Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Syftet med denna grundläggande genomgång är att ge alla som har intresse möjlighet att lära sig den mycket spännande del av juridiken som kredit- och exekutionsrätten utgör. Genomgången bygger på ett ganska stort antal konkreta exempel på en juridisk frågeställning. Tanken är att du skall kunna lära dig vilken typ av frågor som kredit- och exekutionsrätten handlar om och hur dessa kan lösas. Eftersom det handlar om ganska ett stort antal exempel blir genomgången relativt täckande. Om du arbetar med alla filmerna kommer du att ha en ordentlig bas av kunskaper i ämnet. Jobbar du aktivt med materialet kommer du även att kunna utveckla dina färdigheter i juridisk problemlösning.

Introduktion

Du kan börja med att titta på denna introduktionsfilm för att få veta lite mer om filmerna.   

Video (4:33)
Introduktionsfilm
Introduktionsfilm

Det går i princip att ta del av filmerna i vilken ordning som helst, även om vissa filmer behandlar enklare teman än andra. Varje film är fristående. De hänger heller inte ihop på annat sätt än att det finns beröringspunkter av olika slag. Vad filmerna beskriver är inte rättsområdet kredit- och exekutionsrätt utan olika fenomen som uppträder inom detta område. Utifrån de detaljer som dessa fenomen utgör måste betraktaren själv göra sig en helhet. Det går förstås också bra att ta del av någon framställning som har ett syfte att beskriva en helhet, exempelvis genom läsa boken ”En struktur över kredit- och exekutionsrätten”, men syftet med filmerna är alltså inte att beskriva en sammanhängande helhet. Syftet med filmerna är snarare att illustrera detaljerna. Trots detta finns det anledning att göra ett medvetet val av i vilken ordning du tar del av filmerna. Du bör göra detta utifrån de förutsättningar du har för just ditt lärande och det sammanhang du befinner dig i. Här är tre förslag till hur du kan göra:

Spiralen – från centrum av området och utåt i ett spiralmönster.

Konflikttyper – en konflikttyp i taget.

Rättsområden – ett rättsområde i taget.

Materialet i ”En grundläggande genomgång av kredit- och exekutionsrätten” är relativt omfattande. Det är avsett som en grund för juridikstudier specifikt i dessa ämnen. Om du inte studerar kredit- och exekutionsrätt specifikt, utan kanske en introduktionskurs i juridik eller rättskunskap, kan du ändå använda delar av materialet. Här är några filmer som rör enkla frågeställningar och teman: Introduktionskurs

Boken

Till materialet i ”En grundläggande genomgång av kredit- och exekutionsrätten” hör boken ”En struktur över kredit- och exekutionsrätten”. Med den boken kan du strukturera ditt lärande. Du kan med boken sortera alla de olika rättsliga frågor och alla de delar av kredit- och exekutionsrätten som du möter i filmerna.

Om du vill köpa boken kan du beställa den via [info@law.gu.se].

Boken kostar f n [150] kr + frakt.

Om du beställer flera exemplar kan du få ett rabatterat pris. Kontakta [info@law.gu.se] för priskalkyl.

Om tredje upplagan

Den version av ”En grundläggande genomgång av kredit- och exekutionsrätten” som du nu tar del av är den tredje upplagan. Tredje upplagan är författad och framförd av Claes Martinson. För illustrationer svarar Emil Nyquist, studenttränare vid Juridiska institutionen, och Martin Amnell, amanuens vid Juridiska institutionen. Bakom filmformatet, denna websida och en del annat ligger Jeffrey Johns, Juridiska institutionen. Till filmerna har också personal vid Juridiska institutionen bidragit med sina rösttalanger. De läser uppgiftstexterna i början av filmerna.

Första upplagan av ”En grundläggande genomgång av kredit- och exekutionsrätten” kom 2003. Den gjordes av Claes Martinson och för illustrationer stod dåvarande juriststudenten, numera advokaten Erik Ullberg. Första upplagan gavs ut på CD. [Göteborgs Handelshögskolestiftelser] bidrog med finansiering till projektet.

Andra upplagan av ”En grundläggande genomgång av kredit- och exekutionsrätten” kom 2007. Den innebar uppdatering av ett antal av filmerna.

Att studera

Att studera:
Det finns många sätt att lära sig kredit- och exekutionsrätt. Varje individ har sina egna preferenser och sitt eget sätt att lära. Även om utrymmet för variation i inlärningen är ganska begränsat är det därför bra att var och en försöker hitta en modell som passar de egna förutsättningarna.

Ett viktigt moment för att lyckas med sin modell är att göra en egen plan – att vara sin egen tränare. Även om juridikstudier oftast görs inom ramen för en kurs och med lärare, kan man som student nå längre om man inte bara överlåter ansvaret på läraren och kursupplägget. Det finns anledning att fundera över hur du kan utnyttja olika läromedel, kursmoment och föreläsningar etc på för dig bästa sätt och att ta ansvar för ditt val. Med en sådan inställning kan du göra det bästa av varje inlärningsmoment, även om det kanske finns moment som passar dig mindre bra.

Låt mig göra en enkel liknelse med idrottsträning för att illustrera vilken betydelse det kan ha att arbeta för egna mål med sitt lärande. Vissa övningar i idrottsträningen anses förstås mindre inspirerande än andra. Exempelvis kan passningsträning i fotboll förefalla tråkig och kanske rent av meningslös eftersom det är ett moment som alla redan kan: ta emot bollen – sparka iväg den. Men för den som tänker igenom sin målsättning och försöker använda övningen för att utvecklas mot målet, får övningen för det första ett annat innehåll: ta emot bollen – på ett sådant sätt att den hamnar i perfekt läge för att – sparka den – med så kort tidsåtgång som möjligt – till en för medspelarens passningsmottagning optimal punkt. För det andra kan en genomtänkt målsättning underlätta ett beslut om hur just du skall använda den aktuella övningen. Har du svårt för alla delar av övningen bör du kanske först koncentrera sig på bollmottagningsmomentet, eftersom det aldrig blir aktuellt med någon passning annars. Har du bara väldigt kort tid på dig att träna men en viss rutin sedan tidigare, bör du kanske prioritera att göra momentet några enstaka gånger men med mycket hög koncentrationsgrad osv. Detta sätt att planera och motivera sig är viktigt också för att kunna känna sig nöjd – förutsatt förstås att du sätter upp realistiska mål.

När det gäller kredit- och exekutionsrätt finns det några saker att tänka på när du funderar över din studieplanering. Ämnesområdet har nämligen sina karakteristika. För det första skär kredit- och exekutionsrätten genom det mesta av civilrätten. Ämnesområdet är därför både omfattande och svårt att avgränsa. För det andra är stora delar av området oreglerade. Med andra ord är många av de möjliga frågor som brukar kategoriseras som kredit- och exekutionsrättsliga, inte behandlade i lagstiftning. De normer som finns följer istället i hög grad av rättsfall och allmänna principer. På grund av detta är också doktrinens roll framträdande. Ett tredje karakteristika är att de intressen som skall hanteras till stor del rör fler än två parter. Såväl problemen som möjligheterna avser därför sammansatta förhållanden som behöver angripas från flera perspektiv. Detta gör det rent av till en särskild svårighet att ens upptäcka alla de frågor och aspekter som bör behandlas.

Sammantaget handlar den kredit- och exekutionsrättsliga kunskapen därför i hög grad om metodologiska kunskaper. Det går kanske inte att lära sig alla reglerna, alla problemen, alla lösningarna, eller vad som nu kan anses vara god kunskap om ett rättsområde. I vart fall är detta inte kunskapsmål som brukar vara särskilt effektiva. Mer eller mindre nya frågor dyker upp hela tiden. Ett lämpligare kunskapsmål är därför att lära sig så mycket metodologi att det går att hantera även problem som den svenska rätten, d v s de svenska juristerna, aldrig tidigare stött på. 

För den som börjar lära sig kredit- och exekutionsrätt blir förstås alla frågor nya. En möjlig väg att nå det nämnda kunskapsmålet är därför att redan från början arbeta med att hantera olika problem (och möjligheter). Detta studiematerial med tillhörande videogenomgångar är tänkt att vara en sådan början.

Den som väljer att lära sig genom att bara arbeta med olika problem och möjligheter får ett studiearbete som i hög grad handlar om färdighetsträning. Processen kan liknas vid att lära sig spela piano. Det finns vissa vanliga utarbetade tekniker som man oftast har stor nytta av att träna upp oavsett egna förutsättningar. De mest grundläggande teknikerna övas med de allra enklaste kompositionerna. Dessa grunder får som man säger ”tragglas” och blir kanhända lite tjatiga. Allt eftersom studenten utvecklar sin teknik blir det dock svårare och svårare utmaningar. Här kommer också kraven på att anpassa metodiken eller utveckla egen.

Liknelsen med pianospel kan också illustrera att man aldrig blir klar. Det handlar hela tiden om att utvecklas för att klara av svårare och svårare moment. Även om målet inte är att bli en virtuos är detta en psykologiskt viktig faktor att tänka på. Erfarenheten visar att det kan upplevas som frustrerande att det ständigt dyker upp nya kombinationer, nya svårigheter och kanske rent av nya detaljnormer. Särskilt frustrerande blir det kanske om man har föreställningen att vad man lär sig är att kunna alla ”svaren” på alla frågor. I vart fall om man inte är van vid att studierna har denna karaktär. Det är därför bra att känna till att detta är en normal reaktion och att den är i sin ordning. Genom att reflektera över sina mål med de olika momenten i studiearbetet, kan man förbereda sig på både fördelar och nackdelar. Genom att själv välja arbetsform och på detta sätt att ta ansvar för hur du lär dig, ökar du förutsättningarna att nå det resultat du vill nå.

Tre sätt att öva

Tre sätt att öva med filmerna
Som nämns på introduktionsfilmen kan du välja ett mer eller mindre aktivt sätt för ditt studiearbete med filmerna. I den mån du väljer att arbeta aktivt kan du här få tre förslag.

a) Läs först uppgiftstexten. Försök sedan att själv konstruera en lösning. Skriv lösningen som en text du skulle kunna tänka dig att lämna till en lärare eller kamrat för bedömning. Titta sedan på filmen. Jämför din metod för att lösa uppgiften med den metod som används i filmen. Jämför också din lösning med den lösning som ges på filmen.

b) Läs först uppgiftstexten. Se nästan hela filmen, men stanna innan du tar del av lösningsformuleringen som ges i slutet. Skriv din egen lösningsformulering utifrån den genomgång du tagit del av på filmen. Jämför sedan din lösning med den lösning som ges på filmen.

c) Se hela filmen. Analysera därefter den lösningsformulering som finns i slutet av filmen. Är det en bra lösning? Varför är den bra eller mindre bra? Hur skulle den kunna förbättras.

Spiralen

Med denna väg genom materialet börjar du i centrum av rättsområdet kredit- och exekutionsrätt. Från denna centrala punkt rör du dig utåt i ett spiralmönster. För varje film du arbetar med täcker du in en ytterligare del av helheten. Ibland märker du att en film har en klar beröringspunkt med föregående och ibland märker du att du kommit över i ett annat tema, som dock aldrig kommer att ligga långt från vad du redan arbetat med. Med Spiralen kommer du således att ibland bygga på dina kunskaper med något som bara är en variant av vad du redan lärt, och ibland stöter du på något nytt. När du är klar med den sista filmen har du genomfört ett tänkt träningsprogram.

I Spiralen skall du arbeta med filmerna i den ordning de ligger i spellistorna nedan.

Spiralen 1 - Konflikttyperna avseende lösöre

Spiralen 2 - Lite mer om konflikttypen separationsrätt

Spiralen 3 - Konflikttyperna avseende fast egendom

Spiralen 4 - Konflikt om vem som skall ansvara

Spiralen 5 - Konflikter kring fordringar som egendomsobjekt

Spiralen 6 - Blandade konflikter

Spiralen 7 - Konflikter med bruksrätt och benefika rättshandlingar

Spiralen 8 - Fordringsägarstrategi

Spiralen 9 - Blandade konflikter inkl hypotek

Konflikttyper

Med denna väg genom materialet möter du i huvudsak en konflikttyp i taget. Varje film handlar om en uppgift och i varje uppgift berörs i huvudsak en konflikt. I boken ”En struktur över kredit- och exekutionsrätten” finns en uppdelning i fem konflikttyper, som med underkategorier lättast beskrivs som sju. Om du vill lära dig kredit- och exekutionsrätt en konflikttyp i taget och för varje kategori gå från enkel uppgift till mer komplex uppgift, kan du använda denna studieväg. Tänk på att en fördelen är att du gnuggar ett moment, och att en nackdel är att du redan från början vet vilken konflikttyp det huvudsakligen är fråga om. Som synes återkommer också några av exemplen fler än en gång och det beror på att exemplet behandlar fler än en konflikttyp.

Konflikttyper - Dubbelförfoganden

Konflikttyper - Obehöriga förfoganden

Konflikttyper - Separationsrätt

Konflikttyper - Borgenärsskydd

Konflikttyper - Konflikt mellan fordringar

Konflikttyper - Konflikt om vem som skall ansvara

Konflikttyper - Konflikt om ansvarets fullgörande

Konflikttyper - Resterande

Rättsområden

Denna väg genom materialet innebär att du möter exemplen på ett sätt som följer en traditionell uppdelning mellan de olika rättsområden som kredit- och exekutionsrätten omfattar. Kredit- och exekutionsrätten är ett stort fält. Det brukar i sin tur delas in i olika underområden och det finns också delar som traditionellt anses vara egna rättsområden. Detta innebär också att du möter exempel på sätt som i hög grad överensstämmer med litteraturen. (Boken ”En struktur över kredit- och exekutionsrätten” har däremot ett annat upplägg.) Som synes återkommer några av exemplen fler än en gång och det beror på att exemplet behandlar fler än ett rättsområde i huvudsak.

Rättsområden - Sakrätt

Rättsområden - Fordringsrätt/skuldebrevsrätt

Rättsområden - Säkerhetsrätt

Rättsområden - Utsökningsrätt

Rättsområden - Konkursrätt

Rättsområden - Associationsrätt

Rättsområden - Redovisningsrätt

Rättsområden - Konkursrätt

Rättsområden - Familjerätt

Introduktionskurs

Några filmer är enklare än övriga. De bör kunna kan användas på introduktionskurser i juridik, men allt beror förstås på vilken inriktning kursen har.

Introduktionskurs