Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Bild på Alli Klapp bakom två dataskärmar.
Alli Klapp använder ofta stora databaser i sin forskning.
Foto: Nicke Johansson
Länkstig

Betygsforskaren som syns i samhällsdebatten

Publicerad

Alli Klapp forskar om en av de främsta stridsfrågorna i skoldebatten: Betyg. Hon själv vill dock inte ta ställning för eller emot. Istället efterlyser hon en mer nyanserad diskussion.

Bild
Porträtt på Alli Klapp.
Alli Klapp.
Foto: Nicke Johansson

– Diskussionen om betyg är väldigt ideologiskt laddad. Ofta är man antingen för eller emot. Men för mig är den frågan ointressant. Jag är varken för eller emot. Däremot är jag intresserad av betygens effekter. Forskningen visar att betygen är bra för vissa saker, men sämre för andra, säger Alli Klapp.

Det var när Alli Klapp jobbade som lärare i svenska och engelska på skolor i stadsdelen Rosengård i Malmö som viljan att bli forskare väcktes. Där såg hon segregationens effekter på nära håll och ville förstå hur systemet fungerade.

Skolsystemet påverkar individens möjligheter

– Jag tycker det är intressant att förstå hur ett visst skolsystem påverkar individens möjligheter att utveckla och lära sig. Alla barn är olika och har olika förutsättningar att lära sig saker. För mig har den svenska skolans kompensatoriska roll, det vill säga att man utgår från varje elevs förutsättningar och ger alla möjligheter att utvecklas, alltid varit viktig.

Det var dock långt ifrån självklart att Alli Klapp skulle bli ”betygsforskare”.

– Det är inte så att jag tycker att betyg i sig är särskilt upphetsande. Men bedömningsområdet är stort. Det är väldigt förknippat med undervisning, kvalitet på undervisning och lärarens syn på kunskap, säger Alli Klapp och fortsätter:

– Bedömning har inte varit inte heller något centralt inslag på lärarutbildningen innan den nya lärarutbildningen kom 2011. Detta gör att det är många verksamma lärare som inte har fått någon egentlig utbildning i bedömning och betygssättning och därför kan man tänka att det finns brister och skillnader i bedömning.

Vad betygen egentligen mäter

I sin avhandling undersökte Alli Klapp ifall betygen mäter det som de ska mäta, det vill säga elevernas ämneskunskaper och färdigheter, eller om andra faktorer också spelar in vid betygssättning. Hon utgick från de två stora databaserna UGU och GOLD som finns vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik och kunde dels konstatera att elevernas betyg inte överensstämde med deras resultat på prov och dels visa att elevens intresse, motivation och stöd hemifrån hade en positiv effekt på betygen.

– Det visar att det är svårt för lärare att dra en gräns mellan ämneskunskaper och elevernas personlighet. Å andra sidan, när man tittar på hur det har gått för eleverna senare i livet kan man se att betygen ändå fungerar relativt väl som urvalssystem. De här andra egenskaperna kanske krävs för att man ska klara av att läsa på högskola.

Efter avhandlingen har Alli Klapp fortsatt att undersöka olika aspekter av bedömning och betyg. Dessutom har hon deltagit i internationell forskning inom området ”utbildningsekonomi” där man använder både ekonomiska och pedagogiska teorier för att studera vilken effekt olika insatser i skolan får. Tillsammans med Henry Levin, professor vid Columbia University i New York, har hon kunnat visa att om skolan tränar eleverna i att kontrollera destruktiva beteende får det långsiktiga positiva effekter i form av mindre kriminalitet, lägre droganvändning och färre skolavhopp.

– Det visar att tidiga insatser gör att elever får bättre möjligheter i vuxenlivet, och att samhället samtidigt kan spara in pengar. Vi borde alltså satsa mer på tidiga insatser istället för att vänta tills barnen är i tonåren.

Bild
Alli Klapp plockar fram en bok ur bokhyllan.
Alli Klapp arbetar med mycket med statistik.
Foto: Nicke Johansson

Betygens effekter

I sin forskning om bedömning och betyg har Alli Klapp bland annat studerat effekter av betyg, hur betyg påverkar eleverna och betydelsen av personliga egenskaper som uthållighet, självdisciplin och självförtroendes betydelse för att man ska lyckas i skolan.

– Bedömningar och betyg har stor inverkan på undervisningen. När man för in betyg är risken stor att de hamnar i fokus istället för lärandet.

Betygen påverkar också olika elever på olika sätt. Medan det inte finns vetenskapliga belägg för att högpresterande påverkas vare sig negativt eller positivt av betyg, påverkas lågpresterande elever negativt.

– Lågpresterande elever påverkas negativt i sitt fortsatta lärande. De får en negativ betygsutveckling.

Forskare har ansvar att delta i samhällsdebatten

I den politiska diskussionen om att införa betyg i lägre årskurser hävdas ofta att betygen å ena sidan tydligt visar var eleven står kunskapsmässigt och å andra sidan motiverar eleven att plugga mer. Men inget av argumenten har alltså stöd i forskningen. Betygen mäter mer än faktiska kunskaper, och det finns inte heller någon enkel koppling mellan betyg och motivation.

– Vissa elever riskerar att ge upp, andra får en drivkraft. Men det finns inte stöd i forskningen att betygen generellt sett är bra för motivationen, säger Alli Klapp.

– Jag hade önskat att politiker var mer inlästa på forskningsresultat. Jag tror att de vill skapa ett så bra skolsystem som möjligt, men vägen dit styrs väldigt mycket av ideologi och tradition. Till exempel tror man att det är bestraffningar och belöningar som motiverar människor. Men vi att motivation är mycket mer komplext än så.

Trots politikers ovilja att ta till sig forskningsresultat tänker Alli Klapp dock inte vara tyst.

– Vi forskare har ett jättestort ansvar att sprida våra resultat. Det hade inte varit meningsfullt att sitta på kontoret och genomföra studier, om jag inte hade kommit ut och diskuterat resultaten med lärare, rektorer, politiker och andra som är intresserade.

Bild
none
Foto: Nicke Johansson
Alli Klapp

Akademisk titel: Docent i pedagogik.
Forskningsintressen: Bedömning och betyg.
Avhandling: Grades and grade assignment: effects of student and school characteristics (Göteborgs universitet 2008).
Utgivna böcker: Bedömning, betyg och lärande (Studentlitteratur 2015) och Utbildningsekonomi: om lärandets värde (samförfattad med Henry Levin och Samuel Abrams, Natur och Kultur 2017).
Drömprojekt: ”Jag har precis dragit igång det! Det är ett projekt som ska undersöka betydelsen av elevernas syn sig själva, sina ämneskompetens och personliga egenskaper och hur det påverkar deras väg inom utbildningssystemet. Jag tror det kommer att bidra till forskning både nationell och internationellt.”.