Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Wanna Svedberg Andersson

Universitetslektor

Juridiska
institutionen
Besöksadress
Vasagatan 1
41124 Göteborg
Rumsnummer
B615
Postadress
Box 650
40530 Göteborg

Om Wanna Svedberg Andersson

Forskning:

Min forskning på senare tid har huvudsakligen fokuserat på utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter utifrån straffrättsliga, rättsfilosofiska/rättsteoretiska och genusrättsvetenskapliga perspektiv. Genomgripande teman i forskningen är frågor om (straff)rättsligt ansvar i förhållande till automatiserade system (med fokus på självkörande fordon), makt och kön. Teori, och framförallt metodfrågor är centrala teman. För närvarande arbetar jag med utveckling av en metametod och analysmodell för att möjliggöra ett konsekvent och systematiskt sätt att analysera dels större regelkomplex, dels rätten utifrån komplexa samhällsproblem, ämne eller frågeställningar. Exempel på ett sådant komplex ämne är utvecklingen inom AI-fältet i förhållande till straffrättsligt ansvar. 

Januari 2014 disputerade jag med avhandlingen Ett (o)jämställt transportsystem i gränslandet mellan politik och rätt – En genusrättsvetenskaplig studie av rättslig styrning för jämställdhet inom vissa samhällsområden (laddas ner här: https://bokbox.se/tag/wanna-svedberg/).

 

Avhandlingen har gjorts tillgänglig som talbok av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) och kan lånas/beställas via myndighetens digitala bibliotek Legimus, förutsatt att förutsättningarna för lån är uppfyllda (se länk https://www.legimus.se/100110/vem-far-lana).

(som talbok se länk: https://www.legimus.se/work/details?workId=fc6ffce4-178b-49ef-880a-a6b8009d4911). 

 

I avhandlingen studeras sambandet mellan juridik och politik på transportområdet. Med utgångspunkt i en genusrättsvetenskaplig teori- och metodram undersöks i avhandlingen möjligheter att använda rätten som styrmedel för att främja kvinnors och mäns möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Studiens resultat visar bl.a. att rätten är en maktfaktor, men inte som en aktiv kraft för förändring, utan för att reproducera och upprätthålla rådande maktförhållande mellan könen, varför implementeringen av den transportpolitiska målsättningen om ett jämställt transportsystem inte kan genomföras.

 

Avhandlingen består av fyra delar där första delen behandlar studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkter. 

   I andra delen (kap. 3) undersöks målet om ett jämställt transportsystem i transportpolitiska propositioner med hjälp av Carol Lee Bacchis metod What’s the problem? Där syftet med metoden är att undersöka hur målet framställs eftersom det är en form av maktutövning där en viss syn på jämställdhet på transportområdet förmedlas (d.v.s. där sociala identiteter och föreställningar om världen skapas vilka i enlighet med metoden också påverkar vilka lösningar som anses möjliga, och därigenom inte anses möjliga). 

   Den metod som jag använder i kap. 3 har därefter fått styra dels den fortsatta studien i avhandlingens tredje del (efterföljande kap. 4-7), dels urvalet av material, d.v.s. vilka lagar, förordningar och styrdokument som studeras i respektive kapitel. I de efterföljande kap. 4-7 undersöks systematiskt områdena kollektivtrafik, fysisk planering och styrning av myndigheter, vilka samtliga pekas ut som centrala områden för att uppnå målet om ett jämställt transportsystem. Inom ramen för dessa områden har följande lagar, förordningar och styrdokument analyserats: kollektivtrafiklagen under området kollektivtrafik, plan- och bygglagen samt sektorslagarna väglag och banlag under området fysisk planering. Under området styrning av myndigheter har styrdokumenten: instruktion till Trafikverket, Transportstyrelsen och Trafikanalys analyserats samt ett urval av årliga regleringsbrev till respektive myndighet, myndighetsförordningen, internrevisionsförordningen, förordningen om intern styrning och kontroll och slutligen förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det rättsliga materialet undersöks med hjälp av rättsvetenskapliga metoder och tekniker samt en metod där jag har inspirerats av rättssociologisk teori, d.v.s. analysverktygen vem-regler, hur-regler och vad-regler för att studera precisionen i jämställdhetsstyrningen i rättsliga dokument på angivna områden.

   I avhandlingens fjärde del (kap. 8) görs en kritisk fördjupad analys av delresultaten från samtliga undersökningskapitel (3-7) med hjälp av de teoretiska perspektiven jag valt. De teoretiska perspektiven som beskrivs i kap. 2 används i kap. 8 för att förstå, förklara och synliggöra varför lagstiftningen ser ut som den gör, d.v.s. varför de politiska målsättningarna inte överförs till lagstiftningen på de områden som pekas ut som centrala områden för att uppnå ett jämställt transportsystem, trots uttryckta politiska ambitioner, men som studien visar inte fullföljs. 

 

Undervisning:

Jag undervisar företrädesvis i straffrätt på juristprogrammet, med delat kursansvar för grundkursen straff- och processrätt (30 hp). Utöver denna kurs, undervisar jag i straffrätt och processrätt på kursen Grundläggande juridisk metod (15 hp) samt på fristående kursen Juridisk grundkurs (15 hp). Därutöver, handleder och examinerar jag studenter på juristprogrammets avslutande kurs Examensarbetet (30 hp).  

 

Utanför juristprogrammet har jag också föreläst/haft utbildningsuppdrag för Mälardalens högskola i Västerås på kursen autonoma farkoster, avancerad nivå (5 hp), för studenter inom civilingenjörsprogrammet i tillförlitliga flyg- och rymdsystem i (straff)rättsliga perspektiv på autonoma farkoster, för Institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS) vid Göteborgs universitet om diskrimineringslagen på kursen Skoljuridik och myndighetsutövning PDA 007 (15 hp), för Juridiskt forum vid Umeås universitet på kursen Critical Studies on Law and Gender in Nordic Contexts, avancerad nivå, på temat transport, gender and everyday life perspectives, för Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet på kursen Rättsliga dilemman i socialt arbete, avancerad nivå, i samhällskritiska och kunskapskritiska rättsvetenskapliga perspektiv, inom vilka gränserna och utgångspunkterna för (social)rätten ifrågasätts och prövas och där genus och kön ges relevans, för Lantmäteriprogrammet vid Lunds tekniska högskola vid Lunds universitet på kursen Fastighetsvetenskapliga seminarier, fördjupningskurs inom ramen för Lantmäteriprogrammet på temat jämställdhet inom fysisk planering. 

På andra webbplatser

Forskningsområden

  • Straffrätt, Genusrättsvetenskap, AI och rätt, transportsystem och infrastruktur

Undervisningsområden

  • straff- och processrätt, genusrättsvetenskap

Utvalda publikationer