Pedagogiska tillämpningar

Vad är konstruktionsgrammatik?

Många av är vana att tänka på språket som en samling ord som ordnas med hjälp av grammatiska regler. Traditionellt är det också så man har undervisat i språk; det finns glosor och det finns grammatiska regler. Istället för att göra denna åtskillnad ser man inom konstruktionsgrammatiken språket som en samling mönster, eller konstruktioner.

De här mönstren finns på olika nivåer och har det gemensamt att ett visst mönster kopplas ihop med en viss betydelse. Ett sådant språkligt mönster som ofta används för att visa vad en konstruktion kan vara är X och X-mönstret, där X kan vara ett ord eller fras av olika slag: kul och kul, sprang och sprang t.ex. Det här mönstret har en speciell betydelse: det innebär att den som säger det vill justera eller förhandla om betydelsen hos ordet eller frasen X: I kul och kul kan det innebära att man vill kommunicera ungefär det här: ”det var inte roligt i vanlig bemärkelse, men det var ganska livat”.

Andra mönster kan vara sådant som vanligen beskrivs som grammatiska regler, till exempel i läromedel för inlärare av svenska. Om vi till exempel vill kommunicera att något görs vid en viss tidpunkt under dygnet, använder vi mönstret, eller konstruktionen, på substantiv (med betydelsen del av tidsenhet – det vill säga eftermiddag, sommar och så vidare.) i bestämd form för del av dag i bestämd form: på morgonen, på kvällen. Svårare än så behöver alltså inte ett mönster, eller en konstruktion vara.

Vad är ett konstruktikon?

Ett konstruktikon är ungefär som en ordbok men det är mönster, konstruktioner, som presenteras istället för enskilda ord. Ord kan man alltid söka på i bokstavsordning. Det är svårare med konstruktioner – man vet ju inte vilka ord som fyller mönstret. Det svenska konstruktikonet är en digital resurs som gör det möjligt att söka på konstruktioner (eller mönster) från olika utgångspunkter (se filmen Att söka i konstruktikonet). I det svenska konstruktikonet kan man söka på vanliga ord, eller typiska realiseringar (det vill säga olika "varianter" av en konstruktion, där olika ord fyller de luckor som finns i mönstret) av konstruktioner. Man kan också söka på olika typer av konstruktioner, till exempel sådana som är vanliga att inlärare, såväl modersmålstalande på väg att lära sig ett mer akademiskt språk till exempel som inlärare av svenska med annat modersmål. Konstruktikonet är en digital resurs, och finns inte tillgängligt i tryckt form. Konstruktikonets söksida hittar du här.

Konstruktionsgrammatik i klassrummet

Att arbeta med mönsterigenkänning, det vill säga med konstruktioner, fungerar i klassrummet för mycket olika typer av elevgrupper. Det har flera fördelar. En av dem är att elever som av olika anledningar inte vill eller kan arbeta med grammatisk terminologi, för att de har kort skolbakgrund, eller för att de är rädda för grammatik eller tycker att det är tråkigt, ändå kan arbeta med att analysera språk. Den terminologi man behöver för att tala om konstruktioner och mönster kan man skapa själv, tillsammans med eleverna för varje mönster man tar upp i undervisningen. En annan fördel är att mönsterigenkänning är en strategi för lärande som eleverna kan ta med sig och tillämpa, utan att egentligen vara medvetna om det, på egen hand, utanför klassrummet. På så sätt är modellen med mönsterigenkänning också ett steg i learning to learn.

Det finns också en del forskning som talar för att barn lär sig språk genom att lära sig konstruktioner. Ofta börjar de med ett mönster kring ett vanligt ord (kanske ta, som i ta nallen) och utvecklar sedan det till det abstrakta mönstret verb objekt, där alla verb och alla substantiv (t.ex.) ingår. Det här sättet att arbeta med språkinlärning och språkutveckling i klassrummet påminner alltså om hur språkinlärning utanför klassrummet går till.

Några exempelövningar

Följ länken till ett par övningar som projektet utvecklat som förslag på hur man kan arbeta med mönsterigenkänning i klassrummet.

Övning för inlärare – tidsuttryck & övning för modersmålstalare

De två övningarna i länken ovan följer samma modell. Ett mönster presenteras i flera olika sammanhang. Elevens uppgift blir att först identifiera mönstret genom att se vad som är återkommande, vad som varieras och vad som är samma. Det här kan eleven göra med sina egna ord. Det är inte nödvändigt att använda termer som "hjälpverb" eller "objekt". Istället kan termer som bara används för att tala om den aktuella konstruktionen, det aktuella mönstret, användas: tidsord t.ex. Därefter ska eleven fundera över vad mönstret betyder – vad innebär det när man säger så här? I ett sista steg ska eleven själv använda mönstret för att skapa nya exempel av samma konstruktion.

Så här kan modellen sammanfattas:

1. Hitta mönstret
2. Beskriv mönstret
3. Hitta betydelsen
4. Använd mönstret själv

Gör egna övningar

Tanken med det svenska konstruktikonet är att det ska fungera som en resurs för bl.a. lärare att använda för de behov som de egna elevgrupperna har. Utnyttja gärna modellen ovan, men anpassa mönstret och urvalet av exempel efter dina elever.

Så här kan du arbeta:

Skapa en övning för inlärare av svenska: enhet i ändamål
Gå in på konstruktikonets sök-sida och sök upp konstruktionen på fritextsökning (se filmen Att söka i konstruktikonet ovan). Försök t.ex. med sökordet ”ändamål”. Då finner du beskrivningen av konstruktionen: vilka delar/ord som ingår i konstruktionen, vilka delar som är fasta, vilka delar som kan varieras och så vidare. Om denna beskrivning är oklar så brukar konstruktionen bli tydligare när man tittar på exempelsamlingen (se filmen Att läsa artiklar i konstruktikonet nedan).

För att ge eleverna tillräckligt med underlag för att lära sig hitta konstruktionen är exempelsamlingen i Konstruktikonet sällan tillräcklig. Där finns bara ett representativt urval av exempel på konstruktionen. Som lärare kommer du ofta att behöva finna konstruktionen i fler exempelmeningar. Sådana meningar hittar du i den elektroniska resursen Korp (se filmen Söka exempel i Korp nedan). Korp hittar du här. Om det är svårt att söka på utökad sökning i Korp går det ofta bra att hitta åtminstone något exempel på konstruktionen genom att söka på enkel sökning och sätta sökfrasen inom citationstecken: "kronor i böter", "kronor i lön" t.ex. När man kommit så långt inser man kanske att ”kronor i” är en vanlig start i den här konstruktionen. Då kan man söka på det och se vilka andra ord som förekommer efter ”kronor i” och då har man utökat listan på möjliga olika exempel av konstruktionen.

Lärarens arbete består i första hand i att välja ut konstruktioner som är lagom utmanande för eleverna. Ska man bara ta med de mest typiska användningarna av en konstruktion eller ska man ta med också de lite mer ovanliga? Samla ditt urval ur Korp och presentera det för eleverna, som sedan letar mönster, beskriver det och försöker hitta en betydelse oms funkar för alla de instansieringar av konstruktionen som du valt ut. Och slutligen: låt eleverna själva producera egna exempel på konstruktionen

Att komma längre med konstruktionsgrammatik

Mönster är genrespecifika och ämnesspecifika. Ett sätt att arbeta med konstruktioner är att undersöka vilka som är vanliga i en viss typ av texter, eller inom ett visst ämne. Genom att söka på typ i konstruktikonet är det möjligt att hitta mönster som är typiska för vissa områden, eller som liknar varandra på olika sätt. För att få veta mer om hur olika enheter (kvinnor, liter, kilometer) används i olika måttsuttryck: sök på typ "formel" till höger i konstruktikonet. Det här är mönster som förekommer ofta i texter i matematik och naturorienterande ämnen.