Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild

Historia

Spännvidden inom historieämnet är stor, men med en kronologisk tyngdpunkt på århundradena före 1800-talets mitt. En rad olika teman förekommer och de metoder som används är av skiftande slag. Databaser med uppgifter om jordbruksproduktion, jordägoförhållanden samt befolkningsstorlek utgör exempel på en kvantitativ inriktning och studier där fiktionen är källa – skönlitteratur och bilder – utgör exempel på mera kvalitativt orienterade metoder. På motsvarande sätt varierar de teoretiska perspektiven; hermeneutiskt orienterade tolkningar förekommer parallellt med mera strukturellt inriktade ansatser.

Sedan länge finns en stark inriktning på medeltidens sociala och politiska förhållanden. Inom detta fält utforskas olika aspekter på kristnandet och den kyrkliga organisation som med tiden blev etablerad, liksom den politiska kulturen. Studier bedrivs om vänskapsbandens betydelse i samhället. Här pågår också forskning kring de medeltida rättsliga förhållandenas konsekvenser för kvinnor respektive män. Ett annat område rör kungamaktens villkor och dess strategier för maktlegitimering. Även de ekonomiska förhållandena – jordbrukets och järnproduktionens sociala organisering – tillhör medeltidshistorikernas intresseområden.

Historieämnet har också en stark inriktning på kulturhistoria. Inom detta fält studeras såväl de av en elit etablerade trosuppfattningar som folkliga motsvarigheter. Reformationens långvariga svårighet att få fäste bland de bredare folklagren tillhör ett av intresseområdena. Ett annat utgörs av den folkliga väckelse som tog fart under 1700- och 1800-talen. En tredje aspekt utgör studier av materiell kultur. Här studeras bland annat konsumtion av importerade varor, textilproduktionens sociala organisering samt klädmodets växlingar genom tiderna.

Sedan 1960-talet finns i ämnet också en tradition som intresserar sig för könsfrågor i historien. Det genushistoriska forskningsfältet skär genom de kronologiska gränserna och tematiken varierar alltifrån den medeltida rättsordningen och de könsliga villkoren inom det militära under den tidigmoderna epoken till 1900-talets adoptionspolitik. På ett liknande sätt skär ämnets regionalt inriktade forskning både tematiska och kronologiska gränser. Studier av västsvenska egenheter, liksom städers sociala, politiska och kulturella villkor – särskilt Göteborg, tar upp aspekter som i vid mening berör socialhistoriska frågor men även kulturhistoriska. De rumsliga aspekterna har på senare tid utvidgats till att omfatta marinhistoriska frågor. Även medicinhistoriska och idrottshistoriska forskningar pågår.