Göteborgs universitet
Bild
Carin Mannheimer
Genom en generös donation till AgeCap har det blivit möjligt för juniora forskare inom AgeCap att söka bidrag för sin forskning från forskningsfonden för Carin Mannheimers Minne.
Foto: Johan Wingborg
Länkstig

Carin Mannheimers minnesfond

Genom en generös donation till AgeCap startade 2016 forskningsfonden för Carin Mannheimers Minne där juniora forskare inom AgeCap kan söka bidrag för sin forskning. Priset på 50 000 kronor och hedersomnämnanden på 10 000 kr delas ut en gång om året och ges till alla typer av forskning inom åldrande och äldre. Under 2022 upprättades även Carin Mannheimers pris för god idéer inom äldrevård- och omsorg.

Pristagare

Carin Mannheimers pris för goda idéer inom äldrevård- och omsorg 2022

Priset på 60.000 kr gick till Strandgårdens äldreboende på västra Orust. för deras sätt att uppgradera undersköterskeyrket, den goda kvalitetssäkringen och det stora fokuset på relationen mellan hyresgäster.

Carin Mannheimers pris till juniora forskare

2022

  • Helena Cleeve, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, får priset för projektet: Konsten att arbeta på ett särskilt boende för personer med demenssjukdomar – teckning som metod för kollegial reflektion kring etiska dilemman.
    Isabelle Hansson, Psykologiska institutionen, får priset för projektet: Hur fungerar det att åldras i en stad när värmeböljor blir allt vanligare? 
    Lotta Agholme,  Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, får ett hedersomnämnande för projektet:Synapsförstörelse som en diagnostisk markör vid Alzheimers sjukdom 
     
  • 2021
    Sara Hed, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, får priset för projektet: Livskämpar 70 + att utveckla en korttidsterapi som är specialanpassad för äldre kvinnor och män med suicidproblematik
    Peter Dahlgren, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation får ett hedersomnämnande för projektet: Vis eller vimsig? Bilden av äldre i nyhetsmedierna under pandemin
    Jing Wu, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, får ett hedersomnämnande för projektet: När ålderism på arbetsplatsen möter digitalisering: En undersökande studie om produktivitet och kapabilitet av äldre anställda i privata sektorn utifrån arbetstagare-, arbetsgivare och HR specialisters perspektiv
    Meera Srikrishna, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, får ett hedersomnämnande för projektet: Assessing the diagnostic usability of computed tomography derived atrophy measures in neurodegenerative disorders
  • 2020
    Fredrik Öhman
    , Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, får priset för projektet: Förbättrad identifiering av demenssjukdom med ”appar” – framtidens minnesdiagnostik.
    Hanna Mac Innes, på institutionen för socialt arbete får priset för sin forskning om biståndshandläggares erfarenheter av att möta äldre som lever under knappa ekonomiska förhållanden och vilken betydelse det får i själva biståndshandläggningen.
    Lovisa Broström, Institutionen för socialt arbete, får ett hedersomnämnande för projektet: De äldres arbetsliv och ekonomi i ett historiskt perspektiv
    Isabelle Andersson Hammar, på Institutionen för hälsa och rehabilitering får ett hedersomnämnande för projektet: Att få bestämma över sitt liv – en utopi för sköra äldre personer med nedsatt kognition?
  • 2019
    Pär Bjälkebring, Psykologiska institutionen, får priset för att undersöka om man behöver vara ett matematiskt geni för att inte bli fattigpensionär.
    Satsuki Murofushi, Institutionen för socialt arbete får ett hedersomnämnande för sin forskning om konsekvenserna av betald anhörigvård för äldre hjälpbehövande och betalda anhörigvårdare.
  • 2018
    Gabriella Sandstig, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, får priset för att undersöka hur och vad som är mest effektivt när det gäller riskkommunikation till 65-åringar och äldre.
  • 2017
    Therese Bäckman, Juridiska institutionen får priset för sin studie om hur rättstillämpningen för beslut av särskilt boende för äldre fungerar jämfört med hur socialtjänstlagen är formulerad, det vill säga hur det bör vara jämfört med hur det faktiskt är.
    Hanna Mac Innes, Institutionen för socialt arbete, får ett hedersomnämnande och 10 000 kronor för sin forskning som handlar om tillgången till äldreomsorg är lika för alla och hur användningen av äldreomsorg påverkas av om du migrerat till Sverige tidigt eller sent i livet.
    Johan Skoog, Psykologiska institutionen får ett hedersomnämnande och 10 000 kronor för sin forskning om sömnstörning påverkar utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Framför allt undersöker han hur sömnen påverkar inlagringen av äggviteämnet amyloid i hjärnan, som spelar stor roll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom.
  • 2016
    Madeleine Mellqvist Fässberg, Sahlgrenska akademin, för studien Äldre har de högsta suicidtalen i Sverige och suicidförsök är vanligare bland kvinnor än bland män. 
    Angela Bångsbo, Institutionen för socialt arbete, prisas för studien Återinläggningar av äldre på sjukhus på grund av brister i vårdkedjan, vilket medför risker för patienten och stora kostnader för samhället.

 

Carin Mannheimer

Carin Mannheimer (1934-2014) var en känd regissör, författare och dramatiker från Göteborg. Hon var bland annat känd för TV-serier som Lära för livet (1977), Svenska hjärtan (1987), Solbacken (2003) och Sista minuten (2013).
Äldrevården och åldrande var ett tema i Carin Mannheimers senare produktioner, bland annat med föreställningen Sista dansen som spelades på Göteborgs stadsteater 2008 och Stockholms stadsteater 2009.

Pristagarna Madeleine Mellqvist Fässberg och Angela Bångsbo får Carin Mannheimers allra första pris till juniora forskare av Carin Mannheimers dotter Anna Mannheimer.
Pristagarna Madeleine Mellqvist Fässberg och Angela Bångsbo får Carin Mannheimers allra första pris till juniora forskare 2017, av Carin Mannheimers dotter Anna Mannheimer.