Göteborgs universitet
Bild
En vik med ett mindre pensionat i en slänt med tallar runt omkring
Furuhöjds pensionat på höjden i Tjärnöviken omkring 1940. Här grundades fältstationen 1963.
Foto: NN

Historik

1963 hölls den första kursen i marinbiologi på Tjärnö, i Furuhöjds pensionat – även kallat "Panget". Numera är Tjärnö marina laboratorium arbetsplats för närmare 70 personer, med forskning och undervisning i världsklass och med tusentals besökare från allmänhet och skola varje år.

I början av 1960-talet höll Göteborgs universitet sina marina fältkurser ombord på en gammal skuta som tuffade längs västkusten. Men inför sommaren 1963 hade båten brunnit och alternativet blev det nerlagda Pensionat Furuhöjd på Tjärnö. Området ansågs perfekt för marinbiologiska studier med den djupa Kosterfjorden strax utanför, och ortens yrkesfiskare hade god kännedom om var koraller, svampdjur och andra för Sverige exotiska havsdjur kunde hittas.

Tjärnö marinzoologiska station bildas

Efter ett par år ville Göteborgs universitet göra verksamheten mer permanent och staten köpte Pensionat Furuhöjd. Eftersom även Stockholms universitet sökte en plats för sina fältkurser bildades Tjärnö marinzoologiska station som en gemensam fältstation för de båda universiteten. Den unga kursassistenten Lars Afzelius blev föreståndare, och en räktrålare hyrdes in som stationsbåt med tre fiskarbröder från ön som besättning.

I en intervju från 1999 berättar Lars Afzelius om tiden på Pensionat Furuhöjd: "”Allt försigick i en och samma lokal. När det var dags att äta bar vi ut mikroskopen och sedan in med dem igen efteråt. Djur och växter som vi hämtat i havet lades i baljor i trädgården. Och på natten kom räven och åt upp djuren ...”

Från pensionat till forskningsstation

Under Lars Afzelius ledning växte stationen. Att läsa marinbiologi var populärt och studenterna blev allt fler. De primitiva förhållandena i pensionatet blev till slut ohållbara, och 1969 invigdes "Röda ladan" med föreläsningssal och kurslaboratorium. Det skulle dröja ytterligare tretton år innan "Röda förläggningen" stod klar; fram tills dess bodde studenterna i det gamla pensionatet, eller i någon av de enkla baracker som stod uppställda i slänten intill.

Lars Afzelius var skicklig på att hitta finansiering, och sakta men säkert byggdes stationen ut med restaurang och matsal, fartyg, verkstadsbyggnader, sjöbodar, akvariehall och hörsal.

Bild
Fyra personer ombord på en äldre fiskebåt.
Lars Afzelius (till vänster) ombord på Tjärnölaboratoriets dåvarande stationsbåt Virgo. Under Afzelius ledning byggdes fältstationen ut, och han lade grunden till dagens moderna forskningslaboratorium.

Fram till 1975 hade det varit mer eller mindre ”förbjudet” att forska på Tjärnölaboratoriet, eftersom stationen var avsedd enbart för undervisning. Men en grupp unga doktorander som ville jobba på Tjärnö året runt, lyckades ändra på detta. En av dem var Kerstin Johannesson, som så småningom kom att efterträda Lars Afzelius som stationschef.

Forskare och studenter från hela världen

Att tillåta forskning på Tjärnö visade sig vara mycket framgångsrikt. Idag är Tjärnö marina laboratorium en framgångsrik året-runt-arbetsplats inom marin forskning och lärande för närmare 70 personer. På stationen pågår ren grundforskning inom till exempel evolution och kemisk ekologi, men också mer tillämpade projekt såsom vattenbruk, samt restaurering av ålgräs och korallrev. Tjärnölaboratoriet är välkänt i hela världen och kan mäta sig med anrika forskningsstationer som Woods Hole i USA.

Många av forskarna har en internationell bakgrund, och några besöker Tjärnö under kortare eller längre perioder under sin karriär. Förutom Göteborgs universitet, så bokar också andra lärosäten från Sverige och övriga Europa återkommande in sig för kurser på stationen.

Bild
Röda byggnader vid vattnet. Båtar ligger förtöjda vid bryggan.
Tjärnölaboratoriet år 1973. Till höger ses Röda ladan med kurslabb och föreläsningssal. Mitt i bilden tronar Pensionat Furuhöjd. Dåvarande stationsbåten Virgo ligger förtöjd vid bryggan.

Betydelsen för närområdet

Kunskapen som finns hos medarbetare och forskare på Tjärnölaboratoriet har också haft stor betydelse för skötsel och förvaltning av havet i närområdet, till exempel vid bildandet av Kosterhavets nationalpark 2009, där stationen bidrog med både kännedom om närområdet, och att kartlägga livsmiljöer och arter.

Ett annat exempel gäller utvecklingen av ett mer hållbart räkfiske i Kosterfjorden. Medarbetare på Tjärnölaboratoriet och de lokala fiskarna inledde ett samarbete för att förbättra dialogen och förståelsen för varandra. Bland annat arrangerade man kurser där fiskarna kom till Tjärnö för att studera marinbiologi, och medarbetarna på Tjärnö i sin tur fick följa med ut på båtarna för att lära mer om fisket.

Så småningom ledde samarbetet fram till de regler som skyddar särskilt värdefulla bottenområden i Kosterfjorden.

En kvinna ligger på en klippstrand.
Kerstin Johannesson efterträdde Lars Afzelius som stationschef på Tjärnö. Hennes forskning om små strandsnäckor har fördjupat vår kunskap om evolution och lockat många världsledande kolleger till Tjärnö.
Foto: Bo Johannesson
hand med ögonkorall
På Tjärnö sker forskning på restaurering av ögonkorallen.
Foto: Anna-Lena Lundqvist
Strandsnäcka parning
Vivipar strandsnäcka (Littorina saxatilis) används inom evolutionsforskningen på Tjärnö.
Foto: Patrik Larsson

Allmänhet och skola

En del av Tjärnös verksamhet har alltid varit riktad mot allmänhet och skola. Lars Afzelius förstod redan på 1970-talet hur viktigt det var för universitetet att öppna sig mot samhället och han lade grunden för Tjärnös utåtriktade verksamhet med akvarier, skolbesök och populärvetenskapliga föreläsningar. Han bjöd också in politiker och myndigheter till olika samarbeten.

Arvet efter Lars Afzelius lever än idag på Tjärnö. Samarbetet med det lokala näringslivet och skolan är väl utvecklat och varje år guidas tusentals besökare av stationens informatörer och forskare på havs- och strandexkursioner i närområdet.

Skolklasser och lärare kommer från hela Sverige för att bekanta sig med havet och havets biologi.

Bild
Elever på båt undersöker alger.
Tjärnölaboratoriet har alltid hållit dörrarna öppna för dem som vill veta mer om havet. Här är elever från Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg som tittar närmare på alger och djur som hämtats upp från havsbottnen. Foto: Martin Larsvik
Foto: Martin Larsvik
Kerstin och politiker tittar på akvariet
Kerstin Johannesson tar emot besök från politiker i Tjärnö akvarium.
Foto: Martin Larsvik

Historiska årtal

  • 1963 hålls den första kursen i marinbiologi i Furuhöjds pensionat, även kallat "Panget".
  • 1965 bildas Tjärnö marinzoologiska station, att drivas gemensamt av Göteborgs och Stockholms universitet.
  • 1969 uppförs en första kursbyggnad med föreläsningssal och kurslaboratorier. Undervisningen flyttar från "Panget" men studenterna bor fortfarande där.
  • 1974 byter stationen namn till Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium.
  • 1982 görs en stor utbyggnad med förläggning, matsal, sjöbodar och tjänstebostad. Kungen inviger.
  • 1983 byts den gamla räktrålaren Virgo ut mot dagens forskningsfartyg Nereus.
  • 1985 byggs den första versionen av Tjärnö Akvarium och den utåtriktade verksamheten utvecklas.
  • 1995 rivs Pensionat Furuhöjd och Vita förläggningen med plats för 48 gäster byggs på dess plats.
  •  1996 utses Tjärnölaboratoriet till regionalt kunskapscentrum, ett s k Centre of Excellence med stöd från EU.
  • 1999 lämnar Lars Afzelius tjänsten som föreståndare. Han efterträds året därpå av Kerstin Johannesson.
  • 2004 blir Tjärnölaboratoriet en av de första enheterna vid Göteborgs universitet som miljöcertifieras enligt ISO 14001 och EMAS.
  • 2008 blir Tjärnölaboratoriet en enhet vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper. Stockholms universitet lämnar driften men fortsätter att hyra in sig.
  • 2018 övertar Institutionen för marina vetenskaper driften av stationen och följande år ändras namnet till Tjärnö marina laboratorium.
  • 2024 Marina Panova tar över som stationschef för Tjärnö marina laboratorium efter Kerstin Johannesson.
Foto av Furuhöjds pensionat där verksamheten startade 1963

Broschyr om Tjärnös 50-årsjubileum 2013

Tjärnö 50 år (1963-2013) (PDF)