Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Tidningen Äldre i Centrum
Foto: Äldre i centrum logga

Unik befolkningsstudie fyller 50

med Ingmar Skoog

I år är det 50 år sedan den unika populationsstudien H70 startade.
H70 har bidragit till att förändra synen på äldre, menar AgeCaps föreståndare Ingmar Skoog.
– Våra studier har visat att äldre personer har viktiga erfarenheter och mycket att bidra med. Och att det inte innebär att befinna sig i dödens väntrum, att åldras.

Äldre i Centrum nr 3/2021

Språktester kan visa tidiga tecken på demenssjukdomar

med Dimitrios Kokkinakis

Dimitrios Kokkinakis, docent i språkteknologi - som forskar om utveckling av språkteknologiska metoder och verktyg för att kunna identifiera tidiga och subtila tecken på kognitiv nedsättning i skrift- och talspråk samt ögonrörelser.

Äldre i Centrum nr 2/2021

Hinder för äldreomsorg till ekonomiskt utsatta

med Hanna Mac Innes

Hanna MacInnes får Carin Mannheimers pris 2020, för sin forskning om biståndshandläggares erfarenhet av möten med äldre som lever under knappa ekonomiska förhållanden och hur det påverkar handläggningen.
– Det verkar finnas mekanismer som gör att de fattigaste som ofta också är de sjukaste, inte är de som har mest omsorg, säger Hanna MacInnes, doktorand på institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Äldre i Centrum nr 1/2021

Depression tillhör inte det normala åldrandet

med Margda Waern

Margda Waern vill ta reda på hur vi kan minska det höga antalet självmord och depressioner bland äldre personer. Att äta bra och röra på sig är viktigt för att leva länge, men allra viktigast är relationerna. – Man behöver inte bli deprimerad bara för att man blir gammal, säger Margda Waern, professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi och överläkare i psykiatri på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 4/2018

Nya modeller för att organisera äldreomsorgen

med Lotta Dellve

Vi blir allt fler äldre och allt fler har behov av vård och omsorg i hemmet. Äldreomsorg och hemsjukvård är i ständig utveckling av lednings- och styrningspraktiker som syftar till att optimera resurser.

Läs mer i Äldre i Centrum nr 3/2018

Äldre kvinnor osynligast i mediebruset

av Maria Edström

I flödet av mediebilder är äldre personer nästan helt osynliga. Äldre kvinnor är dessutom mer osynliggjorda än äldre män. Därför riskerar medierna att bidra till könsmärkt ålderism.

Läs hela artikeln Äldre i Centrum nr 2/2018

Rätten till särskilt boende

av Therese Bäckman

En del äldre uttrycker en önskan om att när ”tiden är rätt” få flytta till ett särskilt boende. Många har en förhoppning om att få känna sig trygga och omhändertagna. 1 kap. 2 § regeringsformen (1974:152) ger uttryck för vad som brukar kallas sociala rättigheter och av bestämmelsen framgår bland annat att det allmänna ska trygga rätten till bostad samt verka för social omsorg och trygghet och goda förutsättningar för hälsa.

Läs hela artikeln Äldre i Centrum nr 1/2018 

Demografiska förändringar förr och nu - oroande, utmanande eller ny möjlighet?

av Ulrika Lagerlöf Nilsson

I dagens samhälle finns en föreställning om att den tid vi lever i nu är alldeles unik. Å ena sidan är det förvisso sant. Å andra sidan är vår tid och vårt samhälle präglat av föreställningar och idéer som inte verkar vara helt nya. De har funnits förut, men har kanske uttryckts på ett annat sätt. Det finns också en tanke idag, om att så som det är nu ska det också förbli. Men i alla tider har alla samhällen varit föränderliga – det är egentligen det enda som vi säkert kan veta. Och därmed förändras också vårt framtida samhälle. Hur förändringarna har bemötts och hanterats har dock skiftat i tid och rum.

Läs hela artikeln iÄldre i Centrum nr 4/2017

Språkliga symtom och tidig kognitiv funktionsnedsättning

av Dimitrios Kokkinakis & Kristina Lundholm Fors

Syftet med vår studie är att ta fram ny kunskap om subtila språkliga symtom som kan föregå demensutveckling, och hur de kan kännas igen i spontan talinteraktion. Studien ingår i det utökade AgeCap-centret och är finansierad med medel från Göteborgs universitet. Vi vill utvinna och analysera olika språkparametrar från retrospektiva data (se Materialavsnittet nedan), och bidra med ny kunskap om vilka språkliga drag som kan användas för att förutsäga vilka individer som befinner sig i riskzonen för att utveckla demens.

Läs hela artikeln iÄldre i Centrum nr 3/2017 

Att blomstra trots sjukdom och funktionsnedsättning
 - en studie om resiliens bland de allra äldsta

med Hanna Falk & Kristin Falk

Inom en snar framtid kommer det att finnas fler personer äldre än 60 år än det finns yngre än 15 år. Dessa förskjutningar i åldersstrukturen ses i alla högindustrialiserade ekonomier och i de flesta utvecklingsländer. Vi ser idag att världens befolkning åldras och att takten i den demografiska förändringen varierar. I Sverige har hälsoutvecklingen under det senaste århundradet varit god, vilket bland annat visat sig genom en kraftigt ökad medellivslängd och allt fler friska levnadsår. Men i takt med stigande ålder, avtar successivt den enskildes reservkapacitet och funktionsförmågan reduceras på grund av att olika hälsoproblem uppstår.

Läs hela artikeln i
Äldre i Centrum nr 2/2017

Agedem - en ny forskargrupp om jämlikhet, demokrati och medier

med Maria Edström & Eva-Maria Svensson

Demokrati och in ytande är viktiga forskningsområden inom Göteborgs universitet. I det nya utvidgade AgeCap, centrum för åldrande och hälsa, ingår en grupp samhällsvetare och jurister som ska undersöka såväl mediebilder, digitala klyftor som självbestämmande i lagens mening, äldres möjligheter att påverka och utmaningar för välfärdssystemet.Akronymen Agedem står för Ageing, Democracy, Equality & Media och samlar några av AgeCaps nya forskare engagerade i flera av de teman som ingår i AgeCaps multidisciplinära forskning. Här listar vi några av de frågeställningar och områden vi börjat arbeta med, tack vare Göteborgs universitets satsning på forskning om globala utmaningar (UGOT Challenges).

Läs hela artikeln i Äldre i Centrum nr 1/2017 

Neurokemiska analyser för att studera åldrande och kapabilitet - går det?

av Kina Höglund

I vår grupp bedrivs forskning som syftar till att identifiera s.k. biomarkörer för sjukdomar i hjärnan, som t.ex. olika former av kognitiva sjukdomar, Parkinsons sjukdom eller multipel skleros. Många av dessa sjukdomar är starkt åldersrelaterade och med en åldrande befolkning finns ett stort behov av en fungerande behandling. Biomarkörer för att ställa diagnos och identifiera patienter som kommer att utveckla sjukdomen i en snabbare takt än andra tros vara en mycket viktig faktor för att lyckas. Men det finns också en möjlighet att vi genom att studera ett friskt åldrande kan lära oss ännu mer om dessa sjukdomar och den här artikeln försöker belysa det arbete vi gör inom AgeCap där åldrande och kapabilitet står i fokus.

AgeCap i Äldre i Centrum nr 4/2016.

Organisatorisk kapabilitet för fördröjd pensionering

Av Ewa Wikström, LEXLIV

Allt fler äldre i Sverige har lett till behov av ett förlängt arbetsliv och senare pensionering. Vilka förändringar behöver göras hos arbetsgivare och på arbetsplatser för att kunna möta behovet? Det ska forskare från Företagsekonomiska institutionen och Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet studera i ett projekt som beviljats anslag från forskningsrådet Forte.

AgeCap i Äldre i Centrum nr 3/2016

Att fatta beslut om vård och omsorg: nya utmaningar för de äldre och äldreomsorgen

Vård och omsorg för äldre utgör en betydande del av de svenska välfärdstjänsterna. Under de senaste åren har dock äldreomsorgen genomgått stora förändringar som berör många äldre personer, vilka dessutom kan befinna sig i utsatta och sårbara situationer. I projektet Deciage undersöker vi de olika val som äldre personer numera förväntas göra gällande sin egen service, vård och omsorg samt hur dessa kan påverka deras välmående och känsla av kontroll över sin situation. Projektet är ett samarbete mellan socialt arbete och psykologi, vilket innebär att forskningsansatsen är bred. Projektets datainsamling görs dels genom intervjuer med personal och äldre i kommunernas äldreomsorg och dels, genom insamlande av registerdata samt i experimentella studier med fokus på möjligheterna till att fatta beslut. 

AgeCap i Äldre i Centrum nr 2/2016

UGOT Challenge – nya tillskottet i ett utökat agecap

av Ingmar Skoog, föreståndare AgeCap & forskargruppsledare EPINEP

"Hur skall vi förbättra äldre personers kapabilitet i en åldrande värld?"

AgeCap i Äldre i Centrum nr 1/2016

Deltagarmedverkan – en utmaning i komplexa interventionsprojekt

av Synneve Dahlin-Ivanoff forskargruppsledare FRESH

Att bedriva forskning, där hälsofrämjande insatser skall utvärderas i syfte att erhålla vetenskapligt hållbar kunskap kring dess eventuella effekter, innebär flera utmaningar. Vi vill i denna presentation förutom utmaningarna också lyfta fram de erfarenheter av de möjligheter en deltagarorienterad ansats innebär i det komplexa sammanhang som kännetecknar såväl forskning som hälsosjukvård och äldreomsorg.

AgeCap i Äldre i Centrum nr 4/2015 

Hur forskar man på kapabilitet?

Kapabilitet är individens förmåga att utföra handlingar för att nå mål som hen har anledning att värdesätta. Det övergripande syftet med agecap är att förstå kapabilitet under åldrandet och hos äldre personer. Men hur forskar man då på kapabilitet? Nedan ges svar från centrets forskargruppsledare. 

AgeCap i Äldre i Centrum nr 3/2015

AgeCap för ett gott och värdefullt åldrande

AgeCap – centrum för åldrande och hälsa är en Fortefinansierad centrumbildning vid Göteborgs universitet som startade år 2014 för att studera kapabilitet under åldrandet

AgeCap i Äldre i Centrum nr 2/2015