Laurenz Thomsen undersöker hur människan påverkar sedimenten
Laurenz Thomsen är intresserad av hur den globala uppvärmningen påverkar havsbottarna. Med ett tvärvetenskapligt synsätt och fjärrstyrda robotar tar han sig an vår tids stora utmaningar. På fritiden ser han fram emot att lära sig mer om förnybar energi och energiåtervinning.
Vad ska du arbeta med här?
– Min forskning fokuserar på "antropocen marin sedimentologi". Målet är att skapa en arbetsgrupp som kan mäta förändringar i partikelflöden i havet som sker till följd av den globala uppvärmningen. Vi kommer att använda sofistikerade robotar, sensorer och storskalig laboratorieutrustning som överförts till Sverige för att studera partikelavsättning och sedimenttransport från grunda vatten till djuphavsmiljöer. Detta kommer i allt högre grad att påverkas av mänskliga aktiviteter.
– Jag kommer också att ägna mig åt kolcykeln, och söka samarbete med forskargrupper här i Göteborg för att inleda tvärvetenskaplig forskning i den riktningen. Eftersom universitetet erbjuder ett stort utbud av utmärkt infrastruktur tror jag att jag kan locka kollegor från Sverige, Europa och USA/Kanada att delta i sådana projekt. Min avsikt är också att inleda ett nära samarbete med rymdvetenskap/rymdindustri och med AI-experter för gemensamma projekt kring fjärranalys av havet.
– Jag är affilierad professor vid University of Washington (UW) i Seattle. Sedan 2013 är jag biträdande redaktör för den tvärvetenskapliga tidskriften Elementa – Science of the Anthropocene..
Vad gjorde du tidigare?
– De senaste tjugo åren har jag arbetat som professor i geovetenskap vid Jacobs University i Bremen. Där undervisade jag i oceanografi, geovetenskap och klimatförändringar, och ledde internationella sommarskolor. Under dessa år var jag mestadels aktiv som "soffoceanograf": Min forskargrupp studerade kontinentalranden utanför Vancouver Island med hjälp av undervattensrobotar som vi fjärrstyrde från Bremen, Barcelona och Victoria. Vi arbetade också med restaurering, övervakning och bevarandestrategier för djuphavet.
– Jag var även medlem i Senatskommissionen för oceanografi vid den tyska forskningsstiftelsen DFG. Kommissionen samordnar stiftelsens verksamhet inom havsforskning, och beslutar om fartygstider och ny instrumentering för två stora tyska forskningsfartyg.
Vad gör du när du inte arbetar?
– Jag tycker om att vandra och segla med familj och vänner längs den vackra svenska kusten. Kommande vinter ser vi fram emot trevliga kvällar framför kaminen, att zooma med våra två söner i Delft och Zürich och med vänner, och att läsa eller titta på film. Efter två månader i Sverige är jag också säker på att förnybar energi och energiåtervinning kommer att bli en ny hobby.
Något mer du vill berätta?
– Jag ser fram emot de kommande åren. Min fru är faktiskt dansk och jag har upptäckt att jag är 65 procent skandinavisk – så Sverige är precis rätt plats för oss! Jag är optimist och tror att vetenskap och teknik kommer hjälpa samhället att hitta lämpliga lösningar på de enorma globala utmaningarna. Och jag hoppas kunna förmedla en realistisk optimism till mina studenter.
Intervju: Susanne Liljenström
