Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Studenter pluggar tillsammans utomhus i en park
För många är ämnet historia förknippad med årtal, kungar och krig, men att studera historia på högskolenivå innebär så mycket mer.
Foto: Natalie Greppi
Länkstig

Få ämnen kan som historia hjälpa oss att förstå den värld vi lever och verkar i. Samhällen och kulturer, städer och omgivande landskap, politiska och religiösa rörelser – alla är de produkter av historiens krafter. För många är ämnet historia förknippat med årtal, kungar och krig, men att studera historia på högskolenivå innebär så mycket mer."

Historia är vetenskapen om människan som samhällsvarelse i det förflutna. Inom ämnet får du möjlighet att se på historien ur flera synvinklar då de historiska sammanhangen studeras ur såväl ekonomiska, sociala och politiska som kulturella perspektiv. Kurserna inom ämneslärarprogrammet ger dig dessutom de didaktiska och metodiska verktyg som krävs för att du ska känna dig redo att möta eleverna i såväl klassrum som andra arenor (till exempel arkiv, bibliotek och museer) där historisk kunskap finns, produceras och används.

En viktig del av utbildningen är det vetenskapliga förhållningssättet. Du får därför under utbildningens gång utveckla ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt till såväl historiska dokument som olika former av historieskrivning och historieproduktion. För dig som läser historia som förstaämne (för närvarande möjligt endast på gymnasieinriktningen) är också din VFU och dina examensarbeten knutna till ämnet historia.

Hur blir jag ämneslärare i historia?

Det finns flera vägar till behörighet som ämneslärare i historia. Den vanligaste är att läsa ämneslärarprogrammet med historia som ett av ämnena i examen, vilken kan ha inriktning mot grundskolans årskurs 7–9 (andraämne, 60 hp) eller mot gymnasieskolan (förstaämne, 120 hp, eller andraämne, 90 hp). En annan möjlighet är att först läsa in ämnesbehörighet i historia genom fristående kurser och sedan söka till Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med inriktning mot årskurs 7–9 (vilket kräver 90 hp ämnesstudier) eller mot gymnasieskolan (vilket kräver 120 hp ämnesstudier). 

För den som redan har en lärarexamen (exempelvis från ämneslärarprogrammet eller KPU) finns det en tredje väg, vilket är att utöka sin behörighet genom ytterligare ämnesstudier. För sådan utökad behörighet krävs totalt 45 hp i historia för inriktning mot årskurs 7–9 och totalt 90 hp i historia för inriktning mot gymnasieskolan. Stäm av med studievägledare vilka kurser du bör söka.

En viktig skillnad mellan att läsa historia inom ämneslärarprogrammet och som fristående kurs är att historiedidaktiken bara ingår i programkurserna. För den som läser KPU med historia som förstaämne ingår didaktik i programet, men är då upplagda på lite annat sätt än inom ämneslärarprogrammet.

Mer information om kompletterande pedagogisk utbildning, tillträdeskrav med mera för inriktning mot grundskolans årskurs 7–9.

Mer information om kompletterande pedagogisk utbildning, tillträdeskrav med mera för inriktning mot gymnasieskolan.

Mer information om behörighetskrav för olika lärarexamina med mera hittar du på  Skolverkets sida om lärarlegitimation.

Historia inom ämneslärarprogrammet

Vid Göteborgs universitet ges ämneslärarprogrammet med inriktning mot dels grundskolans årskurs 7–9, dels gymnasieskolan. Programmet består av kurser inom den så kallade utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier, VFU-kurser och två examensarbeten om 15 hp vardera. Både VFU och examensarbeten är kopplade till förstaämnet. Beroende på inriktning och ämneskombination omfattar utbildningen mellan 4 och 5,5 års studier, men även om studiegångarna kan se lite olika ut varvas de olika kurstyperna på ett likartat sätt.

Läs mer på ämneslärarprogrammets webbsida.

Historia finns för närvarande som första- och andraämne inom gymnasieinriktningen och som andraämne inom grundskoleinriktningen. Omfattningen på ämnesstudierna varierar mellan de olika inriktningarna enligt följande:

  • Historia som andraämne i årskurs 7–9:                  60 hp
  • Historia som andraämne i gymnasieskolan:          90 hp
  • Historia som förstaämne i gymnasieskolan:        120 hp

De första 60 hp (Historia 1–4) i ämnesstudierna är i princip identiska för alla grupper av lärarstudenter, även om vissa inslag i didaktikundervisningen är uppdelade efter inriktning. De tre första programkurserna, Historia 1–3 (1–45 hp), samläses också i stor utsträckning med fristående kurser i historia medan de senare kurserna enbart ges inom ämneslärarprogrammet. De sista 30 hp i ämnet för förstaämneslärarna (Gy) består av de två examensarbetena.

Programkursernas innehåll och uppläggning

Enkelt uttryckt kan ämnesstudierna i historia sägas bestå av tre spår, vilka löper parallellt med varandra under utbildningen men där tyngdpunkten skiftar mellan olika kurser. Det första av dessa spår utgörs av översiktlig och mer fördjupad kunskap om historiska sammanhang, processer och strukturer som behandlas kronologiskt eller tematiskt. Sådana kronologiska och tematiska moment är särskilt starka under den första terminen, Historia 1 och 2, och i viss mån även i Historia 3 och 4.

Det andra spåret utgörs av ämnesdidaktiken, vilken löper parallellt med och i viss mån även är direkt integrerad med ”kronologin” under de första kurserna. Mycket av didaktiken är koncentrerad till Historia 1–4 (1–60 hp), dvs. de kurser som är gemensamma för alla lärarstudenter i historia, medan sådana inslag ligger lite glesare på Historia 5 och 6. Där betonas istället starkare en fördjupning i historievetenskaplig teori och metod, det tredje spåret i ämnesstudierna vilket introduceras redan på Historia 1 men får en växande roll från Historia 3 och framåt.

Nedan sammanfattas ämnesstudierna i historia för olika inriktningar i en grafisk översiktsbild, och därefter ges korta beskrivningar av de enskilda kurserna.

Historia 1 och 2 för lärare (L9HI12, LGHI12, L9HI22, LGHI22)

Historia 1 och 2 för lärare ger en översiktlig, kronologiskt uppbyggd orientering om den historiska utvecklingen från människans uppkomst och erövring av världen fram till nutid. Tyngdpunkten ligger på övergripande historiska samhällsförändringar och människors förändrade livsvillkor. Kurserna erbjuder en allsidig förståelse av svensk och nordisk historia liksom europeiska och globala utvecklingslinjer. Undervisningen hjälper dig att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt till historiska källor såväl som aktuella perspektiv på historieskrivning och historieproduktion.

Historia 1 för lärare innehåller en serie ämnesdidaktiska föreläsningar och seminarier som ger en introduktion till centrala historiedidaktiska begrepp och traditioner i syfte att förbereda för en kommande yrkesverksamhet som lärare i historia. I ämnesdidaktiken på Historia 2 studeras och problematiseras styrdokumenten för skolans historieämne samt frågor om bedömning och betygsättning.

Historia 3 för lärare (L9HI32, LGHI32)

Historia 3 för lärare syftar till att ge en ämnesfördjupning inom historieområdet och till att utveckla förståelsen av historia som ämne utifrån teoretiska, metodologiska och didaktiska perspektiv. I den första delkursen, ”Historia som vetenskap och skolämne”, behandlas historievetenskapliga teori- och metodfrågor samt relationen mellan historia som akademisk disciplin och som skolämne. I kursen ges en orientering i historiografi och forskningsprocessens huvudmoment med tyngdpunkt på grundläggande metod, inklusive klassisk källkritik, samt dennas tillämpning i undervisning. I delkurs 2 ges studenterna möjlighet att fördjupa sina kunskaper om ett avgränsat ämnesområde med modern- och samtidshistorisk inriktning. Under kursen fördjupas arbetet med att förena ämnesdidaktisk teori och undervisningspraktik i relation till exempelvis kursplanering och läromedel.

Historia 4 för lärare (L9HI42, LGHI42)

Historia 4 för lärare består av två delkurser som löper parallellt på halvfart. Den ena av dessa är en valbar tematisk fördjupningskurs där inriktningen kan variera mellan terminerna. Innehållet i temafördjupningen kopplas i viss mån till och används i den andra delkursen, ”Att skriva och förmedla historia”, som i en serie praktiska övningar tränar förmågan att formulera forskningsproblem samt att skriva och granska vetenskapliga texter. De ämnesdidaktiska inslagen behandlar dels frågor om digitala källor och arkiv, dels ämnes- och områdesplanering i grund- och gymnasieskolan. För lärarstudenter med inriktning mot årskurs 7–9 är detta den sista kursen i historia.

Historia 5 och 6 för lärare (LGHI52, LGHI62 och LGHI66)

Historia 5 och 6 för lärare ger ytterligare fördjupning i historievetenskapliga perspektiv, teorier och metoder, och inom ämnesdidaktiken ges träning i att läsa och bedöma historievetenskaplig forskning. Kursen LGHI62 ges på grundnivå och läses av blivande gymnasielärare med historia som andraämne, medan LGHI66 ges på avancerad nivå och läses av blivande gymnasielärare med historia som förstaämne.

Examensarbeten och VFU-kurser

För de som läser med inriktning mot gymnasieskolan och har historia som förstaämne genomförs även examensarbeten och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med anknytning till historieämnet. I utbildningen ingår två examensarbeten om 15 hp vardera (totalt 30 hp), vilka formellt skrivs i historia och ska behandla ”ett problemområde av relevans för yrkesutövningen och ämnet”.

För mer information om examensarbeten läs på Studentportalen.

De fyra VFU-kurserna (totalt 30 hp) är utspridda över utbildningen och har en progression mot allt större inslag av egen undervisning och självständig verksamhet som lärare. Uppläggning och kursmål för VFU-kurserna regleras av så kallade ramkursplaner och är därför likartade oavsett ämne, men den egna undervisningen ska i åtminstone viss utsträckning genomföras i förstaämnet och i praxisseminarier och examinationsuppgifter tas utgångspunkten i historiedidaktiska perspektiv och överväganden.

För mer information om VFU inom lärarutbildningen läs under studera/vfu.

Kontakt

För frågor som rör lärarutbildningen i historia och de kurser som ingår i den, VFU-uppgifter och liknande kan du vända dig till samordnaren för utbildningen Kenneth Nyberg. 

För frågor som rör värdering och tillgodoräkning av tidigare ämnesstudier i historia inför ansökan till KPU eller andra lärarutbildningar, vänd dig till studievägledaren för ämnet historia, Martin Öhman.

För allmän studievägledning som rör olika lärarprogram kontakta studievägledningen för lärarutbildning. Kontaktuppgifter på Studentportalen.