Allmän rättslära

Allmän rättslära som undervisnings- och forskningsämne på Juridiska institutionen i Göteborg omfattar teoretiska och metodologiska studier av rätten och av rättsliga system samt studier av samspelet mellan rätt, politik, moral, ekonomi, samhälle och kultur.

Frågor om det rättsliga tänkandet och dess begrepp, om rättens natur och dess relation till andra normsystem samt om rättens gränser är centrala. Sådana studier kan ske på en övergripande nivå eller kopplas till ett specifikt rättsområde. Exempel på frågor som ställs är: vad är rätten, hur används och skapas den, hur får vi kunskap om rätten och på vad grundas dess legitimitet? En klassisk fråga inom allmän rättslära berör vad som kan utgöra rättskällor, hur de tillämpas och vilken auktoritet de har. Vidare studeras rättslig argumentation och metodfrågor samt förhållandet mellan olika rättsliga system och rättsliga kulturer. Denna typ av studier kan närmare bestämt kallas rättsfilosofiska, rättsteoretiska eller rätts- och idéhistoriska.

Frågor om hur rätten förhåller sig till och samverkar med politik, moral, samhälle, ekonomi och kultur är också centrala. Rätten tolkas, används och utvecklas av olika aktörer i specifika sammanhang. Hur dessa sammanhang ser ut och vad det är som driver förändringsprocesser är centrala frågeställningar. Detta inkluderar maktanalyser utifrån strukturer och praktiker av kön, etnicitet, med mera. Denna typ av studier kan även kallas rättspolitiska, rättssociologiska, rättsekonomiska och rättskulturella.

Utmärkande för undervisningen och forskningen i allmän rättslära i Göteborg är att ovanstående studier kombineras med teorier hämtade från såväl nationell som internationell rättsvetenskaplig forskning samt från andra vetenskapliga discipliner. Allmän rättslära inkluderar det som internationellt betecknas som jurisprudence, legal philosophy, legal theory, critical legal theory, law in context samt law and society och utmärks av teoretiserande av rätten genom att placera den i olika sammanhang och synliggöra rättens relationella aspekter. Exempel på teorier som används och utvecklas inom ämnet är liberala rättsteorier, kritiska teorier såsom exempelvis feministiska, genus- och postkoloniala teorier, teorier om rätt och litteratur, socio-legala teoribildningar samt samhällsplaneringsteorier.

Allmän rättslära som undervisnings- och forskningsämne karakteriseras av kunskapsmässig öppenhet och utmanande av gränser för såväl hur rätten som rättsvetenskapen kan förstås och ageras.