Göteborgs universitet
Bild
Forskare på en konferens
Foto: Ragnhild Larsson

Forskare om sin forskning

Här kan du läsa artiklar där våra forskare berättar om sin forskning, bland annat i tidningen "Äldre i Centrum".

Bättre äldreomsorg när indiska och svenska forskare samarbetar

Med Anindo Bhattacharjee

Anindo Bhattacharjee forskar på chefskap och ledarskap inom äldreomsorgen i Indien och Sverige. - Jag vill ta redan på hur vi kan utveckla en bättre äldreomsorg för alla inblandad egenom att skapa goda ledarskapsstrukturer och ett gott ledarskap

Läs mer i Äldre i Centrum nr 4/2021

Unik befolkningsstudie fyller 50

med Ingmar Skoog

I år är det 50 år sedan den unika populationsstudien H70 startade.
H70 har bidragit till att förändra synen på äldre, menar AgeCaps föreståndare Ingmar Skoog.
– Våra studier har visat att äldre personer har viktiga erfarenheter och mycket att bidra med. Och att det inte innebär att befinna sig i dödens väntrum, att åldras.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 3/2021


Såsom i en särskilt boende-bubbla

med Qarin Lood, Maria Haak och Synneve Dahlin Ivanoff

En studie med sköra äldre personer på särskilt boende under coronapandemin ger en unik inblick i hur pandemin har påverkat dem och blir ett första steg mot en inkluderande postpandemisk äldreomsorg.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 2/2021

Språktester kan visa tidiga tecken på demenssjukdomar

Med Dimitrios Kokkinakis

Dimitrios Kokkinakis, docent i språkteknologi - som forskar om utveckling av språkteknologiska metoder och verktyg för att kunna identifiera tidiga och subtila tecken på kognitiv nedsättning i skrift- och talspråk samt ögonrörelser.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 2/2021

Hinder för äldreomsorg till ekonomiskt utsatta

Med Hanna Mac Innes

Hanna MacInnes får Carin Mannheimers pris 2020, för sin forskning om biståndshandläggares erfarenhet av möten med äldre som lever under knappa ekonomiska förhållanden och hur det påverkar handläggningen.
– Det verkar finnas mekanismer som gör att de fattigaste som ofta också är de sjukaste, inte är de som har mest omsorg, säger Hanna MacInnes, doktorand på institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 1/2021

Möjligheter och dilemman i forskning med sköra äldre

Med Qarin Lood och Synneve Dahlin-Ivanoff

Det behövs fler som söker svar på hur forskning med och för sköra äldre personer ska bli meningsfull för såväl det vetenskapliga samhället som samhället i stort.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 1/2021

Artificiell intelligens kan hjälpa äldre att fatta beslut

Med Matilda Arvidsson

Vi har alla våra individuella preferenser utifrån vilka vi gör våra val: allt ifrån vilken tidning - till vilken typ av medicinsk vårt vi vill söka och genomgå, samt vilken eftervård eller hemtjänst vi sedan vill välja. Flera av dessa val kräver en viss kapacitet av oss: en viss förmåga att fatta beslut. Hur skulle det vara om vi kunde använda oss av artificiell intelligens för att förlänga den kapacitet vi har att fatta egna beslut - och vad skulle det innebära rent rättsligt?

Läs mer i Äldre i Centrum nr 4/2020

Depression hos äldre kan kopplas till genusuttryck

Med Therese Rydberg Sterner

Depression har minskat över tid hos äldre kvinnor, men förekomsten är fortfarande nästan dubbelt så hög som hos äldre män. Skillnaden mellan män och kvinnor verkar vara kopplas till både biologiskt kön och genuttryck. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet som undersökt förekomsten av depression hos 70-åringar.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 3/2020

Ett hållbart pensionssystem för individen och samhället

Med Stefanie König

Med min forskning vill jag bidra till ett finansiellt hållbart pensionssystem och samtidigt minska de sociala orättvisorna på individnivå.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 2/2020

Suicidprevention hos äldre - ett eftersatt forskningsområde

Med Margda Waern

I Sverige, liksom i många delar av världen, ses höga suicidtal hos äldre, särskilt män. Forskning kring suicidprevention för denna åldersgrupp är dock eftersatt. Samhällets attityder kan vara en delförklaring: Om man tror att det är "normalt" att en äldre person blir deprimerad och tappar livsgnistan efterfrågas inte forskning kring fenomenet.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 2/2020

Vikten av god riskkommunikation

Med Gabriella Sandstig

Med fokus på äldre som särskilt utsatta och sårbara ska Gabriella Sandstig studera hur stereotyper påverkar tilltron till den egna förmågan att hantera en kris.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 1/2020

Medierna skapar stereotypa bilder av äldre

Med Maria Edström

Maria Edström, docent i journalistik, medier och kommunikation, (JMG) vid Göteborg universitet. Forskar om genus, yttrandefrihet och hur äldre framställs i medierna. Hon undersöker också journalisters äldrekompetens. Ingår i gruppen AGEDEM.

Läs mer här

Cellerna kan vrida åldersklockan tillbaka

Med Thomas Nyström

Thomas Nyström, professor inom mikrobiologi. Forskar kring hur celler skyddar sig mot faktorer som ger upphov till demens och neurologiska sjukdomar och varför dessa skyddsmekanismer fallerar när celler blir äldre. Leder gruppen Proteiners kvalitetskontroll och cellulärt åldrande.

Läs mer här

Väl värt mödan att delta i befolkningsstudien H70

Med Synneve Dahlin-Ivanoff

Trots de tidskrävande och ibland utmanade undersökningarna är det värt mödan. Det tycker deltagarna i den stora befolkningsstudien H70, där psykiska, fysiska och sociala åldrandet undersöks hos personer som är 70 år och äldre, i en ny studie från AgeCap.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 4/2019

Åldrandet på molekylär nivå

Med Thomas Nyström

Thomas Nyström forskar om hur celler skyddar sig mot faktorer som kan ge upphov till demensoch neurologiska sjukdomar och varför dessa skyddsmekanismer fallerar när cellerna blir äldre.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 3/2019

AgeCap anordnar forskningskonferens om äldre och åldrande

Med internationella forskare

Under fyra dagar i maj 2019 arrangerade AgeCap en forskningskonferens om åldrande och åldrande med över 1600 deltagare från 64 länder. Temat var kapabilitet under åldrandet och världsledande forskare inom området föreläste.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 3/2019

Ingen ska behöva slitas ut av sitt arbete

Med Kristina Gyllensten

Ingen ska behöva slitas ut av sitt arbete. Därför är det viktigt att ta reda på vilka faktorer i arbetsmiljön vi kan påverka och som kan skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv upp i åldrarna. Kristina Gyllensten, psykolog och forskare på arbets- och miljömedicin – forskar om återhämtning från arbetet, ett hållbart arbetsliv och systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 2/2019

Finns det ett politisk liv efter 65?

Med Maria Solevid

Politiskt deltagande – att rösta eller att göra sin röst hörd genom att till exempel kontakta politiker, skriva under namninsamlingar eller arbeta i organisationer – är grundläggande för att en demokrati ska fungera. Att det politiska deltagandet är högt och relativt jämnt spritt mellan olika befolkningsgrupper är också viktigt för att uppnå politisk jämlikhet.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 1/2019

Gerontologi­ generalen som gick i pension

Med Boo Johansson

År 1950 höll International association for gerontology & geriatrics, iagg, sitt första världsmöte i belgiska Liège med 114 deltagare. Nästan 70 år senare, med över 1 200 anmälda forskare och knappa två månader kvar till organisationens stora europeiska konferens i Göteborg i maj är det förståeligt att konferensgeneralen, professorn och psykologiforskaren Boo Johansson har en del att stå i ”stort och smått och ibland lite mer arbete än man skulle vilja”, faktiskt så mycket att han inte ens hunnit anmäla sig själv till konferensen. 

Läs mer i Äldre i Centrum nr 1/2019

Depression tillhör inte det normala åldrandet

Med Margda Waern

Margda Waern vill ta reda på hur vi kan minska det höga antalet självmord och depressioner bland äldre personer. Att äta bra och röra på sig är viktigt för att leva länge, men allra viktigast är relationerna. – Man behöver inte bli deprimerad bara för att man blir gammal, säger Margda Waern, professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi och överläkare i psykiatri på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 4/2018

Nya modeller för att organisera äldreomsorgen

Med Lotta Dellve

Vi blir allt fler äldre och allt fler har behov av vård och omsorg i hemmet. Äldreomsorg och hemsjukvård är i ständig utveckling av lednings- och styrningspraktiker som syftar till att optimera resurser.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 3/2018

Äldre kvinnor osynligast i mediebruset

Med Maria Edström

I flödet av mediebilder är äldre personer nästan helt osynliga. Äldre kvinnor är dessutom mer osynliggjorda än äldre män. Därför riskerar medierna att bidra till könsmärkt ålderism.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 2/2018

Rätten till särskilt boende

Med Therese Bäckman

En del äldre uttrycker en önskan om att när ”tiden är rätt” få flytta till ett särskilt boende. Många har en förhoppning om att få känna sig trygga och omhändertagna. 1 kap. 2 § regeringsformen (1974:152) ger uttryck för vad som brukar kallas sociala rättigheter och av bestämmelsen framgår bland annat att det allmänna ska trygga rätten till bostad samt verka för social omsorg och trygghet och goda förutsättningar för hälsa.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 1/2018 

Demografiska förändringar förr och nu - oroande, utmanande eller ny möjlighet?

Med Ulrika Lagerlöf Nilsson

I dagens samhälle finns en föreställning om att den tid vi lever i nu är alldeles unik. Å ena sidan är det förvisso sant. Å andra sidan är vår tid och vårt samhälle präglat av föreställningar och idéer som inte verkar vara helt nya. De har funnits förut, men har kanske uttryckts på ett annat sätt. Det finns också en tanke idag, om att så som det är nu ska det också förbli. Men i alla tider har alla samhällen varit föränderliga – det är egentligen det enda som vi säkert kan veta. Och därmed förändras också vårt framtida samhälle. Hur förändringarna har bemötts och hanterats har dock skiftat i tid och rum.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 4/2017

Språkliga symtom och tidig kognitiv funktionsnedsättning

Med Dimitrios Kokkinakis & Kristina Lundholm Fors

Syftet med vår studie är att ta fram ny kunskap om subtila språkliga symtom som kan föregå demensutveckling, och hur de kan kännas igen i spontan talinteraktion. Studien ingår i det utökade AgeCap-centret och är finansierad med medel från Göteborgs universitet. Vi vill utvinna och analysera olika språkparametrar från retrospektiva data och bidra med ny kunskap om vilka språkliga drag som kan användas för att förutsäga vilka individer som befinner sig i riskzonen för att utveckla demens.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 3/2017 

Att blomstra trots sjukdom och funktionsnedsättning
 - en studie om resiliens bland de allra äldsta

med Hanna Falk & Kristin Falk

Inom en snar framtid kommer det att finnas fler personer äldre än 60 år än det finns yngre än 15 år. Dessa förskjutningar i åldersstrukturen ses i alla högindustrialiserade ekonomier och i de flesta utvecklingsländer. Vi ser idag att världens befolkning åldras och att takten i den demografiska förändringen varierar. I Sverige har hälsoutvecklingen under det senaste århundradet varit god, vilket bland annat visat sig genom en kraftigt ökad medellivslängd och allt fler friska levnadsår. Men i takt med stigande ålder, avtar successivt den enskildes reservkapacitet och funktionsförmågan reduceras på grund av att olika hälsoproblem uppstår.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 2/2017

Agedem - en ny forskargrupp om jämlikhet, demokrati och medier

Med Maria Edström & Eva-Maria Svensson

Demokrati och in ytande är viktiga forskningsområden inom Göteborgs universitet. I det nya utvidgade AgeCap, centrum för åldrande och hälsa, ingår en grupp samhällsvetare och jurister som ska undersöka såväl mediebilder, digitala klyftor som självbestämmande i lagens mening, äldres möjligheter att påverka och utmaningar för välfärdssystemet.Akronymen Agedem står för Ageing, Democracy, Equality & Media och samlar några av AgeCaps nya forskare engagerade i flera av de teman som ingår i AgeCaps multidisciplinära forskning. Här listar vi några av de frågeställningar och områden vi börjat arbeta med, tack vare Göteborgs universitets satsning på forskning om globala utmaningar (UGOT Challenges).

Läs hela artikeln i Äldre i Centrum nr 1/2017 

Neurokemiska analyser för att studera åldrande och kapabilitet - går det?

Med Kina Höglund

I vår grupp bedrivs forskning som syftar till att identifiera s.k. biomarkörer för sjukdomar i hjärnan, som t.ex. olika former av kognitiva sjukdomar, Parkinsons sjukdom eller multipel skleros. Många av dessa sjukdomar är starkt åldersrelaterade och med en åldrande befolkning finns ett stort behov av en fungerande behandling. Biomarkörer för att ställa diagnos och identifiera patienter som kommer att utveckla sjukdomen i en snabbare takt än andra tros vara en mycket viktig faktor för att lyckas. Men det finns också en möjlighet att vi genom att studera ett friskt åldrande kan lära oss ännu mer om dessa sjukdomar och den här artikeln försöker belysa det arbete vi gör inom AgeCap där åldrande och kapabilitet står i fokus.

AgeCap i Äldre i Centrum nr 4/2016.

Organisatorisk kapabilitet för fördröjd pensionering

Med Ewa Wikström, LEXLIV

Allt fler äldre i Sverige har lett till behov av ett förlängt arbetsliv och senare pensionering. Vilka förändringar behöver göras hos arbetsgivare och på arbetsplatser för att kunna möta behovet? Det ska forskare från Företagsekonomiska institutionen och Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet studera i ett projekt som beviljats anslag från forskningsrådet Forte.

AgeCap i Äldre i Centrum nr 3/2016

Att fatta beslut om vård och omsorg: nya utmaningar för de äldre och äldreomsorgen

Ett samarbetsprojekt inom AgeCap

Vård och omsorg för äldre utgör en betydande del av de svenska välfärdstjänsterna. Under de senaste åren har dock äldreomsorgen genomgått stora förändringar som berör många äldre personer, vilka dessutom kan befinna sig i utsatta och sårbara situationer. I projektet Deciage undersöker vi de olika val som äldre personer numera förväntas göra gällande sin egen service, vård och omsorg samt hur dessa kan påverka deras välmående och känsla av kontroll över sin situation. Projektet är ett samarbete mellan socialt arbete och psykologi, vilket innebär att forskningsansatsen är bred. Projektets datainsamling görs dels genom intervjuer med personal och äldre i kommunernas äldreomsorg och dels, genom insamlande av registerdata samt i experimentella studier med fokus på möjligheterna till att fatta beslut. 

AgeCap i Äldre i Centrum nr 2/2016

UGOT Challenge – nya tillskottet i ett utökat agecap

med Ingmar Skoog, föreståndare AgeCap & forskargruppsledare EPINEP

"Hur skall vi förbättra äldre personers kapabilitet i en åldrande värld?"

AgeCap i Äldre i Centrum nr 1/2016

Deltagarmedverkan – en utmaning i komplexa interventionsprojekt

Med Synneve Dahlin-Ivanoff 

Att bedriva forskning, där hälsofrämjande insatser skall utvärderas i syfte att erhålla vetenskapligt hållbar kunskap kring dess eventuella effekter, innebär flera utmaningar. Vi vill i denna presentation förutom utmaningarna också lyfta fram de erfarenheter av de möjligheter en deltagarorienterad ansats innebär i det komplexa sammanhang som kännetecknar såväl forskning som hälsosjukvård och äldreomsorg.

AgeCap i Äldre i Centrum nr 4/2015 

Hur forskar man på kapabilitet?

Kapabilitet är individens förmåga att utföra handlingar för att nå mål som hen har anledning att värdesätta. Det övergripande syftet med AgeCap är att förstå kapabilitet under åldrandet och hos äldre personer. Men hur forskar man då på kapabilitet? Centrets forskargruppsledare ger svar utifrån sina egna områden. 

AgeCap i Äldre i Centrum nr 3/2015

AgeCap för ett gott och värdefullt åldrande

AgeCap – centrum för åldrande och hälsa är en Fortefinansierad centrumbildning vid Göteborgs universitet som startade år 2014 för att studera kapabilitet under åldrandet

AgeCap i Äldre i Centrum nr 2/2015