar

Monica Reichenberg forskar om undervisning i läsning och elevers läsförståelse, elever med funktionsnedsättning och specialpedagogers/speciallärares attityder till undervisning. Hon har bland annat tilldelats Natur & Kulturs Ingvar Lundberg-pris för att hon visat att ”strukturerade textsamtal kan förbättra läsförståelsen hos elever på alla nivåer”.
Monica Reichenberg, professor i allmändidaktik, telefon: 031-7862451, e-post: monica.reichenberg@ped.gu.se

Matematik

Bild
Foto: Mostphotos

Lärares undervisning och elevers lärande i matematik de tidigare skolåren

Angelika Kullberg forskar om lärares undervisning och elevers lärande av matematik under de tidiga skolåren. Kullberg arbetar i sin forskning ofta tillsammans med lärare för att utveckla undervisning. Hon har bland annat studerat hur undervisning kan hjälpa elever att utveckla långsiktigt hållbara räknestrategier i addition och subtraktion från förskolan till årskurs 2.
Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik, telefon: 031-786 20 67,, e-post: angelika.kullberg@ped.gu.se

Grundläggande matematikinlärning

Ola Helenius forskar om grundläggande matematikinlärning och undervisning i matematik. Ola har också lång erfarenhet av att designa, driva och utvärdera fortbildningsinsatser för lärare i stor skala, och han har även bland annat varit med och tagit fram undervisningsmodellen Tänka, resonera och räkna (TRR)  som nu implementeras i 14 kommuner med över 1 000 involverade lärare, och är en av dem som har tagit fram appen Vektor, som är en forskningsbaserad träningsapplikation för grundläggande taluppfattning med cirka 100 000 dagliga användare.
Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik med inriktning matematik, telefon: 0766 – 186979, e-post: ola.helenius@gu.se

AI och digitala läromedel i matematik

Marie Utterberg Modén forskar om AI (artificiell intelligens) och digitala läromedel i matematik. Marie är intresserad av hur relationen mellan digitala teknologier, skolans verksamhet och lärares undervisning kan förstås.
Marie Utterberg Modén, postdoktor på institutionen för tillämpad informationsteknologi, telefon: 0762 – 06 64 87, , e-post: marie.utterberg@ait.gu.se

Naturvetenskap och teknik

Naturvetenskap och teknik

Åke Ingerman forskar om undervisning i naturvetenskap och teknik i såväl grundskola och gymnasium som i högre utbildning. Han är bland annat medredaktör för På spaning efter teknisk bildning (Liber 2009) och Didactic classroom studies (Nordic Academic Press 2018).
Åke Ingerman, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot naturvetenskap och teknik, telefon: 0706-034617, e-post: ake.ingerman@gu.se

Segregation

Skolsegregation, utanförskap och ungdomskulturer i förorten

Ove Sernhede har i över 30 år forskat om ungdomskulturer i förorten, utanförskap och segregation. Han har bland annat skrivit boken Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser (Liber 2014) och är medförfattare till När betongen rätar sin rygg. Ortenrörelsen och folkbildningens renässans (Daidalos 2019).
Ove Sernhede, professor i socialt arbete och barn- och ungdomsvetenskap, telefon 0766-181019, e-post ove.sernhede@gu.se

Segregation, livsvillkor, identitet och maskulinitet

Nils Hammarén forskar om ungdomar med fokus på identitet, livsvillkor, segregation och skola. Han är bland annat medförfattare till Skolan och ojämlikhetens urbana geografi: om skolan, staden och valfriheten (Daidalos 2013) och medförfattare till The Conundrum of Masculinity – Hegemony, Homosociality, Homophobia and Heteronormativity (Routledge 2019).
Nils Hammarén, docent i barn- och ungdomsvetenskap, telefon: 0706-899243, e-post nils.hammaren@gu.se

Skolans digitalisering

Bild
Foto: Michael Folmer

Digitaliseringens påverkan på samhälle och utbildning

Göteborgsgruppen är ett tvärvetenskapligt nätverk med ett 30-tal forskare som under lång tid undersökt hur lärande och utbildning, samhällsfunktioner, välfärdssystem, yrkesutövning och kommunikation förändras i och med samhällets digitalisering. Mer info om Göteborgsgruppen.
Kontaktperson är Annika Lantz-Andersson, professor i pedagogik, e-post annika.lantz-andersson@ped.gu.se

Skolans digitalisering och lärares digitala kompetens

Annika Lantz-Andersson forskar om hur skolans digitalisering förändrar villkoren för lärande och utbildning. Just nu forskar Annika om lärares professionella digitala kompetens.
Annika Lantz-Andersson, professor i pedagogik, telefon: 031–786 2275, mobil: 076–618 2275, e-post annika.lantz-andersson@ped.gu.se

Skolans digitalisering och edtech-branschen

Catarina Player–Koro forskar om digitaliseringen av skolan och betydelsen av den för undervisning, lärares arbete och utbildningssystemet. Under senare år har betydelsen av privata utbildningsföretag, den så kallade edtech-branschen, som säljer digitala tjänster och produkter till förskola, skola, vuxenutbildning och högre utbildning varit i fokus för hennes forskning.
Catarina Player-Koro forskar också om lärarprofession och karriärsteg.
Catarina Player-Koro, docent i pedagogiskt arbete, telefon: 031–786 21 47, e-post: catarina.player-koro@gu.se

Digital teknik och digitalisering av förskolan

Malin Nilsen forskar om plattor, appar och annan digital teknik i förskolan. Hon har bland annat skrivit boken Barns digitala aktiviteter – Samspel mellan barn, lärare och digitala teknologier i förskolan.
Malin Nilsen, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap, telefon: 031-786 2178, e-post: malin.nilsen@gu.se

Skolans digitalisering och didaktisk design

Sylvana Sofkova Hashemi forskar om hur digital teknik kan användas i undervisningen och de didaktiska och organisatoriska utmaningar lärare ställs inför. Sylvana har lång erfarenhet av att bedriva praktikutvecklande skolforskning utifrån ett digitaliseringsperspektiv och har bland annat utvecklat en konceptuell modell för planering, genomförande och utvärdering av undervisning med digital teknik, kallad tanketärningar.
Hon studerar även effekter av digitala språkstöd på språk- och skrivlärande och vilka literacy och textkompetenser som utvecklas i dagens multimodala medielandskap. Sylvana är också redaktör till böckerna Digital kompetens för lärare (Gleerups 2019) och Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö (Gleerups 2016).
Sylvana Sofkova Hashemi, docent i utbildningsvetenskap, telefon: 076–618 3128, e-post: sylvana.sofkova.hashemi@gu.se

Digital kompetens, digitalt arbete, digitalt utanförskap

Mona Lundins forskning handlar om digitalisering av skola och arbete, till exempel vilka aspekter av lärares professionella digitala kompetens som är centrala för undervisningen och hur digitala teknologier i form av exempelvis plattformar påverkar lärares arbete. Ett annat forskningsintresse handlar om digitalt utanförskap och då speciellt vilka förväntningar som finns på den ideala digitala medborgaren samt vilka stödstrukturer som eventuellt finns för de som kan benämnas som icke-digitala medborgare.
Mona Lundin, professor i pedagogik, telefon: 0766 – 18 59 77, e-post: mona.lundin@ped.gu.se

Kunskap och lärande med digitala plattformar i och utanför skolan

Thomas Hillman undersöker hur kunskap och lärandeprocesser förändras i takt med att teknologier förändras, och hur teknik kan utformas och användas för att bäst stödja kunskap och lärande. Hans arbete sker i miljöer från skolor till museer, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med fokus på hur digitala plattformar som skolplattformar, molntjänster och sociala medier tar en alltmer central roll i utbildning och lärande.
Thomas Hillman, professor i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 031-786 2205, e-post: thomas.hillman@ait.gu.se

Robotar i skolan

Sofia Serholt forskar om användandet av sociala robotar i skolan. Fokus ligger på hur barn och unga förstår och interagerar med robotar samt dess etiska konsekvenser. Hennes forskning rör särskilt frågor om barns förväntningar på robotar i relation till verkligheten, när samspelet havererar, och gränsdragningar mellan människa och maskin.
Sofia Serholt, universitetslektor i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 076-618 6555, e-post: sofia.serholt@ait.gu.se
Sofia Serholt
är föräldraledig under hösten 2022 men läser mail regelbundet.

Digital teknik och AI i moderna språk 

Elin Ericssons forskning handlar om digital teknologi med AI-baserad röstigenkänning och konversationsagenter inom främmande språkutbildning. Hon har bland annat undersökt högstadieelevers upplevelser/erfarenheter av att prata med konversationsagenter på främmande språk.
Elin Ericson, doktorand i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 073-9102348, e-post: elin.ericsson@ait.gu.se

Skollunchen

Bild
Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

Matvanor och hälsa

Christel Larsson forskar om matvanor och hälsa framförallt bland barn och ungdomar. Hon har exempelvis genomför studier som syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet för att bidra till välmående och hälsa samt studier om ungas intag av vegetarisk kost. Hon är en av redaktörerna för Näringslära för högskolan (Liber 2021).
Christel Larsson, professor i kostvetenskap, telefon: 0709-116519, e-post:
 christel.larsson@gu.se

Vår upplevelse av kost och måltider

Mia Prim forskar om måltidsupplevelse och om hur våra sinnen fungerar och påverkar vår upplevelse av mat. Hon har tidigare bland annat lett forskningsprojekt om förbättrad måltidsupplevelse i skolan.
Mia Prim, universitetslektor i kostvetenskap, Fil dr. Måltidskunskap, telefon: 0766 - 18 39 30, e-post: mia.prim@gu.se

Skolpolitik

Politisk styrning av skolan

Maria Jarl forskar om skolpolitik och politisk styrning av skolan. Hon har bland annat skrivit böckerna Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum (Liber, 2019) och Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola (Natur & Kultur, 2017). Hon är också ledamot i Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) expertgrupp för lärarutbildning.
Maria Jarl, filosofie doktor i statsvetenskap och universitetslektor i utbildningsvetenskap, telefon: 0766–185896, e-post: 
maria.jarl@gu.se, Twitter: @MariaJarl

Utbildningspolitik, internationella jämförelser och lärarprofession

Sverker Lindblad har sedan mitten av 1970-talet forskat om skola och undervisning, samt gjort internationella studier av inkludering och exkludering i skolan, om lärarprofessionens förändring, samt om internationella jämförelser och utbildningspolitik. Under senare år har han ägnat särskilt intresse åt frågor om kunskapspolitik, lärarutbildning samt analyser av media, opinion och skolpolitik. Bland nyare böcker finns Utbildning – makt och politik (Studentlitteratur 2015, med Lisbeth Lundahl) och Education by the Number and the making of society (Routledge 2018, med Daniel Pettersson och Tom Popkewitz). Lindblad är ordförande för Swedish Educational Research Association, samt sitter i rådet för World Educational Research Association.
Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, telefon: 0703-77 78 67, e-post: sverker.lindblad@ped.gu.se

Skolutveckling

Bild
Foto: Sten-Åke Stenberg

Utbildningssystem och skolorganisation

Seniorforskare Jan-Eric Gustafsson har i över 40 år forskat om utbildningssystem och faktorer bakom skolresultat. Han var ordförande i den statligt tillsatta Skolkommissionen (2015–2017) som skulle föreslå åtgärder för höjda kunskapsresultat, förbättrad kvaliteten i undervisningen och ökad likvärdighet och har skrivit ett flertal böcker om den svenska skolan.
Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik, telefon: 0705-926600, e-post: jan-eric.gustafsson@ped.gu.se

Skolutveckling, skolorganisation och ledarskap

Ulf Blossing forskar om skolutvecklingsprocesser. Han kan svara på frågor om vad som krävs för att en skola ska utveckla/förbättra sin verksamhet, hur en framgångsrik skolorganisation ser ut och om skolledares roll och ansvar. Han är bland annat redaktör för boken Rektor i fokus: kunskap, värden och verktyg (Studentlitteratur 2020) och medförfattare till Att organisera för skolframgång: strategier för en likvärdig skola (Natur och Kultur 2017)
Ulf Blossing, professor i pedagogik, telefon: 0727-454646, e-post: ulf.blossing@gu.se

Skolutveckling och professionell utveckling i skolan

Anette Olin forskar om skolutveckling med särskilt fokus på förskollärares, lärares och skolledares professionella utveckling och lärande. Hon bedriver framför allt aktionsforskning, det vill säga forskning och utvecklingsarbete som sker i samarbete med yrkesverksamma i skola och förskola. Hon har bland annat skrivit kapitlet "Aktionsforskning – att forska i egen praktik" i antologin Skolutveckling i teori och praktik (Gleerups, 2021), samt varit forskningsledare i ett forsknings- och utvecklingsprogrammet som rapporteras i Utveckla lärares praktik och profession. Vad, hur och av vem? (Ifous, 2021).
Anette Olin, docent i pedagogik, telefon: 0708-399 155, e-post: anette.olin@gu.se

Språkutveckling, svenska, flerspråkighet och litteraturläsning

Bild
Foto: Susan Q Yin/Unsplash

Undervisning med skönlitteratur

Anna Lyngfelt forskar om skolämnet svenska, skönlitteraturens roll i skolan och om olika aspekter på läs- och skrivutveckling. Hon har bland annat forskat om att använda litteratur för att fostra elever till demokratiska medborgare, och om att använda olika uttrycksformer i skolämnet svenska.
Anna Lyngfelt, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska, telefon: 0727-11 00 82, e-post: anna.lyngfelt@gu.se

Yngre barns läsning och barnlitteratur

Kristina Hermansson forskar om barnlitteratur, med tyngdpunkt på bilderböcker och yngre barns reception av dessa. I ett antal artiklar behandlas ämnet i relation till ideologi, makt, normer och normkritik. Flera artiklar utforskar specifikt normkritiska barnböcker i förskolan, hur de används och uppfattas.  
Kristina Hermansson, universitetslektor i litteraturvetenskap med inriktning mot barn- och ungdomslitteratur, e-post: kristina.hermansson@lir.gu.se

Svenska som andraspråk och flerspråkighet i skolan

Lotta Olvegård forskar om språkutvecklande undervisning i flerspråkiga miljöer och lärande på ett andraspråk. Lotta Olvegård har deltagit i olika forskningsprojekt som undersöker språk- och ämnesintegrerad undervisning i olika skolformer och leder för närvarande ett praktiknära samverkansprojekt om flerspråkiga elevers ämneslitteracitet.
Lotta Olvegård, lektor i svenska som andraspråk, e-post: lotta.olvegard@svenska.gu.se

Flerspråkighet, mångfald och utbildning

Tommaso M. Milani forskar om flerspråkighet och mångfald i olika utbildningsinstanser, särskilt modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Han har utforskat mediadebatter om flerspråkighet i utbildningssammanhang, undersökt hur ungdomar i flerspråkiga urbana miljöer använder olika språk i identitetsskapande syfte och i ett pågående tvärvetenskapligt projekt studerar han samhällsorientering för nyanlända vuxna migranter.
Tommaso Milani, professor i flerspråkighet, telefon: 031 – 786 44 18, e-post: tommaso.milani@svenska.gu.se

Utopi, dystopi och framtiden i klassrummet

Camilla Brudin Borg är litteraturvetare och lärarutbildare som forskar och undervisar om ämnen med inriktning på framtid i litterära genrer som science fiction, utopi, dystopi och klimatfiktion (cli-fi) där teman som antropocen, hållbarhet, klimat- och miljöfrågor och klimatkatastrofer är vanliga, men också visioner om ett föreställt bättre liv och vägar till en samhällsomställning. Hon driver medborgarforskningsprojektet Utopian stories som engagerar elever att samla in berättelser om en hållbar framtid.
Camilla Brudin Borg, universitetslektor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 5434, e-post: camilla.brudin.borg@lir.gu.se

Skrivutveckling i olika ämnen

Språk och skrivande är väsentligt för kunskapsutveckling och bedömning i samtliga skolämnen. Ann-Christin Randahl forskar om språkliga perspektiv på lärande och om elevers skrivande i olika skolämnen som till exempel svenska och fysik. Hon bedriver också forskning om lärare på sociala medier och ämnesdidaktisk skolutveckling.
Ann-Christin Randahl, lektor i didaktik, e-post: ann-christin.randahl@svenska.gu.se

Läslust och historiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur

Olle Widhe forskar om barn-och ungdomslitteraturens historia med fokus på två skilda men ändå nära sammanhängande områden: barnlitteraturens historia och litteraturens roll i skolans svenskämne. I sin forskning har han särskilt fokuserat på relationen mellan samhällets syn på barn och den föränderliga synen på barnbokens pedagogiska uppgift.
Hans litteraturdidaktiska forskning har i huvudsak behandlat frågor som rör motivation och läslust, högläsning och kollektivt meningsskapande, samt gestaltande arbetssätt och förståelsen av litterära personer.

Olle Widhe, professor i litteraturvetenskap med didaktik, e-post: olle.widhe@lir.gu.se

 Studiero, konflikter och mobbning

Bild
Foto: Mikael Damkier/Mostphotos

Kränkningar, hot och våld i skolan

Skolan är en plats där unga tillbringar en stor del av sin tid och skolan är också en av de vanligaste platserna där unga riskerar att bli utsatta för brott. Hur olika former av utsatthet påverkar elevers skolvardag samt vilket stöd de får från skolan och klasskamrater varierar mellan skolor. Ylva Odenbring är bland annat författare till boken Hot och våld i skolvardagen. Att förstå och hjälpa utsatta elever, som är utgiven på Natur och Kultur.
Läs ett forskarporträtt på Ylva Odenbring.

Ylva Odenbring, professor i pedagogik, telefon: 076–618 28 40, e-post: ylva.odenbring@gu.se

Lärares arbete med konflikter i skolan

Konflikter utgör en central plats i lärarens dagliga arbete. Konflikter uppstår mellan olika aktörer, av olika anledningar och i olika sammanhang. Ilse Hakvoort har under lång tid forskat om hur lärare uppfattar och hanterar alla sorters konflikter, från potentiella konflikter till fullskaliga bråk. Hon undersöker hur konflikter kan underlätta utveckling, lärande och förändringsprocesser. Hon har bland annat skrivit boken Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus (Gleerups 2019). Från 1 januari 2022 har hon (tillsammans med en kollega) påbörjat ett treårigt forskningsprojekt om eskalerade konflikter, hot och våld mot lärare.
Ilse Hakvoort, docent i pedagogik, telefon 031–786 24 85, e-post ilse.hakvoort@ped.gu.se

Hur hanterar skolpersonal trakasserier, hot och våld?

Enligt de uppskattningar som har gjorts har våldet i skolan inte ökat. Däremot har antalet polisanmälningar gått upp. I forskningsprojektet Brottsplats skolan har skolforskare undersökt vilka reella möjligheter skolpersonal har att ingripa när det sker brottsliga handlingar på skolan, hur skolpersonal agerar och varför personal på vissa skolor väljer att polisanmäla medan man på andra inte gör.
Johannes Lunneblad, professor i pedagogik, telefon: 031–786 2058, e-post: johannes.lunneblad@ped.gu.se

I Göteborgs universitets bildbank finns porträtt på Johannes Lunneblad.

Studiero i klassrummet

Annika Lilja forskar om relationen mellan lärare och elever. Hon har bland annat varit med och tagit fram forskningsöversikten Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap (Skolforskningsinstitutet 2021). I den sammanfattas nationell och internationell om hur lärare kan främja studiero genom att dels arbeta förebyggande, dels hantera situationer som uppstår i stunden.
Annika Lilja, docent i pedagogiskt arbete, telefon: 031-786 24 33, e-post: annika.lilja@ped.gu.se

Utbildning för hållbar utveckling

Bild
Foto: Mostphotos/Piotr Adamowicz

Utbildning för hållbar utveckling och global ojämlikhet

Beniamin Knutssons forskning handlar om makt, utbildning och hållbar utveckling. Han studerar bland annat ojämlikhet, differentiering och avpolitisering i utbildning för hållbar utveckling. Beniamin Knutsson leder för närvarande ett forskningsprojekt som undersöker hur människor i olika socioekonomiska kontexter, världen över, utbildas för hållbar utveckling, samt vilka skilda föreställningar om ”gröna” kunskaper och hållbara livsstilar som dessa utbildningsinsatser skapar.
Beniamin Knutsson, docent i ämnesdidaktik, telefon: 031–786 2427, e-post: beniamin.knutsson@ped.gu.se

Digital teknik i utbildning för hållbar utveckling och kunskap om havet

Geraldine Fauville forskar om hur digital teknik kan användas i undervisning om hållbar utveckling och särskilt i undervisning om havet och dess betydelse för klimatet och globala miljöfrågor. Hon är utbildad marinbiolog och doktorerade 2018 med en avhandling, Digital technologies as support for learning about the marine environment, om hur digital teknik stöttar elevers lärande om havet.
Geraldine Fauville har också lett flera forskningsprojekt om hur vi påverkas av digital möten.

Geraldine Fauville, biträdande universitetslektor i pedagogik, telefon: 070 – 710 46 02, e-post: geraldine.fauville@gu.se 

Undervisning om biologisk mångfald

Dawn Sanders forskning handlar om vår ökade "växtblindhet", det vill säga hur vår okunskap om växter leder till oförståelse för miljö- och klimatfrågor, och hur undervisning i biologisk mångfald kan öka vår förståelse. Särskilt har hon forskat om botaniska trädgårdars och skolträdgårdars roll i undervisning. Hon är en av författarna till boken Beyond Plant Blindness. Seeing the Importance of Plants for a Sustainable World.
Dawn Sanders är utbildad i konst och ekologi och har ett tvärvetenskapligt förhållningssätt till sin forskning.
Dawn Sanders, docent i ämnesdidaktik med inriktning mot biologi, e-post: dawn.sanders@gu.se

Utomhuspedagogik och estetiska läroprocesser

Margaretha Häggström forskar om hur utomhuspedagogik och andra holistiska undervisningsmetoder, samt estetiska läroprocesser kan bidra till kunskap om miljö och hållbar utveckling. Hennes avhandling från 2020, Estetiska erfarenheter i naturmöten, undersökte hur upplevelser av skog och växtlighet användes i undervisning. Hon ingår för närvarande i ett ERASMUS-projekt som undersöker hur hållbar utveckling och resiliens kan implementeras i grundskolans undervisning för F-6, och följer också ett projekt om implementering av utbildning för hållbar utveckling initierat av VG-regionen.
Margaretha Häggström, universitetslektor i ämnesdidaktik, e-post: margareta.haggstrom@gu.se

Synen på djur i utbildning och hållbar utveckling

Helena Pedersen forskar om hur djur, och framför allt relationen mellan människa och djur och dess betydelse för hållbar utveckling, hanteras i utbildningssystemet. Just nu har hon ett forskningsprojekt om hundar i skolan. Hon är också projektledare för Göteborgs universitets nätverk för kritiska djurstudier i antropocen och har bland annat skrivit boken Schizoanalysis and Animal Science Education (Bloomsbury Academic 2019).
Helena Pedersen, docent i pedagogik, telefon: 0730-85 17 61, e-post: helena.pedersen@gu.se

Hållbar utveckling i förskolan

Enligt läroplanen ska förskolan lägga grunden till ett växande intresse och ansvar för hållbar utveckling. Ingrid Pramling Samuelsson kan svara på frågor om hållbar utveckling i förskolan. Hon har forskat om barns lärande och förskolan i mer än 30 år, nyligen skrivit boken Förskolans arbete med hållbarhet (Studentlitteratur 2021) och är en av forskningsledarna i forsknings- och utvecklingsprogrammet Hållbar förskola där nio huvudmän och drygt 300 förskollärare ingår.
Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, telefon: 0705–684092, e-post: ingrid.pramling@ped.gu.se

Utopi, dystopi och framtiden i klassrummet

Camilla Brudin Borg är litteraturvetare och lärarutbildare som forskar och undervisar om ämnen med inriktning på framtid i litterära genrer som science fiction, utopi, dystopi och klimatfiktion (cli-fi) där teman som antropocen, hållbarhet, klimat- och miljöfrågor och klimatkatastrofer är vanliga, men också visioner om ett föreställt bättre liv och vägar till en samhällsomställning. Hon driver medborgarforskningsprojektet Utopian stories som engagerar elever att samla in berättelser om en hållbar framtid.
Camilla Brudin Borg, universitetslektor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 5434, e-post: camilla.brudin.borg@lir.gu.se

Ekologisk läskunnighet, naturkontakt och utomhuspedagogik

Ebba Lisberg Jensen är humanekolog och forskar kring betydelsen av kunskap om naturen för att skapa ett hållbart samhälle. Hennes nuvarande forskning inriktar sig på ekologisk läskunnighet, som dels handlar om att känna igen och namnge arter av växter och djur, men också om insikter i hur ekosystemet fungerar och hur människan är beroende av naturen på kort och lång sikt. Hur kan biologiundervisning och annan utomhuspedagogik bidra till naturkontakt och ökad systemförståelse? Tidigare har hon arbetat med frågor om biologisk mångfald i skogsbruket, om slutförvaring av kärnbränsle, om friluftsliv och etnicitet, och om ekosystemtjänster i staden.
Ebba Lisberg Jensen, docent i humanekologi, telefon: 031 – 786 22 32, e-post: ebba.lisberg.jensen@gu.se