Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
En grupp personer sitter på marken runt en liten utgrävning och i bakgrunden syns Konstepedemins skylt
4 maj 2019, utgärvning vid Konstepedemin i Göteborg, en del av KOM projektet.
Foto: Jenny Högström Berntsson

2019 var ett händelserikt år med många aktiviteter

7 mars — Vårkonferens
25 mars — Seminarium ”Breaking the surface”
4 april — Kick off #Matarv
4 maj — Arkeologisk utgrävning med KOM (konst och medicin)
16 oktober — Forum Kulturarv 2019
4 november — Utlysning av Kulturarvsakademins utvecklingsmedel 

7 mars - Vårkonferens

Plats: Norges hus, Skånegatan, Göteborg

Immateriella kulturarv mellan teori och praktik

Oavsett varifrån i världen vi kommer och hur gamla vi är finns det mycket som vi delar i form av – hant- verk, ritualer, traditioner, danser, sånger och berättelser. Det kan röra sig om hur vi tar vara på naturens resurser, firar våra högtider, umgås med varandra, den musik vi spelar, ja, allt det som kan föra männi- skor samman och som kan kallas för det immateriella kulturarvet.

Vi fick under vårkonferensen inblick i hur Institutet för språk och folkminnen arbetar nationellt med upp- draget om Unescos konvention med tryggandet av det immateriella kulturarvet och hur de tänker kring att bevara det ogripbara.

Traditionella hantverk är ett område som särskilt framhålls i UNESCO’s konvention om skydd av det im- materiella kulturarvet. Hur tryggas och traderas traditionella hantverkskunskaper? Vad görs i Sverige och internationellt? Gunnar Almevik från institutionen för kulturvård lyfte dessa frågor i en presentation.

Vi fick den här dagen också möta Sagobygden i Kronoberg som i december 2018 blev upptaget på Unescos register över goda metodiska exempel på hur man kan arbeta med att trygga det immateriella kultur- arvet. Hur de har gjort för att lyckas i det här arbetet berättade verksamhetschef för Sagobygden Meg Nömgård på ett engagerande sätt.

Konventionens möjligheter och begränsningar diskuterades i grupper under en långlunch och gruppernas diskussioner och frågor debatterades sedan i en panel bestående av morgonens presentatörer.

Ulf Andersson från Landsarkivet/Riksarkivet var moderator och lotsade oss genom dagen.

Talare på konferensen

  • Annika Nordström, Arkivchef vid Institutet för språk och folkminnen

  • Annika Sjöberg, Nationell samordnare för UNESCO-konventionen, Institutet för språk och folkminnen

  • Meg Nömgård, verksamhetschef för Sagobygden, Kronoberg

  • Gunnar Almevik, Universitetslektor, Institutionen för Kulturvård, Göteborgs Universitet

  • Moderator: Ulf Andersson, Landsarkivarie vid Riksarkivet/Landsarkivet i Göteborg

25 mars – Seminarium "Breaking the surface"

Seminariet var det första i en rad seminarier och workshops som inledde konst och kulturarvsprojektet KOM (Konst och Medicin). Projektet som är initierat av konstnären Tomas Ferm kommer att utmynna i en konstutställning på Konstepidemin med öppning 2021.

Plats: Konstepidemin, Göteborg

Seminarierna som inleder projektet anlägger olika perspektiv på gamla epidemisjukhuset, arkitekturen, platsen och de avtryck människor har gjort där sedan 1886.

Det första seminariet hade rubriken Breaking the surface.

Doug Bailey, professor i Visual Antropology vid San Francisco University och Alexander Wilczek, med.dr i psykiatri samt psykoanalytiker, Stockholm presenterade på ett mycket inspirerande sätt olika ingångar till hur vi kan tänka kring området och projektet.

Bailey är en av ett fåtal som gör kopplingar mellan arkeologi och samtidskonst. Alexander Wilczek talade på semi- nariet om hur förståelsen av en människa kan liknas vid en arkeologisk expedition.

KOM projektet

Från 1886 till 1970 var platsen och byggnaderna Göteborgs Epidemisjukhus. Projektet vill lyfta olika perspektiv på det gamla epidemisjukhuset: arkitekturen, platsen och de avtryck människor har gjort där sedan 1886.

Hur var det att vistas här både som patient och anställd? Hur ser vi på epidemiska sjukdomar idag? Rädslor, ångest, glädje, gemenskap, ensamhet, smärta, förtröstan är kanske några av de känslor platsen väcker.

När en grupp konstnärer tog över lokalerna 1987 och drev igenom sin vision om ett tvärkulturellt centrum var namnet självklart. Nu finns Konste- pidemin här med uppgiften att låta konsten smitta samhället. Men platsens historia är också viktig i sammanhanget och vi ser det som ett dolt kultur- arv i Göteborgs historia som kan behöva lyftas.

Forum Kulturarv 2019

Kulturarvsakademins tema för 2019 var Fint och fult kulturarv. Vi ställde frågan om vems kulturarv som får fö- reträde och vilket kulturarv som lyfts fram, vad är fint och vad är fult?

16 oktober – ”Fint och fult kulturarv – vem definierar det? ”

Plats: Norges Hus, Skånegatan, Göteborg

Kulturarvsakademins tema 2019 var Fint och fult kulturarv. Vi ställde frågan om vems kulturarv som får företräde och vilket kulturarv som lyfts fram, vad är fint och vad är fult? Här kan t ex olika uppfattningar om staden och landsbygdens kulturarv hamna i fokus. Vi lever i ett segregerat land där skillnader i inkomst, förmögenhet och makt formar samhället och skapar klyftor människor emellan vare sig det handlar om stad/ land eller föror- ten/ innerstaden. Vi undrade därför om kulturarv kan medverka till ett brobyggande för att motverka segregation? Kan vi ändra våra uppfattningar om vad som är fint och fult eller är det hugget i sten?

Dagen inleddes med lunch och utställningen Human Nature POP UP – mobil utställning om hållbarhet, konsumtion och möjliga omställningar för planetens framtid som fanns att se utanför Norges Hus under lunchtimmen.

Moderator för dagen var Karl Magnusson, Världskulturmuseet/Ordförande för Kulturarvsakademin. Vår första key note speaker var Ingrid Martins Holmberg, forskare och lektor vid Institutionen för kulturvård/ CCHS, Göteborgs universitet. Hennes titel på föredraget var ”Bortom fint och fult i Kulturarvet”. Ingrid resonerade kring och gav perspektiv på hur vi förhåller oss till det som är gammalt, nytt, fint och fult och hur detta hänger ihop och vad det kan tänkas innebära för oss.

Nästa föreläsare var Terese Bengard, verksamhetschef på riksorganisationen Hela Sverige Ska Leva som pratade under titeln ”Landsbygd och Kultur” där hon menade att kulturpolitik och landsbygdspolitik har många likheter i det att båda sägs vara viktiga och prioriterade men sällan upplevs detta löfte att infrias. Terese ifrågasatta rådande normer och ”sanningar” med både allvar och en nypa humor i ett inspirerande föredrag.

Dagen avslutades med en paneldebatt mellan föreläsarna lett av moderatorn och med frågor från publiken.

Utställare på Forum Kulturarv 2019

Under dagen kunde besökarna ta del av 9 olika projekt som presenterades i utställningar.

  1. Landskapsobservatorium Västra Götaland
  2. Rörelsearvet: Stigar och leder i hållbar och inkluderande kulturarvsförvaltning

  3. Karnevalen i Hammarkullen, Dokumentation av ett levande kulturarv med rötter och fötter

  4. #Matarv

  5. KvinnSam – Vem får en plats i arkiven?

  6. Inside the box – prylar och personer i en globaliserad värld

  7. Lilla Änggårdens tystade berättelser

  8. KOM (Konst och Medicin)

  9. ISN – Interpret Sweden Network (nytt nätverk för interpretation)