Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Att förhindra framtida brott

Detta tema utgörs av två relaterade forskningsspår: (a) äkta och falska intentioner och (b) hur att intervjua för att nå underrättelseinformation. Båda dessa rör framtida brott och båda är nya inom den rättpsykologiska forskningen. Det finns mycket kunskap kring hur man bäst detekterar lögner om det förflutna, men än så länge finns det väldigt lite forskning om hur man bäst diskriminerar mellan äkta och falska intentioner. Detta är anmärkningsvärt om man betänker hur många uppmärksammade fall som relaterar till just falska intentioner (t.ex. 11 september attackerna i USA och Breiviks massmord i Norge). Minst lika anmärkningsvärt är att det idag finns så lite rättspsykologisk forskning med relevans för frågan hur man lämpligast och mest effektivt bör samla in underrättelser från informatörer och andra mänskliga källor. Vår forskning inom detta tema befinner sig på ett mycket tidigt stadium, men vi bedömer att resultatet av vår forskning kan komma att ha hög relevans för både utrednings- och underrättelsearbete.

Forskningsspår

1. Att detektera falska och äkta intentioner

Inom detta forskningsspår utför vi både teoretiskt och praktiskt orienterad forskning. En målsättning är att finna verbala markörer som kan användas för att avslöja falska intentioner, en annan målsättning är att lära oss mer om vad som utmärker en äkta intention. Det övergripande syftet med vår forskning är att utveckla och testa vetenskapligt baserade intervjuprotokoll som kan underlätta särskiljandet mellan äkta och falska intentioner.

2. Att samla in underättelseinformation

Målet med att samla in underrättelseinformation från mänskliga källor (eng. intelligence elicitation) är inte bara att få fram information, utan ofta är det också viktigt att källan inte förstår vilken eller hur mycket information som han/hon lämnat, samt att källan lämnas ovetande om vad den som tagit emot informationen verkligen var ute efter. Inom detta spår är vi primärt intresserade av att mäta effektiviteten hos olika intervjutekniker som används i underrättelsesammanhang (t.ex. den så kallade Scharff-tekniken).

Viktiga forskningsresultat

Att förhindra framtida brott utgör ett av CLIP-gruppens nyare teman och vi har publicerat ett tiotal vetenskapliga rapporter på detta tema. En viktig utgångspunkt för vår forskning är att ringa in vad som utmärker en äkta intention, då det är svårt att avslöja en falsk intention om man inte vet vad som utmärker en äkta. Ett av våra mer centrala resultat är att det är viktigt att under en intervju ställa frågor om planeringen av den framtida handlingen. Våra studier visar att de som uttrycker en äkta intention kan berätta mer utförligt om planeringen jämfört med de som uttrycker en falsk intention. Ett annat viktigt forskningsfynd är att då det finns kritisk information (bevis) från planeringsfasen (t.ex. elektroniska spår) så är det viktigt att använda dessa strategiskt under intervjun. På så vis kan graden av tillförlitlighet avgöras genom att matcha bevis från planeringen med (a) den misstänktes utsaga om planeringen och/eller med (b) den misstänktes uttryckta intention.

Det vanligaste sättet att samla in underrättelseinformation är via mänskliga informationskällor (Human Intelligence, HUMINT). I vår forskning har vi (a) identifierat olika mått för att avgöra HUMINT-teknikers effektivitet och (b) testat olika teknikers effektivitet. Vi har i en serie studier visat att den så kallade Scharff-tekniken (uppkallad efter en framgångsrik tysk förhörsledare) är i flera avseenden mer effektiv jämfört med mer standardmässiga förhörstekniker. Resultaten av vår forskning har fått genomslag på både nationella och internationella utbildningar för förhörsledare samt säkerhets- och underrättelsespersonal (t ex på kurser arrangerade av svenska polisen, på kurser som ges vid Federal Law Enforcement Training Center (FLETC, USA) samt på interna seminarier i regi av FBI). Vi har också presenterat våra resultat för organisationen Human Rights First i samband med deras globala initiativ mot användandet av tortyr under förhör. Våra forskningsresultat har uppmärksammats av både nationell och internationell media (t ex Newsweek, Science Daily, Dansk Televisions Vetenskapsmagasin).

  • Clemens, F., Granhag, P.A., & Strömwall, L.A. (2011). Eliciting cues to false intent: A new application of strategic interviewing. Law and Human Behavior, 35, 512-522.
  • Vrij, A., Granhag, P.A., Mann, S. & Leal, S. (2011). Lying about flying: The first experiment to detect false intent. Psychology, Crime & Law, 17, 611-620.
  • Granhag, P.A. & Knieps, M. (2011). Episodic future thought: Illuminating the trademarks of forming true and false intentions. Applied Cognitive Psychology, 25, 274-280.
  • Granhag, P.A., Oleszkiewicz, S., Cancino Montecinos, S. (in press). Eliciting intelligence from sources: The first scientific test of the Scharff-technique. Legal & Criminological Psychology.
  • Vrij, A., Leal, S., Mann, S. & Granhag, P.A. (2011). A comparison between lying about intentions and past activities. Applied Cognitive Psychology, 25, 212-218.
  • Granhag, P.A. (2010). On the psycho-legal study of true and false intentions: Dangerous waters and some stepping stones. Open Criminology Journal, 3, 37-43.